Sida 22
Camperio ...
Coney, och slutar vid Port-sur-Saône, der Saône blir segelbar. Kanalen är med sidokanaler 445 km. lång och kostade i anläggning omkr. 70 mill. frcs.
Canal du Centre [dy sa'ngrtör]. Se Centre.
Canal du Midi [dy] l. Canal des deux mers [dä dö mär]. Se Languedoc-kanalen.
Canale, Michele Giuseppe, italiensk historiker, f. 1808 i Genua, måste utstå många förföljelser på grund af sina politiska åsigter, tills han genom Cavours bemedling vardt professor i historia och geografi vid tekniska institutet i Genua. Han var äfven öfverbibliotekarie vid stadsbiblioteket i Genua. Död 1890. C:s förnämsta arbete är Storia della repubblica di Genova (5 bd, 1864–74). Vidare skref han Krims historia (3 bd, 1861), en monografi öfver Columbus (1863), Storia del commercio, dei viaggi, delle scoperte e carte nautiche degli italaini (1867) m. m.
Canaliculus laerymalis, Lat., tårkanalen. Se Tårarna och Öga, sp. 602.
Canal S:t Denis [säng donī]. Se Ourcque.
Canandaigua [kannandēgua], stad i nord-amerikanska staten New York, omkr. 45 km. s. ö. om Rochester, i ett vackert läge vid norra änden af C.-sjön och flere jernvägslinier. Omkr. 6,000 innev. Många läroanstalter.
Cananéa, hamnstad i brasilianska staten São Paulo, belägen på en ö i en strandlagun, kallad Mar Pequeno. upptäckt 1501 af Amerigo Vespucci. I närheten anlade schweizare en koloni 1862, och sedan hafva äfven irländare och italienare tillkommit.
*Canara (Kanara). Landskapet delas administrativt i North C., distrikt i presidentskapet Bombay, 10,129 qvkm., 446,350 innev. (1891), af hvilka 15,640 kristna, och South C., distrikt i presidentskapet Madras, 10,106 qvkm., 1,056,080 innev. (1891). Hufvudstad i det förstnämnda är Carvar (riktigare Cadavad) med 14,579 innev., i det sistnämnda Mangalur, med 40,922 innev. Befolkningen tillhör till allra största delen dravidarasen och talar kanaraspråket i n. och midten, tuluva i s. samt bekänner sig till brahmanismen; dessutom finnas ättlingar af portugiser och forna negerslafvar samt araber. De flesta kristna äro genom portugisiska jesuiter omvända katoliker, ett mindre antal är protestanter, vunna genom Baselmissionen. — Namnet C. är blott en annan form för Karnata l. Karnataka (»svart land»), hvilket namn ännu fortlefver i namnet Karnatik. C. var ett af de stora rikena i södra Indien, som ursprungligen omfattade högslätterna i det inre af Dekhan mellan Östra och Vestra Ghats, men genom eröfringar utsträcktes konungarnas välde i de första årh. af vår tideräkning, så att språket och folkets namn utbreddes till båda kusterna och särskildt till vestkusten mellan Ghats' stora kedja och hafvet i ett område, hvars ursprungliga innevånare voro tuluva. Namnet C. blef sedan brukligt bland muhammedanerna efter deras eröfring af Dekhan och kom derefter in i europeiskt språkbruk.
*Canara-språket talas af omkr. 9 3/4 mill. menniskor.
Canarium, bot. Se Burseraceae.
*Cancer. — 3. Astron. Se Kräftan.
*Cancionero. Se vidare Portugisiska literaturen, sp. 61, och Spanska literaturen, sp. 157.
*Cancroma cochlearia benämnes på svenska båtnäbb. Jfr Hägrar.
Cancrominae, båtnäbbar. Se Hägrar.
Candeish [-di'isj], Eng. Se Kandesj.
Candia. 1. Italienska namnet på ön Kreta (se d. o.). — 2. Stad på denna ö. Se Kandia.
Candido, Pietro, nederländsk målare. Se Witte 1.
Candy. Se Kandi.
Candy [kä'ndi], indisk vigt, delad i 20 mannas, i Bombay vanligen = 5 eng. cwt (centner) l. 560 skålp. (254 kg.), men äfven af andra storlekar. Såsom mått för ris beräknas den ofta = 24,3 bushels (8,83 hl.). Jfr Bihar. Suppl.
Canea. Se Kanea.
Canestrini, Giovanni, italiensk zoolog, f. 1835 uti italienska Tyrolen, förvärfvade filos. doktorsgrad i Wien och är sedan 1869 professor i zoologi, anatomi och fysiologi vid universitetet i Padua. C. har framträdt såsom darwinismens vältalige målsman uti Italien och intager en framstående plats bland nutida naturforskare. Han har skrifvit en mängd afhandlingar, bl. a. om spindeldjur, fiskar och funna menniskokranier, öfversatt flere af Ch. Darwins arbeten och sjelf utvecklat dennes åsigter i La teoria dell' evoluzione (1877; ny uppl. 1887), La teoria di Darwin criticamente esposta (1880; ny uppl. 1887) m. fl. arbeten.
Canes venatici, astron., jagthundarna (se d. o.).
Canete [kanjēte], stad i depart. Lima i republiken Peru, nära högra stranden af floden G. och omkr. 30 km. från hafvet, der dess hamn, Cerro azul, ligger, förenad med C. genom jernväg. Omkr, 3,500 innev. Storartade vattenledningar från inkatiden fördela flodens vatten öfver fälten. I dalen högre upp låg förr en stor inkafästning, som lemnat material till Callaos befästningar.
Canicula (af canis, hund), »lilla hunden», romarnas namn på stjernan Sirius. Jfr Hundstjernan.
Canidae, zool. Se Hunddjuren.
Canino, prins af. Se Bonaparte (äfven i Suppl.).
*Canis, zool. Se äfven Hundslägtet. — C. antarcticus. Se Falklandsöarna. — C. aureus. Se Sjakalen. — C. cerdo l. zerda. Se Fennek. — C. cinereo-argenlaius, silfverräfven. Se Räfslägtet. — C. dingo. Se Dingon. — C. dukhunensis. Se Kolsumen. — C. familiaris domesticus. Se Spetshunden. — C. jubatus. Se Manvargen. — C. lagopus, fjällräfven. Se Räfslägtet. — C. lupus, vargen (se d. o.). — C. lycaon. Se Vargen. — C. occidentalis. Se Vargen. — C. ochropus. Se Kayoten. — C. procynoides. Se Mårdhunden. — C. simensis. Se Kaberun. — C. vulpes, skogsräfven. Se Räfslägtet.
*Canisius, P., dog i Freiburg im Breisgau. Hans Epistulea et acta började 1896 utgifvas af O. Braunsberger.
*Canis major. Se Hunden, astron.
Canlassi, Guido, italiensk målare, kallad Cagnacci (af Ital. cagnaccio, stor hund) på grund af sitt fula hufvud, f. i S. Arcangelo, nära Rimini, 1601, d. i Wien 1681, var lärjunge af
Källa: Project Runeberg ·
