Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 117
Originalsida 117
Originalsida 116
Originalsida 117
116–117

Sida 117

Cicuta ...

jernvägen mellan Lissabon och Madrid, och hade 14,700 innev. 1887.

Ciudad vieja [vjēcha], stad i Guatemala (se d. o., sp. 165).

Civa [sjiva], indisk gudomlighet. Se Siva.

Civila departementet, ett af de fyra departementen inom Arméförvaltningen (se d. o. Suppl.).

*Civildepartementet. Ärenden rörande anvisande af understöd från Undsättningsfonden och rörande veterinärväsendet (med undantag af sådana, som hafva afseende på veterinärläroverken) tillhöra departementet. Dess chef föredrager inför K. M:t äfven frågor rörande de allmänna kartarbetena, sedan de beredts gemensamt med chefen för Landtförsvarsdepartementet. Dess kansli, till hvilket ej längre hör någon kanslist, har ökats med en Inspektör öfver försäkringsanstalterna och 2 honom underlydande amanuenser. Med afseende på de under departementet lydande centrala ämbetsverken må anmärkas, att Statistiska centralbyrån tillägges; att Justeringsstyrelsen utgår; att i st. f. Landtbruksakademiens förvaltningskomité, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt Styrelsen för statens jernvägstrafik och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader (hvilken upphörde 1882) insättas Landtbruksstyrelsen, Vägoch vattenbyggnadsstyrelsen och Jernvägsstyrelsen; att Patent- och registreringsverket (sedan 1896) tillägges. Utom i artikeln uppräknade verk och tjenstemän lyda under departementet kemiska stationerna för jordbruket och näringarna, statens landtbruksingeniörer och instruktörer samt fiskeriassistenter, yrkesinspektörer, kontrollanter för undersökning af eldfarliga oljor. Rikets ekonomiska kartverk heter nu Rikets allmänna kartverk; justerarestaten tillhör nu Finansdepartementet; jernvägsbyggnadsstaten utgår. Anslagen till departementet upptogos i K. M:ts proposition till 1896 års riksdag angående statsverkets tillstånd och behof till 8,251,000 kr., hvaraf 2,509,240 kr. extra anslag.

Civilis, batavisk frihetshjelte. Se Claudius Civilis.

*Civillista. Den å sp. 388 uttalade åsigten, att i Norge anslagen till kungliga familjen skola utgå till oförändradt belopp, så länge de, hvilka fått sig dem tillförsäkrade, äro i den ställning, som utgjorde förutsättningen för anslagens beviljande, har visat sig icke stå i öfverensstämmelse med en senare tids parlamentariska uppfattning, i det att stortinget i början af 1890-talet betydligt minskade de konung Oskar II och kronprins Gustaf ursprungligen beviljade anslag.

Civilmilitär. Se Militär.

*Civilstaten. 2. Arméns civila tjenstemän kallas numera civilmilitära tjenstemän.

*Civilstatens pensionsinrättning. Det för inrättningen nu gällande reglemente är af d. 23 Nov. 1888 och den för direktionen gällande instruktion af d. 28 Sept. 1883 med en d. 23 Nov. 1888 vidtagen ändring. År 1895 voro pensionsutgifterna från tjenstemannapensionsfonden 104,900 kr. 84 öre, från enskilda enke- och pupillfonden 496,089 kr. 39 öre, från allmänna enke- och pupillfonden 29,748 kr. samt från donationsfonderna 5,399 kr. 33 öre. Förvaltningskostnaderna uppgingo för s. å. till 69,451 kr. 79 öre. Statsanslagen till pensionsinrättningen utgå med 119,271 kr. 50 öre, deri oberäknadt 45,000 kr. till allmänna enke- och pupillfonden. Afgifterna till pensionsinrättningen uppgingo för år 1895 till 258,996 kr. 31 öre samt räntemedlen å pensionsinrättningens och de särskilda fondernas kapitalbelopp för s. å. till 560,305 kr. 79 öre. Summan af samtliga under direktionens vård ställda fonder uppgick vid nämnda års slut till 13,333,131 kr. 21 öre. Deraf tillhörde 10,898,893 kr. 86 öre tjenstemannapensionsfonden, 286,178 kr. 34 öre enskilda enke- och pupillfonden, 43,656 kr. 72 öre allmänna enkeoch pupillfonden, 1,466,942 kr. 27 öre kapital- och lifränteförsäkringsanstalten. Donationsfonderna egde vid 1895 års slut kapitaltillgångar till belopp af: K. Göta hofrätts pensionsfond 11,936 kr. 15 öre, Langska 11,770 kr. 45 öre, Elstedtska 5,352 kr. 29 öre, Isbergska 42,519 kr. 70 öre, Qvidingska 6,000 kr. 44 öre, fonden för gåfva af en gammal tjensteman 96,467 kr. 26 öre, af Tuneldska 53,445 kr. 24 öre, Törnqvistska 28,501 kr. 10 öre, von Beskowska 5,843 kr. 33 öre, Ellska 30,385 kr. 4 öre och Lindska 5,396 kr. 55 öre (de tre sistnämnda fonderna hafva tillkommit genom donationer efter 1879). Filéenska fonderna egas af K. M:t och endast förvaltas af pensionsinrättningen.

Genom en af professor A. Lindstedt enligt uppdrag 1889 verkställd utredning blef utrönt, att i pensionsinrättningen vid 1886 års slut förefanns en kapitalbrist af nära 7,225,000 kr. Med anledning af denna brist beslöto Civilstatens fullmäktige 1892 vissa åtgärder för upphjelpande af inrättningens ekonomiska ställning. Men en af K. M:t tillsatt komité ansåg i utlåtande af 1894, att pensionsinrättningen äfven med de föreslagna förändringarna icke tillfredsställde de anspråk, som numera ställas på inrättningar i liknande syfte, och hemställde, att hon skulle genom afveckling upphöra. Enligt komiténs förslag till pensionslag och reglemente, hvilka Civilstatens fullmäktige till väsentliga delar biträdt, bör pensioneringen af de civile tjensteinnehafvarna helt och hållet bestridas af staten samt pensioneringen af deras enkor och barn helt och hållet af tjensteinnehafvarna sjelfva genom bidrag till den nya pensionskassan. H. T–d.

*Civil-äktenskap. I Sverige har användandet af civiläktenskap blifvit vidare utsträckt genom k. förordningen d. 15 Okt. 1880, hvari stadgas, att der någon, som ej blifvit döpt eller som icke inom svenska kyrkan begått Herrans nattvard, men icke häller tillhör främmande trossamfund, vill ingå äktenskap, må det afslutas inför borgerlig myndighet i den ordning, som är stadgad för borgerligt äktenskap emellan främmande trosförvanter. — I Ungern har införts obligatoriskt civiläktenskap fr. o. m. d. 1 Okt. 1895. L. A.

*Civitali, M., en ibland de bäste och älskvärdaste mästarna under 1400-talet, torde nog hafva stått under inflytande af de florentinske »quattrocentisterna», ehuru om hans utveckling ingenting är bekant. Han torde icke hafva varit obekant med Donatellos verk; han var samtida med Rosellino, som 1473 hade att ange värdet på hans första verk; ej häller Settignano var

Källa: Project Runeberg ·