Sida 410
Fornyrdalag ...
med dubbla plåtväggar. Hela öfverbyggnaden är af martinstål. In alles åtgingo omkr. 54,000 t. stål, sammannitade medelst 8 mill. nitar.
*Fortifikationen. Dess trupper utgöras efter år 1893 af 2 ingeniörbataljoner (Svea och Göta), om 3 ingeniörkompanier à 100 man och 1 parkkompani med 60 man samt 1 fälttelegrafkompani med 120 man, som i vissa afseenden lyder under chefen för Svea ingeniörbataljon. C. O. N.
*Fortlage, A. R. K., afled i Jena 1881.
Fort Madison [ma'ddisön], stad i nordamerik. staten Iowa, vid Mississippi och flere jernvägslinier. 7,900 innev. (1890). Mångsidig industri.
Fortnightly review [fårtnejtli rivjū], Eng. (»fjortondagars-revyn»), en engelsk tidskrift. Se Tidskrift, sp. 293.
Fortplantningsskott, bot. Se Stam 1.
*Fortschrittspartiet återvann vid valen 1881 en del af sina 1879 förlorade platser och räknade 54 medlemmar. Sedan dess äldre ledare börjat intaga en medlande ställning i en del sväfvande frågor, blef E. Richter dess chef. Då denne under sin ständiga opposition mot regeringen trädde i nära förbindelse med andra oppositionspartier, såsom ultramontaner och partikularister, uppstod oenighet inom partiet, och denna blef ej till fullo bilagd derigenom att partiet i Mars 1884 sammansmälte med den liberala föreningen till Tysk-frisinnadepartiet (se d. o.).
Fort Scott, stad i nordamerik. staten Kansas, vid Marmiton river. 11,946 innev. (1890). I närheten stenkolsgrufvor.
Fort Smith, stad i nordamerik. staten Arkansas, vid vestra gränsen och vid Arkansasfloden, som dit är farbar för ångbåtar. 11,311 innev. (1890).
*Fort Wayne hade 35,393 innev. 1890. Katolskt biskopssäte.
Fort Worth, stad i nordamerik. staten Texas och stort jernvägscentrum, vid floden Trinity. 23,076 innev. (1890).
*Forum. — 3. F. Cornelii. Se Imola. — F. Fulvii Valentinum. Se Valenza. — F. Gallorum. Se Castelfranco 2. — F. Julii. Se Cividale och Fréjus. — F. Livii. Se Forli. — F. Neronis. Se Lodève. — F. Popilii. Se Forlimpopoli. — F. Segusitinorum. Se Feurs. — F. Sempronii. Se Fossombrone.
*Fosforit, mineral., geol., är egentligen en oren varietet af mineralet apatit (se d. o.). Numera användes detta namn vanligen såsom en kollektivbenämning för sådana, sins emellan för öfrigt ganska olika, bergarter, hvilka innehålla fosforsyra till sådant belopp, att de skulle kunna få betydelse i praktiskt hänseende, när de förekomma i tillräcklig mängd. A. G. N.
*Fosfornekros. Jfr k. förordn. d. 9 Dec. 1896.
*Fosie, socken. 1,350 har. 1,745 innev. (1895).
*Foss, socken. 9,490 har. 3,468 innev. (1895).
Foss, Harald Frederik, dansk landskapsmålare, f. i Fredericia d. 21 Aug. 1843, är elev af V. Kyhn och Konstakademien i Köpenhamn. 1865 började han utställa, vann 1867 den »Södringske opmuntringspremie», blef 1889 medlem af akademiens plenarförsamling och har vunnit ett ansedt namn såsom landskapsmålare, i synnerhet genom sina taflor från de jylländska hedarna. Han har under flere år förestått en teckningsskola, som besökes förnämligast af qvinnor. Den kungl. målningssamlingen i konstmuseum eger 2 bilder af honom. Ph. W.
Fossa jugularis, Lat., anat. Se Halsgrop.
Fossigni [-sinji]. Se Faucigny.
Fossila skogar l. förstenade skogar, geol., kallas ofta större samlingar af fossila träd, ehuru benämningen borde inskränkas till ännu på rot stående stammar och stubbar, hvilka befinna sig i sitt ursprungliga läge. Horisontalt liggande stammar, i synnerhet rotlösa, kunna ofta vara förda till stället från långt håll såsom drifved. Lager af stubbar äro ej sällsynta i och under torfmossar och angifva en forntida skog på mossens yta eller underlag. Analoga stubblager, med stubbarna omvandlade till brun- eller stenkol, finnas i alla geologiska system ända ned till stenkolssystemet, men utgöras i de äldre af dessa icke af löfträd, utan af barrträd, cykadéer eller trädartade lummerväxter. Särskild uppmärksamhet har en fossil tertiär skog, som 1894 uppdagats i brunkolsgrufvorna vid Gross-Räschen i Niederlausitz (Brandenburg), tilldragit sig, enär stubbarna så godt som uteslutande tillhöra den numera till Nord-Amerika inskränkta sumpcypressen (se d. o.). — Vid geisrarna i Yellowstone parken i Nord-Amerika har man konstaterat, att de ännu lefvande träden småningom i sina nedre delar förkislas och bortdö, derigenom att det i stammarna uppstigande vattnet i cellväfnaden aflagrar kiselsyra. Schweinfurth antager, att äfven den till kritperioden hörande s. k. »stora förstenade skogen» i Mokattambergen straxt ö. om Kairo i Egypten stenvandlats genom förmedling af varma, kiselsyrehaltiga källor. Denna förstenade skog utgöres ät en stor massa kiselvandlade trädstammar — dock inga rotstubbar — och stamfragment, hvilka ligga kringspridda i öcknen. Äfven Arizona, Kalifornien (jfr Calistoga. Suppl.), Chile m. fl. land äro bekanta för sina förkislade trädmassor. I många fall torde dock förkislingen hafva inträdt, först sedan trädet dött och inbäddats i de omgifvande lagren. Jfr Psaronius. A. G. N.
Foster [få'stör], Birket, engelsk tecknare och akvarellmålare, f. 1825, är en älskvärd skildrare af barnaverlden och för densamma samt har äfven illustrerat flere skalders verk, såsom Longfellows epos »Evangeline» (1850), Herberts, Wordsworths, Goldsmiths poetiska arbeten, dikter af Thomas Hood (1872), Beatties »Minstrel» o. a. Hans aqvareller, med hvilka han började omkr. 1860 och åt hvilka han sedermera egnat sig nästan uteslutande, framställa landtliga scener och hemta sina ämnen från barnens lif; de äro behagligt och fint utförda och åtnjuta stor popularitet, hvartill deras spridande genom reproducerande konstarter mycket bidragit. F. har äfven målat några landskap i olja. J. K–e.
*Fosterfördrifning. Genom 1890 års lag angående ändringar i strafflagen har straffet för qvinna, som fördrifver sitt foster, blifvit mildradt, men deremot ansvaret för den, hvilken med qvinnans vilja söker fördrifva hennes foster, blifvit skärpt. J. H–r.
Fosterländska förbundet, en d. 20 Juni 1893 i Stockholm bildad politisk förening med uppgift
Källa: Project Runeberg ·
