Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 331
Originalsida 331
Originalsida 330
Originalsida 331
330–331

Sida 331

Emetica ...

sin näring. Exempel äro bakterier, rost- och brandsvampar. Endast förökningsorganen framtränga understundom hos dessa parasiter till värdartens yta. G. A.

*Endosmos. När den elektriska strömmen går genom en vätska, förorsakar den jämte en sönderdelning af vätskan äfven en förflyttning af densamma. Denna förflyttning kallas elektrisk endosmos. För att genom ett enkelt experiment påvisa detta fenomen leder man en elektrisk ström genom en vattenmassa, som befinner sig i ett V-formigt glasrör, i hvars nedre del insatts en propp af porös lera. Härvid visar sig vätskans förflyttning genom en sänkning af vätskeytan vid den positiva polen och en höjning vid den negativa. Den elektriska endosmosen, som upptäcktes af Reuss, har närmare studerats af Wiedemann, hvilken ådagalagt, att de flesta vätskor föras med strömmen från den positiva till den negativa polen (undantag finnas dock) samt att förflyttningen på en viss tid växer, i samma mån vätskan leder elektriciteten sämre och strömstyrkan är större. J. G. H.

Endosperm (af Grek. endon, invärtes, och sperma, säd) l. fröhvita, bot., är den näringsrika väfnad, som efter äggcellens befruktning uppkommer ur embryosäcken (se d. o. Suppl.). G. A.

Endosporium, bot. Se Ascus.

Endotermisk förening. Se Termokemi.

*Endre, socken. 2,337 har. 356 innev. (1895).

Endrina, zool. Se Indrislägtet.

Endrägtsboken, konkordieboken (se d. o.).

Endur. Se Endor.

Ene, flod. Se Ucayali.

*Eneby. 1. Vestra E. 12,988 har. 1,647 innev. (1895). — 2. Östra E. 8,204 har. 6,291 innev. (1895).

*Eneman, M. Efter hans dels i Riksarkivet, dels i Upsala universitetsbibliotek befintliga manuskript utgaf K. U. Nyländer 1889 (till orientalistkongressen i Stockholm) E:s Resa i Orienten 1711–1712 (jämte lefnadsteckning och bibliografi).

*Eneroth, P. O. E., afled i Upsala d. 21 Maj 1881.

2. Eneroth, K. A., den föregåendes syssling. Se Chicot. Suppl.

Eneström, Gustaf Hjalmar, matematiker, statistiker, bibliograf, född i Nora d. 5 Sept. 1852, blef student i Upsala 1870, filos. kandidat 1871 och e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Upsala 1875 samt är sedan 1879 e. o. amanuens vid Kungl. biblioteket i Stockholm. Såsom matematisk författare har E. nästan uteslutande sysselsatt sig med matematikens historia (han är en af samtidens ypperste forskare på detta område) äfvensom med matematikens tillämpning på statistiken, pensionskasseteorien och försäkringsfrågor. På den matematiskt-historiska forskningens område har han verkat dels såsom grundläggare och utgifvare af »Bibliotheca mathematica» (se d. o. Suppl.), till hvars årgångar 1887–96 han 1897 utgaf ett »Generalregister», dels såsom författare af ett femtiotal afhandlingar eller uppsatser, bland hvilka må nämnas Striden om det isoperimetriska problemet (Upsala univ:s »Årsskrift», 1876), Differenskalkylens historia (dersammastädes 1879), Om uppkomsten af tecknen + och – samt de matematiska termerna »plus» och »minus» (»Öfvers, af Vet.-akad:s förhandl.», 1894), Anteckningar om matematikern Petrus de Dacia och hans skrifter (»Öfvers. af Vet.-akad:s förhandl.», 1885–86), Emanuel Svedenborg såsom matematiker (»Bihang till Vet.-akad:s handl.», 15, 1890). För införande af matematikens historia vid universitetsstudiet har han sökt verka genom uppsatserna Om matematikens historia, såsom studieämne vid Nordens högskolor (»Tidsskr. for mathematik», 1880) och Programme d'un cours imiversitaire d'histoire des mathématiques (»Bibliotheca Mathem.», 1890), af hvilka den senare med några modifikationer lagts till grund för föreläsningar vid utländska universitet. På statistikens område har E. skrifvit bl. a. följande i »Öfvers, af Vet.-akad:s förhandl.» intagna uppsatser: Om sättet att på matematiskt-statistisk väg bestämma åldersfördelningen för en grupp gifta kvinnor, då man känner åldersfördelningen för deras män (1893), Befolkningsstatistiska formler för dödligheten, då hänsyn tages till emigration och immigration (1896) och Om aritmetiska och statistiska metoder för proportionella val (s. å.). Af icke matematiskt innehåll äro E:s Statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid de svenska universiteten (1888) och Statistiska undersökningar om de arbeten, som varit begagnade för undervisningen vid de svenska allmänna läroverken under läseåret 1889–1890 (i »Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar läsåret 1889–1890»). Åt pensionskasseteorien och särskildt åt metoderna för utredning af enkekassors ställning har E. egnat ett tiotal uppsatser. Af mera specielt försäkringsteknisk innebörd är uppsatsen Sur une formule de l'assurance de survie (»Archief voor de verzekeringswetenschap en aanverwante vakken», 2,1896), och till försäkringsteknikens praktiska del hänför sig väsentligen handboken Lifförsäkringsbolagen i Sverige, deras försäkringssätt och försäkringsvillkor (1892; tillsammans med W. O. Schöldström). E:s utredning (1890) beträffande frågan om ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor lades till grund för arbetet i en komité (der E. var sekreterare) och ledde slutligen till inrättande af »Småskolelärares m. fl:s ålderdomsunderstödsanstalt». Hans förslag till en ålderdomsunderstödsanstalt för barnmorskekåren (1893) framlades (med jämförelsevis obetydliga modifikationer) af regeringen för 1895 års riksdag, men vann ej majoritet inom båda kamrarna. Bland E:s bibliografiska arbeten må, utom hans skriftförteckningar i »Bibliotheca mathematica», framhållas Sveriges kalendariska litteratur (I–II, 1878–79, 1:sta häftet tillsammans med G. E. Klemming). Till en fullständig bibliografi öfver Sveriges matematiska literatur har E. sedan 20 år tillbaka gjort samlingar. Sedan 1889 är han medlem af »Commission Internationale du Répertoire bibliographique des sciences mathémauques», som har till uppgift att utarbeta en fullständig och systematisk bibliografi öfver 1800-talets matematiska literatur. Af E:s skrifter må för öfrigt påpekas mer än 500 artiklar, de flesta af matematiskt, matematiskt-historiskt eller matematiskt-biografiskt innehåll, i »Nordisk Familjebok» och dess Supplement, uppsatser i

Källa: Project Runeberg · ·