Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 225
Originalsida 225
Originalsida 224
Originalsida 225
224–225

Sida 225

Demogeronter ...

departementen. Till 1856–58 års riksdag afläts kungl. proposition om inrättande af ett departement för allmänna arbeten och kommunikationsanstalter (i sammanhang hvarmed föreslogs tillsättande af ytterligare ett statsråd utan portfölj, hvarigenom antalet af statsrådets ledamöter skulle blifva 12). Förslaget föll vid 1859–60 års riksdag. 1868 dels framställdes en kungl. proposition om upprättande af ett nytt departement, nämligen för näringar och allmänna arbeten, dels väcktes en motion om inrättande af ett särskildt departement för jordbruket och kommunikationerna, men både propositionen och motionen afslogos af Första kammaren. På grund af en väckt motion föreslog konstitutionsutskottet vid 1874 års riksdag, att ett departement för näringar och allmänna arbeten skulle inrättas, men att Landt- och Sjöförsvarsdepartementen skulle sammanslås till ett gemensamt Krigsdepartement. På grund af kamrarnas olika beslut i frågan ansågs den förfallen, framställdes å nyo 1875, men afstyrktes då af konstitutionsutskottet. 1880 framställdes en motion om ett departement för landtbruket och öfriga näringar och en annan om ett sådant departement, men derjämte om sammanslagning af Landt- och Sjöförsvarsdepartementen, så att departementschefernas antal blef oförändradt. Konstitutionsutskottet afstyrkte motionerna, men den förra förnyades 1881 och 1884. 1885 framlades en kungl. proposition om inrättande af ett Landtbruks-, industri- och handelsdepartement, men förslaget föll 1888 på Första kammarens motstånd. 1892 föreslogs genom en motion inrättandet af ett Samfärdselsdepartement, hvilken motion afstyrktes af konstitutionsutskottet. En minoritet ansåg, att riksdagen borde i und. skrifvelse anhålla hos K. M:t huruvida det pröfvades lämpligt att ett Samfärdselsdepartement inrättades och en sammanslagning af Landt- och Sjöförsvarsdepartementen egde rum. 1893 framställdes en motion i den föreslagna skrifvelsens syfte, men den afstyrktes af konstitutionsutskottet. Detta föreslog och riksdagen beslöt d. 11 April 1893 en und. skrifvelse med anhållan att K. M:t täcktes, efter förnyad pröfning af frågan om inrättande af ett nytt statsdepartement, till riksdagen afgifva den proposition om ändring af regeringsformen, hvartill denna pröfning kunde föranleda. Med anledning deråt tillsatte K. M:t d. 9 Aug. 1894 en komité (den s. k. sammanslagningskomitén) för utredning huruvida och under hvilka vilkor en förening af Landt- och Sjöförsvarsdepartementen kunde ske. Komitén ansåg i und. betänkande d. 17 Dec. 1895, att en sådan förening under vissa angifna vilkor och förutsättningar borde ega rum. — Om den förändring, som vidtagits med de norska departementen se Norge, sp. 1361. — 2. Kammarrätten är ej fördelad på departement. — 3. Om de franska departementen, hvilkas antal f. n. är 87, se vidare Frankrike, sp. 206–207.

Department of Labor [åv lebör], Eng., arbetsdepartement. Se Arbetsstatistik. Suppl.

*Depekoration. Ordets upphofsman är professorn vid tekniska högskolan i Prag Jan B. Lambl (ej Lamol).

Deperthes [döpe'rt], Pierre Joseph Édouard, fransk arkitekt, f. 1833, har utfört många förslag till restaurering, dekorering eller nybyggnad af offentliga lokaler, i synnerhet kyrkor, såsom kyrka i staden Rambouillet (1865), Hôtel de Ville i Reims (1866), Hospital i Brest (1869), Nya kyrkan S:t Martin i Brest (1870) m. fl. Märkligast är hans och Ballus förslag till återuppbyggande af Hôtel de Ville i Paris, som vid täflingen 1872 fick första priset.

*Depilatorium, Böttgers depilatorium, benämnes efter uppfinnaren, tyske kemisten R. C. Böttger (se denne Suppl.) orent, såsom biprodukt vid sodafabrikation erhållet svafvelkalcium, hvilket utrördt med vatten begagnas för att borttaga hår ur hudar. P. T. C.

*Deplacement. Se Ton och Tyngdpunkt.

Deport (Fr. déport, egentl. uppskof), handelst., detsamma som backwardation (se d. o. Suppl.).

Deportationskoloni. Se Koloni.

Deprès [döpra] l. Desprez, Josquin. Se Josquin des Prez.

*Depression. 4. Geogr., landområde, som ligger lägre än hafsytan. Den till omfånget största depressionen, ungefär af Skandinaviska halföns storlek, bildar Kaspiska hafvet med sin omgifning; detta hafs yta ligger omkr. 26 m. lägre än Svarta hafvets. Den djupaste depressionen är det af Jordan genomflutna Ghor; Döda hafvets spegel ligger 394 m. under Medelhafvets, det ända till 399 m. djupa hafvets botten ligger således 793 m. under Medelhafvets vattenspegel. Andra depressionsområden ligga i Nord-Afrika, visserligen icke af så stor utsträckning, som man förr antog. Det ena ligger i sydöstra Algeriet och Sydvestra Tunisien och omfattar de salthaltiga sjottens långsträckta region, som ligger 21–31 m. under Medelhafvets yta och upptager en areal af nära 6,000 qvkm., det andra i norra delen af Libyska öcknen och sträcker sig från Stora Syrten till närheten af Nildeltat (Aradsch 70 m. under hafvet, Siwah 30 m.). Birket el Kerun i Fajjum ligger 40 m. lägre än hafvet. I Danakils kustslätt vid Röda hafvet ligger s. v. om Hamulaviken träsket Gabala 60 m. och v. om Tadsjuraviken Assal- och Abhebaddsjöarna t. o. m. 174 m. under Röda hafvets nivå. I Nord-Amerika ligger Colorado-öcknen i den nordliga förlängningen af Kaliforniska viken på en större sträcka 90 meter under hafsytan. I Asien fann bröderna Grum-Gržimailos Tibetexpedition 1890 en högst vigtig och intressant depression s. om Tiansjan i Turfans område, vid en ort Luksjinskyr (ungefär under 42,5° n. br. och 89,5° ö. lgd fr. Greenw.), af omkr. –50 m. Äfven en i höglandskap belägen sänka, som ligger betydligt lägre än omgifningen, om ock ej lägre än hafsytan, kallas depression.

*Depretis, A., f. 1813 (ej 1811), blef i Maj 1881 å nyo konseljpresident och genomdref en valreform, upphäfvandet af tvångskursen och fullbordandet af jernvägsnätet. Till sin politiska uppfattning blef han alltmer moderat och monarkisk. 1887 lemnade han åt Crispi inrikesportföljen och öfvertog sjelf utrikesärendena. Död d. 29 Juli 1887 i Stradella, der 1893 en minnesvård öfver honom restes. Deputeradekammaren har låtit utgifva hans tal (8 bd, 1888–92).

*Deptford, förstad till London, på högra stranden af Thames, ofvanför Greenwich, hade 1891

Källa: Project Runeberg ·