Sida 194
Daler-karoliner ...
skollagstiftningens historia (1871) och Lärarebildningen vid tyska universitet (1888) samt utgifvit »Mythologi och religion» (1868, bearb. efter Max Müller), de sex första sångerna af Homeros' »Odyssé» med kommentar (1876) och likaledes sex sånger af hans »Iliad» (1877). D. företog 1891–92 en arkeologisk studieresa genom Grekland, Egypten och Italien.
*Dalskog, socken i endast Nordals härad. 11,551 har. 1,632 innev. (1895).
Dalslands-gruppen, geol. Se Dalformationen (äfven i Suppl.).
Dalslands jernväg utgår från Sunnanå hamn vid Vänern, öfver Mellerud, der den korsar Bergslagernas jernvägar, förbi den södra änden af sjön Stora Lee, med hvilken den är förenad med en från stationen Ed utgående kort sidobana, fram till riksgränsen, der den sammanträffar med den norska Smaalenenesbanan. Dalslands jernväg, som är byggd med normal spårvidd, öppnades d. 27 Juli 1879 för trafik. Vid Bäckefors station korsas banan af jernvägen Uddevalla-Lelången. J. L.
*Dalstorp, socken. 5,910 har. 995 innev. (1895).
Dalton [dåltön], D. in Furness, stad i engelska grefsk. Lancaster, 5 km. n. om Barrow. 13,300 innev. (1891). Jernverk.
*Dalum, socken. 3,090 har. 642 innev. (1895).
*Dalwigk, K. F. E., dog i Darmstadt 1880.
Daly [dalī], César Denis, fransk arkitekt, f. 1811, d. 1894, lärjunge af Duban, egnade sig hufvudsakligast åt restaurering af äldre byggnadsverk och bland sådana ihärdigast åt den gotiska katedralen i Albi. Efter vidsträckta resor i Amerika samt i Grekland och Orienten, sysselsatte han sig mest med utgifvandet af verk om och tidskrifter i arkitektur. Han grundade 1840 »Revue générale de l'architecture et des travaux publics».
Dama, afrikanskt folk. Se Herero.
Damajanti. Se Nala och Damajanti.
Damalas, Nikolaos, grekisk teolog, f. 1842 på Chios, studerade vid tyska universitet och blef 1871 ord. professor i nytestamentlig exeges vid universitetet i Athen. Död 1892. När gammalkatolikerna af romersk bekännelse planlade en förening med grekiska kyrkan, var D. vid förhandlingarna i Bonn 1885 en af de tre delegerade för heliga synoden i Athen. Bland hans skrifter må nämnas Om förhållandet mellan grekiska och anglikanska kyrkan, Inledning till Nya testamentet (1870) och Förklaring af evangelierna (1892–94).
*Daman. 2. Portugisisk enklav i prov. Gudjarat, består af Damão Grande jämte D. Pequeno, vid Cambay-viken, 98 qvkm., med 28,622 innev. (1881), och det ö. derom belägna, genom en 10 km. bred landremsa derifrån skilda distriktet Nagar Hawili, 285 qvkm., med 27,462 innev. Innevånarna äro till största delen hinduer. — Staden D., belägen vid den segelbara Daman-Ganga, är säte för guvernör (under generalguvernören i Goa) och biskop.
Damanen, zool. Se Klippdassarna.
*Damanhur, hufvudstad i egyptiska provinsen (mudirije) Behera, på en höjd i närheten af Mahmudijekanalen och vid den från Kairo utgående jernvägen, som der grenar sig till Alexandria och Rosetta. 23,353 innev. (1882). Vigtig stapelplats för ull och bomullsfabrikat samt flere bomullsfabriker. Namnet D. är en förvrängning af det fornegyptiska Tema-en-Hor (»Horos' stad»). Det latinska namnet var Hermupolis minor.
*Damara l. Damaraland utgör nu en del af kolonien Tyska Sydvest-Afrika. Jfr Herero.
Damascener, ett slags plommon (se d. o.).
*Damaskus har sedan 1895 jernväg till sin hamn Bejrut, byggd af och tillhörig ett franskt bolag, som jämväl anlagt chaussén mellan båda städerna och eger den 1895 öppnade Hauran-banan från D. till Mzerib. Samma bolag har koncession på jernvägsanläggning från D. förbi Höms och Hama till Aleppo och Biredsjik, der den eventuelt kommer att möta en projekterad förlängning från den föreslagna anatoliska banan från Angora förbi Diarbekr till Mossul och Bagdad. På den af engelsmän föreslagna jernvägen från Akka förbi Haifa och sjön Genesaret till Hauran och D. hafva endast några få km. byggts och öppnats inåt land från Haifa.
Dambach, Otto Wilhelm Rudolf, tysk rättslärd, f. 1831 i Querfurt, verkar som e. o. professor i straff-, folk- och statsrätt vid Berlins universitet och öfverpostråd vid rikspoststyrelsen, hvarjämte han är ledamot på lifstid af preussiska herrehuset och kronans ombudsman. D. hålles för den förnämsta auktoritet i Preussen rörande frågorna om literär, artistisk och industriel eganderätt, och han har gjort utkasten till gällande lagar på detta område. Bland hans dithörande skrifter må nämnas Die preussische nachdrucksgesetzgebung (1863), Das musterschutzgesetz (1876), Das patentgesetz (1877), Über nachdruck und nachbildung och Die internationalen verträge über urheberrecht (i Holtzendorffs »Handbuch des völkerrechts»). D. har äfven författat tyska rikspostlagen af d. 28 Okt. 1871.
Dambovita, flod i Valakiei Se Dimbovita. Suppl.
Dame Perrin [da'm perrä'ng]. Se Labé.
Damerghu, landskap på södra gränsen af Sahara mot Bornu, under 15° n. br. och 8° ö. lgd, ett bördigt oasland, bebodt af negrer, som tala kanuri, och haúsa och som mer eller mindre blandat sig med berber. De vigtigaste orterna äro enligt Barth, som 1851 besökte landet, handelsplatserna Taghelel och Kula-n'kerki.
*Damgarten (riktigare Dammgarten) intogs af svenskarna redan 1630 och var svensk besittning 1648–1815.
Damiens [-iä'ng,] Anna. Se Judic.
Damm, metallurg. Se Jern, sp. 1124.
*Damm. 1. Altdamm, 5,221 innev. (1890), var svensk besittning 1648–1720.
*Dammsnäckor tillhöra ordn. Gastropoda.
*Dampier, W., föddes 1652 (han döptes d. 8 Juni) och afled 1715 i London. »New voyage» etc. utgafs i 3 bd 1697–1707. Den person han 1708–11 följde hette Woodes Roger.
Dampierre [danspiär], Heinrich Duval, grefve von, österrikisk fältherre, född i biskopsstiftet Metz 1580, besegrade 1604 de upproriske ungrarna, men trängdes kort derpå af Bocskay ur Siebenbürgen och sökte 1605 förgäfves försvara Gran emot turkarna. 1616–17 kämpade han
Källa: Project Runeberg ·
