Sida 116
Cicuta ...
eger fröhvita, andra ej; somliga hafva krökt grodd, de flesta rak. De vigtigaste till denna ordning räknade familjerna äro Ternströmiaceae, Clusiaceae, Hypericaceae, Elatinaceae, Cistaceae, Tantaricacea, Droseraceae, Violaceae och Resedaceae. G. A.
Cistus, bot. Se Ladanum.
Cithara, citharoedus [-ēdus]. Se Kithara.
Citigradae, zool., jagtspindlar. Se Spindeldjur.
Citium, i forntiden stad på Cypern. Se Kition. Suppl.
*Citlaltepetl. Se vidare Orizaba.
Citrat, kem., salt af citronsyra.
Citren. Se Cedro-olja. Suppl.
*Citrinsalva är upptagen i Svenska farmakopén under namn af Unguentum nitratis hydrargyri (nu föreslagen att utgå, såsom föga använd); den är känd äfven under namn af gul qvicksilfversalva. Den på tal om dess beredning i hufvudartikeln omnämnda »salpetersyrade salpeter-syrligheten» är det samma som rökande salpetersyra. C. G. S.
Citriodora. bot., en var. af Nepeta cataria (se Katt-mynta).
Citronella-olja. farmak. Se Gräsolja.
*Citronsyra är visserligen numera på flere sätt syntetiskt framställd, men metoderna äro alltför dyrbara för teknisk användning. P. T. C.
*Citrus. Se vidare Bergamott-trädet. Suppl. — Jfr Rättelser, bd 18, sp. 829.
Citrusträ, bot. Se Biota. Suppl.
Cittadella [tjitta-], italiensk bildhuggare. Se Lombardi, A.
Città Sant' Angelo [tjitta'-sant-a'ndjelå], stad i den italienska prov. Teramo, vid Salino, 5 km. från Adriatiska hafvet. Omkr. 7,000 innev, (såsom kommun). Det var i forntiden en af vestinernas fyra städer. I närheten synas spår af de saltverk, som försågo befolkningen utmed Via Salaria ända in i sabinerlandet med salt.
Cittavecchia [tjittavä'kja], Slav. Stari Grad, stad i Dalmatien, vid en vik på norra, kusten af ön Lesina. Omkr. 5,000 innev. Fiske, skeppsbyggeri.
*City of the Great Salt lake, numera Salt Lake city, »Saltsjöstaden», hufvudstad i numera staten Utah, ligger på 1,290 m. höjd på en högslätt, som i ö. begränsas af Wahsatchbergen, 3 km. från högra stranden af Jordan, 45 km. n. om dess utlopp ur sjön Utah och 17 km. s. om dess mynning i Great Salt lake samt vid flere jernvägslinier (Denver–Rio Grande, Union Pacific och Utah central). Det hade 1890 44,843 innev., af hvilka omkr. 2/3 mormoner och 1/3 »gentiles» (hedningar); 1,328 voro födda i Sverige. Staden är ytterst regelbundet anlagd och gör med sina breda, af träd beskuggade gator och sina åtminstone i de bättre qvarteren af trädgårdar omgifna hus ett mycket angenämt intryck. Nästan i stadens midt ligger Temple block, mormonernas heliga plats, 4 har stor, omgifven af en hög och tjock mur, innanför hvilken ligga tabernaklet, en 1864–67 uppförd väldig byggnad (den rymmer 12,000 åhörare) i elliptisk form, 76 m. lång, 45 m. bred och 21 m. hög. täckt af en platt kupol; ö. derom det nyligen fullbordade templet, en stor och ståtlig granitbyggnad (grundlagd 1853, invigd 1893), vid hvardera änden försedd med tre spetsiga torn, af hvilka det högsta, öfver midten af östra l. hufvudfasaden, är 64 m. högt och krönes af en kolossalfigur af mormonängeln Moroni; samt Assembly hall, s. v. om tabernaklet, äfvenledes användt som gudstjenstlokal. Andra märkliga, mormonkyrkan tillhöriga byggnader äro: Tithing house, der mormonerna aflemna sin tionde, Lion house (öfver ingången ett lejon), ett af Brigham Youngs hus, mormonpresidentens bostad, Beehive-house (krönt af en bistock, mormonernas sinnebild), ett annat af Brigham Youngs hus. Deseret university (300–400 studerande) samt museet (med Uthas alster och märkvärdigheter). Bland icke-mormoner äro nästan alla kristna religionssamfund representerade: lutheraner, katoliker, baptister, metodister m. fl., alla med egna kyrkor. Augustanasynoden har en missionsstation och en liten kyrka der. I Fort Douglas, 5 km. ö. om staden, har unionen en militärpost.
*Ciudad Bolivar bär numera officielt ej namnet Angostura (se d. o. äfven i Suppl.).
Ciudad de la Asuncion, hufvudstad på öra Margarita (se d. o.).
*Ciudad de las Casas heter numera San Cristobal (de los Llanos) och har omkr. 12,000 innev. Staden hemsöktes af en förstörande jordbäfning d. 30 Juli 1892.
Ciudad de los reyes, det ursprungliga namnet på Lima (se d. o.).
Ciudad del Principe. Se Puerto Principe.
Ciudad del Rio de la Hacha [a'tsja], hamnstad i Syd-Amerika. Se Hacha, La.
Ciudad de São Salvador da Bahia de todos os Santos. Se Bahia (äfven i Suppl.).
Ciudad de Victoria, hufvudstad i Duranga (se d. o. 2).
Ciudade do Santo Nome de Dios de Macau, portugisik koloni på Kinas kust. Se Macao.
Ciudad las Palmas. Se Palmas, Las.
*Ciudad Real. 1. Provinsen hade 292,291 innev. 1887 på en areal af 19,608 qvkm. (enligt en nyare officiel uppgift; enl. Strelbitsky 20,314 qvkm.). Provinsen är en af de allra folkfattigaste i riket. Den är en ful, naken och torr högslätt (La Mancha), begränsad i n. af Montes de Toledo, i s. af Sierra Morena och genomfluten af Guadiana och flere bäckar med salthaltigt vatten, men som dock större delen af året äro torra. Men nästan öfverallt träffas vatten under jordytan, och konstgjord bevattning medelst på andra ställen brukliga vattenhjul (norias) eller genom kanaler från Guadiana kan utan synnerliga svårigheter genomföras. Nu finnes endast en liten kanal från denna flod mellan San Lorenzo de Cervera och Argamasilla de Alba. Trots den stora skada, som torka och stundom gräshoppsvärmar förorsaka, och ehuru jorden är delad mellan få egare och i det hela är tämligen illa häfdad, lemnar sädesodlingen stor afkastning, tack vare jordens naturliga bördighet. Provinsen lemnar ock ett utmärkt vin, Valdepeñas, och dess mulåsnor anses vara de bästa i Spanien. Bergverksprodukter äro qvicksilfver och cinober (från Almaden), silfver-, bly- och jernmalmer. — 2. Hufvudstad i nämnda provins, ligger omkr. 10 km. s. om Guadiana, vid
Källa: Project Runeberg ·
