Sida 408
Fornyrdalag ...
dref der betydande handel och blef rådman 1723. Under kriget 1741–43 gjorde han Sverige stora tjenster, men flydde kort fore Fredrikshamns fall till Stockholm. Efter freden i Åbo 1743 arbetade han kraftigt för anläggandet af staden Degerby (sedermera kallad Lovisa), ja han kan anses för dess grundläggare. Han bidrog äfven verksamt till dess fortsatta utveckling och var dess representant vid riksdagen 1746–47 och flere följande ständermöten. F. blef borgmästare i Lovisa 1747, fick assessorstitel 1759, tog afsked med kommerserådstitel 1765 samt adlades 1767. F., som var stamfader till den i Finland fortlefvande adliga ätten af Forselles, dog 1768. M . G. S.
*Forserum, socken, 6,177 har. 2,227 innev. (1895). Inom ett tätare bebygdt område i socknen, vid F. station å Södra stambanan, 16 km. från Nässjö, med stor rörelse, skola enl. k. br. d. 24 Okt. 1890 ordningsstadgan samt byggnads- och brandstadgan för rikets städer i tilllämpliga delar gälla. Byggnadsplan fastställdes af K. M:t d. 20 Maj 1896. Den mantalsskrifna folkmängden derstädes var 1890 1,450 pers. Der låg bl. a. en stor bobinfabrik, med ett tillverkningsvärde 1893 af omkr. 575,000 kr., men den nedbrann d. 29 April 1895.
*Forsheda. 5,110 har. 797 innev. (1895).
*Forshem. 6,201 har. 1,848 innev. (1895). Annexet Vedum heter numera Kinne-Vedum.
*Forshälla. 11,843 har. 3,022 innev. (1895).
Forsman, Jakob Oskar, finsk universitetslärare, yngre broder till G. Z. Yrjö-Koskinen, f. i Lillkyro 1839, blef student 1857 samt promoverades 1864 till filos. magister och 1874 till juris doktor, sedan han utgifvit den första på finska språket författade juridiska disputation Pakkoiilasta kriminaalioikeudessa (Om nödvärn i kriminalrätt). Han var tillf. professor i finska språket vid juridiska fakulteten 1869–78 och utnämndes 1879 till professor i kriminallagfarenhet och rättshistoria. Han blef 1892 universitetsprorektor och har sedan 1896, efter Rein, som uppehåller vice-kanslersämbetet, handlagt rektorsgöromålen. Af F:s juridiska större arbeten må nämnas: Grunderna för läran om delaktighet i brott (1879), Bidrag till läran om skadestånd i brottmål enligt finsk rätt (1893) och Suomen lakisäädännön historia I (Den finska lagstiftningens historia, I, 1896). F. har varit ledamot i flere af regeringen tillsatta komitéer, bl. a. 1881–84 i komitén för granskning af förslaget till ny strafflag. Medlem af presteståndet sedan 1882 års landtdag, har han inom representationen varit en af det fennomanska partiets ledare. M. G. S.
Forsman, Hedvig Charlotta. Se Raa.
Forsmander, Erik. Se Manderström.
*Forsmark. 1. Socken. 7,587 har. 1,112 innev. (1895).
*2. Forssell, H. L., omvaldes 1888 af Gefleborgs läns landsting till led. af Första kammaren, som gaf honom plats i sitt 2:dra tillf. utskott 1881 och i bevillningsutskottet 1883–86. Han var ordf. i komitén för reglering af rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar (1881–82) och (sedan 1883, efter Thyselius) i läroverkskomitén 1882–84. Vid myntkonferensen i Bruxelles 1892 var han Sveriges ombud. Han har kallats till ledamot af Landtbruksakad. (1884), Vet. soc. i Upsala (1889) samt videnskabsselskaberna i Kristiania (1891) och Köpenhamn (1892) och kreerades till juris hedersdoktor vid jubelfesten i Upsala 1893. Sitt historiska skriftställeri har F. fortsatt med stor kraft. Här må nämnas, utom hans Inträdestal i Svenska akademien (med en teckning af företrädaren derstädes A. Fryxell: i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1796», d. 57, 1882), Minne af erkebiskopen Doktor Erik Benzelius den yngre (dersammast., d. 58, 1883), Minne af statsministern Grefve Gustaf af Wetterstedt (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886», d. 3, 1889), »minnen», som växt ut till glänsande skildringar af hela den lärda eller politiska miliö, i hvilken deras föremål rörde sig, Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet (i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., 1884) och folkskriften Gustaf II Adolf (1894). Han har vidare publicerat Rikshufvudboken 1573 och 1582 (1883), Studier och kritiker (II, 1888) samt ombesörjt utgifningen af »H. Järtas skrifter i urval» (1882–83), hvartill han fogat en omfattande lefnadsteckning. I diskussionen om unionsfrågan har F. gjort ett inlägg med Fjerde artikeln af fredstraktaten i Kiel d. 14 Jan. 1814 (i »Nytt juridiskt arkiv», 1895), hvari han vill bevisa, att Norge afträddes ej till Sveriges rike, utan till Sveriges konung (konungapersonen) att vara koordineradt förenadt med Sverige.
'Forssell, K. D., var af samma slägt som K. G. af Forsell och N. E. Forssell. Han blef 1815 led. af Konstakademien.
*Forssell, N. E., var brorson till K. G. af Forsell. Han afled i Karlsbad d. 5 Juni 1883.
2. Forssell, Karl Bror Jakob, botaniker, skolman, den föregåendes son, f. i Skara d. 26 Febr. 1856, student i Upsala 1875, filos. doktor och docent i botanik derstädes 1883, lektor i naturalhistoria och kemi vid Karlstads högre allm. läroverk 1885, har, utom uppsatser företrädesvis rörande algerna i facktidskrifter, skrifvit den prisbelönta afhandlingen Beiträge zur kenntniss der anatomie und systematik der Gloeolichenen (i »Nova acta Soc. scient Ups.», 1885), Inledning till botaniken (1888; 3:dje uppl. 1893) och en förträfflig Lärobok i botanik för de allmänna läroverkens högre klasser (1890).
Forssell, Viktor Reinhold, landskapsmålare, f. vid Sala silfvergrufva d. 19 Juni 1846, studerade 1866–73 vid konstakademien i Stockholm, der E. Bergh och P. D. Holm voro hans specielle lärare. 1876 utställde F. i Stockholms Konstförening vinterbilden Allé från Bogesund, hvarefter han 1877 gjorde en resa till Düsseldorf, Paris, Bruxelles, Antwerpen och London. 1878–79 for F. omkring i nästan alla provinser i södra och mellersta Sverige och aftecknade gamla herresäten. Dessa teckningar, afsedda för en tidskrift, reproducerades i Tyskland medelst träsnitt. F. har besökt äfven Danmark och från Själland hemtat motiv till några taflor. De flesta af sina motiv har han dock tagit från Sverige, både städerna och landsbygden, särskildt Gotland, Östergötland, Skåne samt Stockholm och dess omgifningar. På senare åren har F. varit bosatt i Stockholm. Han blef 1883 agré och 1887 led. af Konstakad. Bland
Källa: Project Runeberg ·
