Sida 121
Civitas ...
fantasiens rätt gent emot den nyktra och sjablonmässiga rutinen. Han har ur denna synpunkt motsatt sig det hårdhändta och okonstnärliga sätt, på hvilket moderna stadsplaner blifvit efter linialen genomförda och platsen för moderna monumentalbyggnader bestämd. En byggnads yttre bör dels angifva dess allmänna bestämmelse, dels också vara ett uttryck af dess inre fördelning. Till följd deraf är den stränga symmetrien ej alltid ett oefterglfligt vilkor, ej häller den sedvanliga anordningen efter fönstermittlar. Förhållandet mellan byggnadens stomme och dess ornering bör vara rätt afpassadt, så att den senare ej skymmer, utan framhäfver den förra. Rättvisa bör göras åt materialet, som bör väljas med omsorg- och behandlas efter sin egen naturs fordringar. — I C:s egna arbeten äro dessa vilkor noggrant iakttagna. De karakteriseras genom en förnäm och distingerad hållning, ornamentiken är gerna koncentrerad på vissa vigtigare punkter (portaler, taklister), omsorgsfullt studerad, kraftfull och på samma gång gratiös. Som material användas med förkärlek rå tegel och huggen sten. C. har af trycket utgifvit åtskilliga smärre uppsatser, bl. a. Öfversigt af byggnadsverksamheten i Sverige under de sista 25 åren (»Tekn. tidskrift, Extra häfte», 1890, äfven separat). Upk.
Classen, Johannes, tysk filolog, f. i Hamburg 1805, d. derstädes 1891, docent i Bonn 1829, gymnasielärare, 1864–74 direktor vid Johanneum i Hamburg, är bekant företrädesvis genom sin med tyska anmärkningar försedda upplaga af Thukydides (8 bd. 1862–78; 4:de uppl. 1889 o. f.) och Symbolae criticae (3 bd, 1859–66).
*Classen, J. F. von. En större biografi öfver honom utgafs 1887 af C. Nyrop.
Classiarii (af classis, flotta), hos de gamle romarna benämning på marinsoldaterna.
Claude Vignon [klåd vinjå'ng], psevdonym. Se under Rouvier.
Claudia, romerska kolonier. Se Klausenburg 2 och Konia 2.
Claudia Celeja, romersk koloni. Se Cilli.
*Claudius, M., föddes d. 15 Aug. 1740. Af hans skrifter utkom »Claudii Asmus med allt sitt pick och pack» i sv. öfvers, af O. Bjurbäck 1820.
*2. Clausen, H. N. Efter hans död utgåfvos två samlingar af hans smärre skrifter: Fædrelandske forhold og anliggender (1881) och Kirkelige forhold og anliggender (1885). Hans byst uppställdes 1878 framför universitetshuset. E. Ebg.
*Clausen, Th., afled 1885.
*Clausius, R. J. E., dog d. 24 Aug. 1888 i Bonn. Han var medlem af svenska Vetenskapsakademien sedan 1878.
Clausthal. Se Klausthal.
Clausthalit, miner. Se Selenbly.
Clavaria, bot. Se Klubbsvamp.
Clavecin [klavösäng], Fr. Se Clavicymbalum och Klavér.
Claverhouse [kla'vvöröss l. klä'vvers], John Graham of, skotsk krigare. Se Graham 1.
Clavicembalo [-tjä'm-]. Ital. Se Clavicymbalum.
Clavicula, Lat. (af clavis, nyckel), anat., nyckelben (se d. o.).
Claviger foveolatus, zool. Se Myror. sp. 618.
Clavus, Lat. Se Liktorn.
Claxtons kanon [kla'ckstöns]. Se Kulspruta, sp. 232.
*Clay-iron-stone benämnes på svenska lerjernsten (se vidare d. o.).
Clays [klä], Paul Jean, belgisk målare, f. i Bruges 1819, egnade sig åt måleriet under ledning af marinmålaren Gudin och blef under ifriga studier i Paris liksom denne en framställare af hafvets skönhet. Sedermera slog han sig ned i Bruxelles. Han har särskildt lyckats i att återgifva lugnt vatten af stor klarhet och genomskinlighet, med vacker spegling af byggnader och skepp samt ypperlig luft. Han har utställt sina verk företrädesvis i Paris, såsom Drottning Viktorias insegling till Ostende (1854), Hafsstrand i trakten af Tréport (1855), Morgonstämning på Schelde vid Antwerpen (1858), Stiltje (1867), Vindkast på Schelde (1874), Nordsjön (1876), Redden vid Antwerpen (1878), Lugn vid Zeeland (1887) m. fl.
Clazomenae, den latinska namnformen för Klazomenai (se d. o.).
Cleanthes, latinsk form för Kleanthes (se d. o.).
Clearchus, latinsk form för Klearchos (se d. o.).
*Clearing-house. Clearing-house-institutionen trädde d. 24 Sept. 1896 i verksamhet äfven i Sverige. Stockholms banker (med undantag af Stockholms enskilda bank och Stockholms handelsbank) hafva slutit sig till densamma. Affären regleras på det sätt, att Skandinaviska kreditaktiebolaget lemnar vederbörande banker räkningsbesked hvarje morgon för föregående dags uppgörelse. Endast för Riksbanken och Skånes enskilda bank sker afräkning genast samma dag.
Clearing nuts [klīring nötts]. Se Strychnos.
*Clebsch, R. F. A. Hans Vorlesungen über geometrie hafva i bearbetadt skick utgifvits af F. Lindemann (2 bd. 1875–91).
*Cleckheaton hade 11,826 innev. 1891.
Clegg, Samuel, engelsk ingeniör. Se Gas, sp. 918–919.
Clémenceau [-mangså], Georges (ej Eugène) Benjamin, fransk politiker, född 1841 i Mouilleron-en-Pareds, Vendée, blef 1869 med. doktor och praktiserade en tid såsom sådan, men slog sig snart uteslutande på politiken. Han vardt 1871 ledamot af nationalförsamlingen och hade 1876–93 plats i deputeradekammaren. Under största delen af sin parlamentariska bana var han den yttersta vensterns erkände chef och utöfvade i denna egenskap ett afgörande inflytande på händelsernas gång. Hans skicklighet såsom debattör och hans vältalighet störtade många gånger kabinett, men han kallades aldrig sjelf att bilda ett sådant. Panama-affären blef ödesdiger för C. Han befanns hafva stått i förtrolig och ständig förbindelse med äfventyraren Cornelius Herz och beskylldes för att hafva varit besoldad af en utländsk makt, som skulle hafva bestämt hans politiska hållning. Till följd af dessa afslöjanden återvaldes C. ej vid de allmänna valen till deputeradekammaren 1893. Utom kammaren har han förfäktat sina åsigter i sin tidning »La justice» (sedan 1880). Chr. Sch.
Källa: Project Runeberg ·
