Sida 254
Djordjic ...
s. k. Valdemarsön, hafva nya förhållanden inträdt, delvis af tillfällig natur. Ditöfver skall från Östermalm i Narvavägens riktning i st. f. den gamla gå en ny Djurgårdsbro, som f. n. (1897) är under utförande till en beräknad kostnad af 442,000 kr., hvilken hufvudsakligen drabbar Stockholms stad. Nära bron, åt stadssidan till, reser sig å den hittillsvarande Lejonslätten Nordiska museets storartade, ännu ej fullbordade byggnad (se Nordiska museet. Suppl.). Åt andra sidan märkes Rundmålningsbyggnaden, längre fram möter Biologiska museet (se Zoologiska institutioner, sp. 311) och snedt derofvanför utbreder sig, med bibehållande af det gamla namnet Skansen, Nordiska museets friluftsafdelning (se Zoologiska trädgårdar och Nordiska museet. Suppl.). Det mellanliggande området och en del af Djurgårdsstaden har man f. n. (1897) ombildat till plats åt särskilda byggnader för 1897 års allmänna konstoch industriutställning i Stockholm, och genom ytterligare dispositioner har utställningsområdet, hvilket år 1894 beräknades till 128,000 qvm., vuxit ut till att omfatta en vidd af 210,000 qvm., upptagande i sig bl. a. Rundmålningsbyggnaden, Nordiska museets palats och Biologiska museet. — Belvederen har, under namnet Bredablick; införlifvats med Skansen. Bland förlustelseställen må nämnas de i en rad ö. om Hasselbacken liggande cirkus, Alhambra, Tivoli (se d. o.) och Novilla, begränsande i n. den s. k. Djurgårdsslätten. Medelst spårväg (till Djurgårdsstaden) eller ångslupar färdas största delen af de besökande till D.
Angående området för kungl. flottans galérvarf har år 1896 rättegång inledts, i det Amiralitetskrigsmanskassan gjort anspråk på, att området skall anses tillhöra den plats (»båtsmanstomterna»), som genom k. resol. d. 18 April 1681 och d. 11 Maj 1696 tillförsäkrats kassan i förläning och byte mot en till amiralitetet d. 10 Febr. 1648 utlofvad tomt å Ladugårdslandet. Deremot har kassan genom ett d. 13 Mars 1885 upprättadt och d. 5 Sept. 1888 af K. M:t godkändt kontrakt emot en kontant vedergällning af 100,000 kr. afträdt till Stockholms stad all sin rätt vidkommande den del af platsen, som ostridigt varit i kassans ego, nämligen Djurgårdsstaden, hvilken redan genom ett k. bref af d. 8 Sept. 1736 (icke år 1716) lagts från landsrätt under stadens område och jurisdiktion.
Stockholms stads brand- och byggnadsordningar gälla äfven för den del af D., som är i kronans ego, dock så, att en k. res. d. 7 Dec. 1894 uttalat, att hvad den för Stockholms stad gällande byggnadsordning innehåller angående D. icke är af beskaffenhet att kunna verka inskränkning i den rätt, som tillkommer konungen i afseende å byggnadsföretag å D.
De bebyggda fastigheterna å D:s hela område utom Djurgårdsstaden taxerades 1896 till 10,100,300 kr., men voro till icke mindre än 4,145,100 kr., hvaraf 1,400,000 kronors värde kommer på galérvarfvet, af bevillningsfri natur. I Djurgårdsstaden uppskattades egendomarna till 2,628,000 kr., hvaraf bevillningsfritt värde till 161,200 kr. låg i åtskilliga Stockholms stad tillhöriga egendomar.
Af literatur rörande D. må nämnas J. E. Rydqvist: »Djurgården förr och nu» (1833), J. P. Tollstorp: »Kongl. Djurgården» (1844), P. E. Bergstrand: »Stockholms Djurgård» (1886), och K. G. Englund: »Djurgården i ord och bild» (1890). G. V. G.
Djurgårdsteatern. Se Stockholms teatrar, sp. 631.
*Djurhamn. Ärkebiskop 1457 var Jöns Bengtsson.
*1. Djurklou, N. Se Rättelser, bd 18, sp. 833.
*4. Djurklou, N. G., förordnades 1893 till domänintendent i Örebro län. Samma läns hushållningssällskap utsåg honom 1883 till sin vice ordförande och 1894 till sin ordförande samt tilldelade honom 1892 sin stora guldmedalj. Han är derjämte sedan 1886 ordförande i styrelsen för Tekniska elementarskolan i Örebro och sedan 1893 i styrelsen för Riksbankens afdelningskontor derstädes. 1893 var han led. af kyrkomötet och 1891–92 af jordbrukslägenhetskomitén. Han vardt 1882 ledamot af Vet. o. vitt. samhället i Göteborg och 1888 af Landtbruksakademien. — Ett motstycke till D:s förträffliga kulturskildring »Unnarsboarnes seder och lif» är hans arbete Lifvet i Kinds härad i Vestergötland i början af 17:de århundradet (1885). Han har vidare skrifvit Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål (1883; illustr. af Carl Larsson) och lemnat bidrag till landsmålsföreningarnas tidskrift, »Hist. tidskr.» m. m.
Djurlöf, kamer. Se Mantalsräntan.
Djurmotiv, djurornamentik. Se Ornament.
*Djurplågeri. Den svenska rättens straff för detta brott har blifvit något höjdt genom 1890 års lag angående ändringar i strafflagen. Dess maximum är numera 500 kronors böter. — I Finland stadgar den nya strafflagen af 1889 för den, som »i behandling af eget eller annans djur gjort sig skyldig till uppenbar grymhet», böter ej öfver 500 mark eller fängelse i högst tre månader. J. H–r.
*Djurröd, socken. 2,992 har. 780 innev. (1895).
*Djursdala, socken. 7,560 har. 1,020 innev. (1895).
Djursholms villastad är belägen vid norra stranden af Lilla och Stora Värtan, inom Danderyds socken och skeppslag, Stockholms län, omkr. 10 km. n. om Stockholm. Planen för den snabbt uppblomstrande villakolonien är uppgjord efter mönstret af de landtliga förstäder, som på många håll i utlandet grundats i närheten af storstäderna, i syfte att bereda sina innevånare möjlighet att »njuta landtlifvets behag och fördelar, utan att derigenom gå miste om stadens beqvämligheter, dess arbetstillfällen, nöjen och bildningsmedel». Villastaden är afsöndrad från det gamla, för sin naturskönhet berömda Banérska frälsegodset Djursholm (se d. o.) och erbjuder en lika fängslande som för vårt land egendomlig anblick. Hela området, omkr. 250 har, är genom landskapets allmänna bildning deladt i flere parallella dalgångar, löpande från n. till s. I dessa dalgångar har man framdragit de breda vägarna, hvilka med sina gångbanor af trä och sina alléträd sakna hvarje anstrykning af vanliga stadsgator. Längs dessa vägar sträcker sig på höga stolpar ett helt nät af elektriska ledningar; för inre och yttre
Källa: Project Runeberg ·
