Sida 255
Djordjic ...
belysning, för telefon och — på vissa sträckor — för den elektriska spårvägen. De grönskande långsträckta höjderna på ömse sidor om dalgångarna upptagas af villor, åt hvilka ståtliga träd — ek, lind, gran, tall m. fl. — skänka skydd och skugga. Området mellan kullarna och vägen användes allmänt till planteringsland, och den ena sluttningen efter den andra har på kort tid förvandlats till blomstrande trädgårdar. Karakteren af en verklig landtlig villastad har man sökt för all framtid trygga dels genom sjelfva stadsplanen och i de intecknade köpekontrakten derom, dels genom bestämmelser i byggnadsordningen att endast en verklig villabyggnad får uppföras på hvarje tomt, att tomterna, minst 2,000 qvm. i areal, icke få styckas, samt att inom villastaden inga som hälst industriella anläggningar få inrättas med undantag af vattenledningsverket och den elektriska belysningsstationen.
Det var hösten 1889 som R. N. G. Montgomery-Cederhielms arfvingar sålde Djursholmsgodset med underlydande till hrr J. H. Palme och O. Ekman, hvilka tillsammans med hrr E. Egnell och L. Fraenckel bildade Djursholms aktiebolag för villastadens grundande. Omfattande och dyrbara anläggningar företogos omedelbart, och på sommaren 1890 egde de första inflyttningarna rum. Ogynsamma omständigheter vållade 1891–92 ett afbrott i tomtförsäljningen och i villastadens utveckling, hvilken dock redan följande år tog ny fart. Så snabb har denna utveckling varit sedan dess, att taxeringsvärdet för fastigheterna växt från 355,000 kr. 1890 till 2,3 mill. kr. 1896 samt den beskattade inkomsten af kapital och arbete från 0 kr. 1890 till 370,000 kr. 1896. Villornas antal är (Jan. 1897) 100; innevånarnas bortåt 700. D. har eget 6-klassigt läroverk för gossar och flickor, inrymdt i det med stor kostnad restaurerade gamla slottet. Skolans inspektor var från dess början Viktor Rydberg, intill dess han afled på det mångbesjungna Ekeliden.
Förbindelsen med hufvudstaden uppehålles dels genom ångbåt, dels genom minst 20 tåg dagligen i hvardera riktningen å en Stockholm–Rimbo jernvägsbolag tillhörig jernväg, hvilken sedan Maj 1895 drifves med elektrisk kraft och har sin slutstation i Stockholm vid nedre delen af Engelbrektsgatan (Östermalm). E. Bn
*Djurskyddsföreningar. Sedan 1879 hafva bildats i Stockholm Svenska allmänna qvinnoföreningen till djurens skydd (1880) och Djurvännernas nya förening (1882) och i 21 af Sveriges städer hafva under tiden 1883–96 och flerestädes å landsbygden uppstått djurskyddsföreningar. Bland resultaten af djurskyddsföreningarnas verksamhet må antecknas införandet af slagtmask samt skrifvelse af chefen för Ecklesiastikdepartementet af d. 4 Nov. 1892, hvari skolråden uppmanas tillse, att vid undervisningen i folkskolorna vederbörligt afseende fästes äfven vid djurskyddets grundsatser.
Djursätra, brunns- och badinrättning i Versås socken, Skaraborgs län, ungefär midt emellan Sköfde och Hjo, 7 km. från Igelstorps station vid Sköfde–Karlsborgsbanan och lika långt från Korsberga vid Hjo-–Stenstorpsbanan. D. tillhörde förr den bredvid liggande byn med samma namn, men eges nu af ett bolag, D. brunnsoch badinrättnings aktiebolag. En äldre källa, nu kallad Erikskällan, har länge begagnats af ortens allmoge. Enligt analys af Almén innehåller den på 100,000 delar vatten 12,1 fasta beståndsdelar, deraf 4,8 del. kolsyrad kalk, 2 del. klornatrium och 0,5 del. jernmonokarbonat. Genom senare borrningar hafva starkare jernvatten erhållits, hvilka begagnas till drickning. Den s. k. Johanskällan håller 1,16 del. jernmonokarbonat och 1,5 del. kalk, med en totalhalt af 12 delar fasta beståndsdelar, och Vilhelmskällan 1,16 del. jernmonokarbonat och 1,65 del. kalk. Vattnets temperatur är 8° C. Lokalerna äro apterade till kallvattenkur med hel-, half- och sittbad, varmluftsrum, varmluftsstolar, ångskåp, duscher och bassänger m. m. Af medikamentösa bad begagnas mycket tallbarrsbad och äfven salta bad. Freqvensen har de senare åren varit 300–400 pers.
*Djurvännen utgafs under redaktion af G. V. Sjöstedt 1878–87 och af J. G. H. Wennerholm till 1889. Den öfverläts 1890 till den ursprunglige förläggaren, L. Hökerberg, och fick en fortsättning i Djurvännernas tidning, som redigeras af denne.
*Djurö, socken. 5,415 har. 1,108 innev. (1895).
Djynta, småstater i Assam. Se Djaintija.
Dmitrievsk, fordom namn på staden Kamysjin.
Dmitrij af Rostov. Se Rostovskij.
Dmitrov, stad i ryska guvern. Moskva, 52 km. n. om Moskva. Omkr. 9,500 innev. Staden har ett halftjog kyrkor, bl. a. den präktiga Uspenskijdômen, martyrerna Boris och Gljebs munkkloster, några läroanstalter och flere fabriker, företrädesvis i läder, kläde och tvål. I Sept. hålles en stor årsmarknad.
Dmitrovsk, stad i ryska guvern. Orel, vid Desnas biflod Nerusa. Omkr. 7,000 innev. D. var fordom en kronsloboda, som hörde till det godskomplex, hvarmed Peter den store 1711 begåfvade den moldaviske hospodaren och fursten Dimitrij Kantemir (se denne), efter hvars död det 1723 återföll till kronan. Jämte ryssar bo der många greker och rumaner, afkomlingar af de af Kantemir ditförde kolonisterna.
*Dnjepr. Flodens längd utgör enligt nyare beräkningar 2,146 km., oberäknadt den 75 km. långa mynningsviken (Dnjeprs liman), som är gemensam för D. och Bug. Flodområdet är omkr. 526,000 qvkm. (deraf 3,280 qvkm. ligga i Galizien). Sammanlagda längden af vattenvägar inom D:s flodområde är omkr. 6,400 km. Med Düna sammanhänger floden medelst Berezina och Berezina-kanalen (ytterligare en kanal är projekterad; se derom Düna. Suppl.), med Njemen medelst Pripet, Jazolda och Oginskij-kanalen och med Weichsel medelst Pripet och D.-Bug-kanalen. Kungskanalen, som går från Pripets biflod Pina ofvanför Pinsk till Bugs biflod Muchavez med en längd af 80 km., en ytbredd af 10,6 m. och ett djup af 1,5 m. Den påbörjades under senare hälften af 1700-talet, men fullbordades först 1841 och användes företrädesvis vid transport af spanmål och trävaror till Varsjav, Danzig och Pillau. Afståndet från Svarta hafvet till Östersjön denna väg är 2,614 km.
Källa: Project Runeberg ·
