Sida 45
Casamicciola ...
1874 års riksdag i det särskilda utskottet för skogshushållningens ordnande och vid 1877 års riksdag i det särskilda utskottet för landtförsvarets ordnande. C. valdes på nytt 1881 af Upsala läns landsting till ledamot af riksdagens Första kammare, hvilket mandat 1890 förnyades för då instundande nioårsperiod. Han har under denna tid varit ledamot af det vid 1882 års riksdag tillsatta särskilda utskottet för behandling af den internationella lapplagen, ledamot af statsutskottet vid riksdagarna 1884—87 och 1889—94, af konstitutionsutskottet 1888, af särskilda utskottet för försvarsfrågans behandling vid urtima riksdagen 1892 samt af talmanskonferensen 1894 och 1895. Vid 1896 års riksdag utnämndes han till vice talman i Första kammaren.
Bland de af C. väckta motioner, hvilka föranledt till åtgärders vidtagande från statsmakternas sida, må nämnas de om anslag till vattensjuka markers torrläggning samt den odlade jordens fullständiga afdikning (1868 och 1871) samt de om inskränkning i edgångars användning jämte ändring af edsformuläret (1871, 1876 och 1883). Vid 1874 års riksdag väckte han motion om vidtagande af åtgärder för utgifvande af en vetenskaplig ordbok öfver svenska språket, hvilket förslag godkändes af Andra kammaren, men afslogs af Första. — Bland de många frågor, i hvilkas debatterande han inom riksförsamlingen deltagit med särskildt intresse, må framhållas edsfrågan, hvilken han under det nya representationsskicket var den förste att bringa under diskussion (1869 o. följ.); försvarsfrågan, såsom hvars enda möjliga lösning han med orubblig konseqvens vidhållit utveckling på vår bestående krigsförfattnings grund; grundskattefrågan, hvars skiljande från försvarsfrågan han i det längsta förfäktat, och för hvars lösning han (i motion 1885) förordat en reglering medelst afskrifning af de mest tryckande skattebeloppen samt de öfrigas utjämning på all jord mot skälig ersättning till den skattefria jordens nuvarande innehafvare, samt tullfrågan, i hvilken han redan vid sitt första inträde i riksdagen afgjordt slöt sig till det då af ett tjugutal ledamöter i Första kammaren bestående protektionistiska partiet, och hvilken frågas snara trädande i förgrunden han redan vid 1880 års riksdag förutsade. Anslag till ideella kulturändamål har han merendels med värme förordat. — C. är en af Första kammarens vältalare. Hans anföranden utmärkas af en viss literär förfining, äro vanligen stödda på klart genomtänkt bevismaterial och vinna kammarens öra ömsom genom patriotisk lyftning, ömsom genom en spelande qvickhet, som vid behof kan blifva sarkastisk och gör honom stark i repliken; intrycket snarare kryddas än försvagas af en lindrig stamning.
Bland C:s öfriga offentliga uppdrag må antecknas hans ledamotskap i de 1886 tillsatta komitéerna för afgifvande af förslag till provinsialläkareinstitutionens ordnande och utveckling samt till jordbrukskreditens ordnande. Han var vice ordförande i bestyrelsen för det 16:de allmänna svenska landtbruksmötet i Stockholm 1886.
Casparyska punkter, bot., kallas de mörkare partier, som i tvärsnitt genom rötter ofta kunna observeras i strängslidans radiala väggar. Dessa mörkare partier hafva sin grund deruti att de nämnda cellväggarna i ett tidigt stadium förkorkas, hvarefter de ej i likhet med öfriga väggar kunna kontraheras vid rotens normalt försiggående förkortning, utan i dess ställe lägga sig i veck, hvarigenom väggen under mikroskopet får ofvan omtalade utseende. I stammens väfnader äro de Casparyska punkterna endast undantagsvis iakttagna. G. A.
Cassala, Cassle, under medeltiden namn på Kassel (se d. o. 2.).
Cassander, Lat. Se Kassandros.
*Cassano. 1 (C. d'Adda). Prins Eugène blef der 1705 besegrad. — 2. (C. al Jonio). Stad i italienska prov. Cosenza, vid jernvägen Sibari–Cosenza. 7,407 innev. (1881). Biskopssäte.
*Cassel, P. S. S., född 1821, hette såsom odöpt jude Selig, lemnade 1891 predikantbeställningen och afled 1892 i Friedenau nära Berlin. 1875–89 utgaf han den teologiska veckoskriften »Sunem».
Cassel, Knut, landtbrukare, riksdagsman, född i Stockholm d. 23 Dec. 1821, var student i Upsala 1841–43 och tjenstgjorde sedermera en kortare tid i Finansdepartementet. 1860 inköpte han det i Nerike belägna Stjernsund jämte Edö gods och utvecklade der ett omsorgsfullt jordbruk och skaffade en vida bekant ladugårdsbesättning, en korsning af Ayrshire- och korthornsraserna. C., som flere år tillhörde Örebro läns landsting, var 1867–68 och 1872–78 ledamot af Första kammaren, hvilken 1875–78 gaf honom plats i bevillningsutskottet. Till sina ekonomiska åsigter var C. frihandlare. Sedan 1885 var han ledamot af Landtbruksakademien. Död å Stjernsund d. 31 Juli 1895.
Casselmanns grönt, kem., grön målarefärg, som består af basiskt kopparsulfat.
Cassequere [-kēre], en af Serpa Pinto 1878 upptäckt folkstam i det inre af vestra Central-Afrika mellan floderna Kubango och Kuando. Stammen uppgifves hafva hvit hudfärg, håret fördeladt i tofsar såsom hottentotterna hafva, utstående kindkotor och små sneda ögon samt stå på den lägsta kulturgrad.
Casse-tête [kass-tät], ett slags vin. Se Auvernat.
Cassianer. Se Sabinianer.
Cassinis oval, matem. Se Oval.
Cassino, stad i italienska prov. Caserta. Se Monte Cassino.
*Cassiopea. — 2. Astron. Se Stjernbilder.
Cassiquiare [-sikiāre]. Se Casiquiare. Suppl.
Cassius, Stephanus, psevdonym för häfdatecknaren J. Wilde (se denne).
Cassius Longinus, Lat., forngrekisk filosof och retor. Se Longinos.
Castagna [-sta'nja], Giambattista, påfve Urban VII:s ursprungliga namn.
Castagnavizza [-sta'nja-], franciskankloster. Se Görz 2.
Castagno [-sta'njå], Andrea del, italiensk målare, kallad så efter sin födelseort, byn Castagno i landskapet Mugello (i närheten af Florens), f. 1390, d. i Florens 1457, tillhörde den realistiska riktningen inom konsten i Florens under »quattrocento» (1400-talet), som frambröt våldsam och ensidig hos en grupp konstnärer, hvilkas förgångsman var Uccello, linearperspektivets
Källa: Project Runeberg ·
