Sida 21
Camperio ...
beroende af utlandet. Importen har också under de sista 20 åren stått ungefär på samma höjd (1873: 127,5 mill., 1893: 121,7 mill. doll.), medan exporten under samma tid vuxit från 89,8 mill. doll. 1873 till 118,5 mill. doll. 1893. De förnämsta importartiklarna 1893 voro: jern- och stålvaror (13,2 mill. doll.), yllefabrikat (10,9 mill.), stenkol och koks (10,6 mill.), bomullsfabrikat (4,56 mill.), socker (6,67 mill.), kaffe och té (3,6 mill.), siden och silke (2,76 mill.), medan i exporten främsta platsen intogs af ost (13,4 mill.), nötkreatur, hästar får och ägg (tillsammans 11,3 mill.), andra animala produkter (7 mill.), skogsprodukter (27,6 mill.), hvete och hvetemjöl (8,8 mill.), andra jordbruksalster (13,2 mill.), fiskeriprodukter (8,37 mill.), stenkol (3,1 mill. doll.). Störst är varuomsättningen med Storbritannien och Förenta staterna; från det förra importerades för 41,35 mill. och till detsamma exporterades för 64 mill. doll., till och från de senare resp. 53,14 och 43,9 mill. doll. De förnämsta hamnarna äro Montreal, som förmedlar nära hälften af handeln på utlandet, Toronto, Halifax, Quebec, S:t John, Ottawa och Victoria. C:s handelsflotta räknade vid 1894 års slut 7,245 fartyg, om 869,624 tons, deraf 1,640 ångfartyg, om 240,906 tons. — En framstående rol i C:s kommunikationsväsende, i synnerhet i de östra provinserna, spela invattnen (floder, sjöar och kanaler). T. o. m. 1893 hafva utgifvits 64 mill. doll. på byggandet af kanaler, och medelst dessa kunna sjögående fartyg gå upp till Öfre sjöns hamnar från Atlanten utan omlastning. De trafikerade jernvägarna hade vid midten af 1894 en längd af 25,371 km., i förhållande till folkmängden måhända det största jernvägsnät något land eger. Stor betydelse dels för den allmänna verldshandeln och samfärdseln, dels för de vestra nejdernas uppkomst och för unionens sociala och politiska enhet har den canadiska pacifikjernvägen (4,675 km.), som från Montreal, der den står i förbindelse med de gamla provinsernas och Förenta staternas jernvägssystem, går till Ottawa, derefter n. om de stora sjöarna till Port Arthur vid Lake Superior, sedan n. om Lake of the woods, s. om Winnipeg- och Manitobasjöarna, genom Assiniboia och Brit. Columbia, der den går öfver Klippbergen genom Kicking-horse-passet, och slutligen längs Fraser river till Vancouver. Denna väldiga jernvägsanläggning börjades 1880 och afslutades redan 1885. Längs densamma hafva småstäder i det inre växt upp till betydande handelsplatser, och många sidobanor utgå från hufvudlinien. Från Vancouver går en af England och C. understödd ångbåtslinie till Jokohama, hvilken stad man nu kan nå på 14 dagar från Montreal och på mindre än 21 dagar från Liverpool. Nyligen har man ock satt i gång en ångbåtslinie från Vancouver till Sydney i Australien, hvilken linie, såsom betydligt kortare än någon annan från England, sannolikt kommer att understödjas af Australiens och C:s regeringar. Till anläggningskostnaderna för de kanadiska jernvägarna (888 mill. doll.) har förbundsregeringen till midten af 1894 bidragit med 149,2 mill. doll., provinsregeringar och kommuner med 43,5 mill. — Telegraflinierna hade 1894 en längd af 51,232 km., deraf endast 4,360 km. tillhörde staten, med 2,692 stationer. Telefontrådarna hade s. å. en längd af 70,800 km., med 33,500 apparater. Postanstalternas antal var 8,664. Postverkets inkomster s. å. voro 3,734,400, dess utgifter 4,442,340 doll.
Finanser. Budgeten för finansåret 1893–94 upptog inkomster och utgifter till 47,676,717 doll.; af inkomsttitlarna märkas tullar 19,2 mill., acciser 8,38, jernvägar, kanaler etc. 3,7, lån 8,35 mill. doll., bland utgiftstitlarna räntor och amorteringar å statsskulden 12,5 mill., understöd till provinserna 4,2, civilregeringen 2,1, allmänna arbeten 2,16, försvarsväsendet 1,3 mill. doll. – Statsskulden, hufvudsakligen åsamkad genom allmänna arbeten, uppgick 1894 till 308 mill. doll., motsvarande tillgångar till 62,16 mill. doll.
Försvarsväsendet. De stora sjöarna och S:t Lawrence bilda en barrière mellan C. och Förenta staterna, men de östra provinserna och vestra C. hafva hvarken naturliga gränser eller befästningar. Med undantag af Halifax och ett litet fort vid S:t John, N. B., finnas inga befästningar i C. Öfverenskommelser hålla nu på att träffas om anläggning af befästningar vid Esquimault på Vancouver, hvilka skola garnisoneras af britiska trupper. Jämte de trupper, som England underhåller — 1871 reducerade till 2,000 man — och som bilda garnisonen i fästningen Halifax, eger C. en milis, som består af alla manliga britiska undersåtar af 18–60 år, hvilka kunna inkallas att tjenstgöra i 4 klasser, näml. ogifta af 18–30 år, ogifta af 30–45 år, gifta af 18–45 år samt män af 45–60 år. Milisen delas i en aktiv och en reservafdelning. Den förra, som omfattar både land- och sjömilis och som tjenstgör i 3 år, består af såväl frivilliga som genom lottdragning uttagna. Reservmilisen omfattar alla öfriga. Till öfning, under 16 dagar hvarje år, inkallas högst 45,000 man. Den fiktiva milisen uppgick 1893–94 till 33,960 officerare och manskap, bestående af 9 regementen, 1 sqvadron, 3 kompanier,kavalleri, 1 brigad, 15 batterier fältartilleri, 5 bataljoner, 9 kompanier fästningsartilleri, 2 komp. ingeniörtrupper och 92 bataljoner, 6 komp. infanteri. Den stående armén, i samband med hvilken äro inrättade underofficersskolor, består af 1 dragonregemente (158 man), 1 artilleriregemente (426 man) och 1 infanteriregemente (428 man). I Kingston finnes sedan 1875 en krigsskola, i Quebec anlägges en gevärsammunitionsfabrik. Utom nämnda trupper finnes i Nordvestterritoriet en beriden polisstyrka af omkr. 1,000 man. Dominion of C. är deladt i 12 militärdistrikt. Flottan består af 5 sjö- och 2 flodångfartyg. — Flaggan: röd med unionsmärket i venstra öfre hörnet liksom den britiska flaggan; nedtill till höger G:s vapen.
Canal de l'Est [dö lässt], »östkanalen», en 1875–80 byggd kanal i nordöstra Frankrike, går från Meuse vid Givet, nära Belgiens gräns, uppför denna flod till Void, lånar vid öfvergången till Moselle Marne-Rhenkanalen, går derefter uppfor Moselle till trakten af Épinal, ofvanför hvilken stad kanalen medelst 15 slussar stiger 45 m. upp till sin högsta punkt, hvarest vid Bouzey en ofantlig reservoar skapats. Derifrån går kanalen öfver i Rhônes flodområde, närmast till Saônes biflod
Källa: Project Runeberg ·
