Sida 249
Diuretica ...
bergåsar, består dels af vegetationslös sand, med bördiga oaser, dels af gräsland; endast sydöstra delen är bördig. Floderna (Banas, Banganga, Sabi) äro obetydliga och utsina periodiskt. Jordbruket, främjadt genom artificiel bevattning, producerar i sydöstra delen spanmål, sockerrör, bomull, tobak och opium. I n. v. finnas i utlöpare af Aravallibergen rika tillgångar på koppar-, kobolt- och nickelmalmer samt alun, hvilka delvis tillgodogöras. Staten skäres af Radjputana–Malva-jernvägen, med bibana till Sambharsjön, som delvis ligger inom staten Djodpur och arrenderas af indiska regeringen för saltberedning. Maharadjan är nästan oinskränkt i förvaltningen och har under sig ett stort antal tämligen sjelfständiga vasaller (thakur). Statsinkomsterna uppgingo 1891 till 655,485 pd st., utgifterna till 498,420 pd, deri oberäknadt tributen om 40,000 pd till engelska regeringen. Staten står jämte de tributpligtiga Kot-Putli, Kishangarh och Lawa under politisk kontroll af en britisk underagent. — 2. Hufvudstaden, belägen vid Radjputana–Malva-jernvägen, omgifven af mur och försvarad af flere fort, hade 158,905 innev. 1891. D. är en af Indiens vackraste städer och anlades 1728 af Djai-Sing II, en af de mäktigaste furstarna i norra Indien under den sjunkande mongoldynastien i Delhi. Den i bergen 7 km. n. om D. belägna forna hufvudstaden Amber (Amer), berömd för sina lärde, ligger nu nästan öde.
Djajadeva, indisk skald. Se Jayadeva.
Djakova, stad i Albanien, vilajetet Kossova, 32 km. n. v. om Prisrend, vid ett tillflöde till Hvita Drin. Omkr. 21,000 innev.
Djakovár (Kroat. Djakovo), stad i kroat-slav, komitatet Virovitica. Omkr. 9,000 innev. Rom. katolsk biskop (biskop af D. och Syrmien). Storartad katedral, bekostad af biskop Strossmayer och invigd 1883.
Djalalpur. Se Djelalpur. Suppl.
*Djalandara. 1. Regeringsområde (division) i Pendjab, hade 1891 4,217,670 innev, på en areal af 48,733 qvkm. och indelas i distrikten D., Hoshiarpur, Kangra, Ludhiana och Feruzpur. — 2. Hufvudstaden D., vid Lahore–Delhi-jernvägen, hade s. å. 66,200 innev.
Djalo, oas i Libyska öcknen i Nord-Afrika, nära oasen Audjila, 32 m. lägre än hafsytan, omkr. 200 qvkm. stor, med omkr. 100,000 palmer och 6,000 innev., berber, som tala arabiska och såsom förslagna köpmän hafva handelsförbindelser öfver hela Libyska öcknen. Emedan marken är mycket salthaltig, finnes i hela oasen intet drickbart vatten. Säd och dadlar utgöra hufvudnäring för befolkningen, som äfven har några får- och gethjordar, men inga nötkreatur och åsnor och helt få hästar. Hufvudort är Lebba. Befolkningen tillhör senussi-sekten.
Djambi (Jambi), flod på Sumatra, rinner upp i berglandet vid vestkusten och faller ut på östra kusten ungefär under 1° s. br., genom ett större delta. Omkr. 600 km. lång. Floddalen, mycket bördig, men sumpig och osund, bildar hufvuddelen af den under nederländsk öfverhöghet (residentskapet Palembang) stående staten D., med omkr. 76,000 innev. Det inre af landet är ännu nästan okändt; van Ophuyzen, som besökte det 1867, skildrar det som mycket rikt och bebodt af milda och skygga kubu, hvilka tillbyta sig ris, salt, tyg m. m. af malajerna vid kusten mot benzoe, drakblod och kautsjuk. Hufvudorten D. ligger vid floden, några tiotal kilometer från mynningen, och har omkr. 3,000 innev.
*Djamna. Floden delar sig kort nedanför sina källor i flere armar, och kanaler äro afledda från henne, dels för landets vattning, dels emedan hennes bädd erbjuder svårigheter för flodfarten (ofvanför Delhi är den alldeles ofarbar); så till venster den 260 km. långa doab- l. -östra Djamnakanalen (från byn Faizabad till Delhi), till höger den öfver 500 km. (utom fördelningskanalerna) långa vestra Djamnakanalen, som börjar vid Hathni Kund nedanför bergen och likaledes går till Delhi. Dess största bifloder nedanför bergen äro fr. h. Banganga, Tsjambal, Sindh, Betva och Ken, fr. v. Hindan, Saingar och Rind.
*Djamnotri. Berget har en höjd af omkr. 6,300 m.
*Djamu l. Djammu (Eng. Jammu, Jamu 1. Jummoo), förr sikhfurstendöme i nordvestra Indien, bildar nu den sydligaste provinsen i furstendömet Kasjmir och omfattar utom ett smalt slättland Himalajadistrikten Kisjtvar och Dzanskar samt den bergsregion, som skiljer Kasjmir från Pendjab. I v. begränsas det af Djeilum (Djelam), i ö. af Ravi, båda bifloder till Tjinab, hvars hela öfre lopp tillhör D. Stötande i s. till Pendjabs brännheta slätter och i n. nående de med evig snö täckta toppar, som skjuta upp öfver Ladak, är det ett land af kontraster, som på en areal af omkr. 40,000 qvkm. eger nästan alla jordens klimat. I s., vid staden D., stiger qvicksilfret till och öfver 40°, medan i n., vid Padam, marken är snöbetäckt 6 månader af året. Mellan dessa båda ytterligheter ligga de svala och leende dalarna i Himalajas yttre kedja (Outer hills), der en evig vår råder. Folkmängden i D., som 1891 uppgick till 1,439,543 pers., består af tre skilda grupper: i v. tsjibali, muhammedanska arier, i midten dogra, brahmanska arier, samt i ö. pahari. — Hufvudstaden D., maharadjans af Kasjmir vinterresidens, belägen i nedre Himalaja på omkr. 400 m. höjd, vid Tavi, en biflod till Tjinab, har ett fort (som dock beherskas af omgifvande höjder), maharadjans af vackra parkanläggningar omgifna palats samt omkr. 20,000 innev. (1872: 41,820 innev.). Väldiga ruiner i förstäderna vittna om stadens forna storhet.
Djangal. Se Djungel.
*Djapara. Residentskapet hade 1891 på en areal af 3,117 qvkm. en folkmängd af 934,553 pers., af hvilka 891 européer och 11,396 kineser. Det bildar en halfö mellan vikarna Samarang och Rembang, med den slocknade vulkanen Murio (1,787 m.) och består till större delen af Djavanas bördiga, men osunda dal, i hvilken ock ligger den nuvarande hufvudstaden, Patti (med omkr. 21,000 innev.).
*Djasalmir l. Djaisalmir (Eng. Jaisalmer, Jeysulmere). 1. En af Radjputanastaterna i Indien, uppgifves nu hafva en areal af 42,598 qvkm., med 115,364 innev. (1891). Landet, som utgör en del af den stora indiska öcknen, består af sandfält med af stormen hopvräkta dyner, mellan
Källa: Project Runeberg ·
