Sida 511
Guldkuren ...
Guthrie [gö'thri; hårdt g], Thomas Anstey, engelsk romanförfattare, känd under psevdonymen F. Anstey, f. 1856, blef 1880 advokat, men egnade sig snart åt skriftställareyrket. Han har utgifvit Vice versa (1882; »Ombytta roller», 1883; »Den upp- och nedvända verlden», s. å.), som äfven dramatiserades, The giant's robe (1883; »Jättens rock», 1884) The black poodle, and other tales (1884; »Den svarta pudeln och andra historier», 1885), The tinted Venus (1885), The fallen idol (1886; »En fallen afgud». 1887), The pariah (1889) och Voces populi (aftryck från skämttidningen »Punch») m. m.
Gutierrez, A. G. Se Garcia Gutierrez.
Gutnalia, binamn å klostret Roma (se d. o.).
Gut of Canso [gött av]. Se Canso. Suppl.
Guttaperka-taft. Se Vaxtaft.
*Guvernör. Se Toll, sp. 433, och Rättelser, bd 18, sp. 841.
*Guy, W. A., afled 1885.
*Guyana. Det område, på hvilket européerna göra anspråk, beräknas af Coudreau till 711,000 qvkm., hvaraf de England, Nederländerna och Frankrike obestridt tillhöriga områdena utgöra omkr. 437,500 qvkm., hvaremot Brasilien och Venezuela göra anspråk på återstoden. Folkmängden beräknas af Coudreau till omkr. 410,000. Af dessa anser han indianerna, af engelsmännen kallade bucks (Holl. bocks), utgöra endast omkr. 14,500. De tillhöra tre familjer: arauaker, kariber och tupi, hvilka alla likna hvarandra till utseende och seder och skilja sig väsentligen i språkligt hänseende. Sedan slutet af 18:de årh. har kannibalism fullständigt upphört hos de nu kända stammarna. Mer än hälften af de stammar, som nämnas af äldre författare, har nu försvunnit. Vida talrikare, omkr. 220,000, är negerbefolkningen: dels slafafkomlingar, hvilka förblifvit i umgänge med de hvita vid kusten, dels oberoende negrer i det inre landet, afkomlingar af förrymda negrer (bosh-negrer), nu fredliga jordbrukare och skogshuggare. Som ersättning för de forna slafvarna hafva engelsmännen infört asiatiska kulier, som nu utgöra mer än 1/3 af befolkningen i britiska G., holländarna hafva infort javaner, fransmännen araber, annamiter och senegaleser, hvarjämte man infört äfven hvita arbetare, företrädesvis från Madeira och Azorerna, hvilka gå under namnet »portugiser», ehuru de äro af blandadt blod. Alla försök med europeiska kolonister hafva misslyckats. — 1. Britiska G. beräknas hafva en areal af 282,300 qvkm., inberäknadt det område, på hvilket Venezuela gör anspråk (se nedan), och uppgafs 1895 hafva 283,280 innev., af hvilka omkr. 2,500 födda i Europa. På senare tid (efter 1870) har kolonisationen utsträckts äfven till nordvestra delen, bortom Pomerun, större nybyggen anlagts vid Baramanni, Morawhanna och Barima och ett fjerde grefskap bildats af detta kustområde. Under odling uppgafs 1891 vara omkr. 32,000 har. Jernmalm finnes rikligen, men tillgodogöras icke, deremot erhålles guld i stigande mängder (1886–94 sammanlagdt för 33,7 mill. kr., 1894–95 omkr. 9 mill. kr.). Exporten hade 1894–95 ett värde af 36,7 mill. kr., importen af 30 mill. »Court of policy» består af 7 officiella och 8 valda medlemmar; finansfrågor framläggas för »combined court», som dessutom består af 6 valda ombud. Inkomster och utgifter uppgingo 1894–95 till omkr. 10,5 mill. kr. En 37 km. lång jernväg förenar Georgetown med förstaden Mahaica. — Alltsedan Storbritannien 1795 tog G. från holländarna och eröfringen bekräftades genom fördraget i London 1814, betraktade det vattenskillnaden vid Orinoco som vestlig gräns, hvaremot Venezuela, såsom Spaniens efterträdare, sedan 1840 gör anspråk på allt land v. om Essequibo med undantag af ett litet stycke nära flodmynningen, der det 1590 anlagda holländska fästet Nya Zeeland låg. Brasilien å sin sida gör anspråk på hela Amazonbäckenet. 1840 sände brit. regeringen R. Schomburgk till G. att kartlägga det omtvistade området. Den af honom föreslagna gränsen, »Schomburgks gräns», går från Amakurus mynning söderut till trakten af Roraima. Försök till öfverenskommelse misslyckades. Under tiden upptäcktes guld v. om Schomburgks gräns; såväl venezuelaner som briter möttes på det omtvistade området, och Venezuela gaf stora koncessioner åt nordamerikaner derstädes. 1896 kom det till en häftig gränstvist, som hotade att öfvergå till krig. Förenta staterna blandade sig i saken, och presidenten Cleveland (se denne. Suppl.) åberopade Monroedoktrinen och ville i ett hotande språk förmå England att hänskjuta gränsfrågan till en skiljedom. England har ock gått in derpå, och sedan kongressen i Venezuela 1897 accepterat öfverenskommelsen, torde gränsfrågan snart blifva afgjord. — 2. Nederländska G. har en areal af 129,100 qvkm., med 71,200 innev., oberäknadt indianer och boschnegrer. Efter införseln af javanska och indiska arbetare har plantageodlingen åter utvecklats. Guldrikedomen är ganska stor, dock vinnes endast vaskguld (1876–93 för sammanlagdt 18 mill. gulden).
*Guyot, A. H., afled 1884 i Princeton, New Jersey.
Guzerat, Guzerati. Se Gudjarat, Gudjarati.
Guzman Blanco, president i Venezuela (se d. o., sp. 555).
Gülden, mynt. Se Gulden.
Güldene au. Se Goldene aue.
*Günther, A. C. L. G., f. 1830 (ej 1832), tog 1895 afsked från föreståndarebefattningen vid British museum of natural history. Bland hans senare arbeten må nämnas Introduction to the study of fishes (1880) samt Shore fishes, Deap sea fishes och Pelagic fishes i »Voyage of H. M. S. Challenger» (1887–88). Han är ock medutgifvare af »Annals and magazine of natural history».
Günther, Siegmund, tysk matematiker och naturvetenskapsman, f. i Nürnberg 1848, blef 1872 docent i matematik vid universitetet i Erlangen, 1876 professor vid gymnasiet i Ansbach och är sedan 1886 professor i geografi vid tekniska högskolan i München. G. har utöfvat en synnerligen omfattande och mångsidig författareverksamhet, företrädesvis inom matematikens, fysikens, astronomiens, geografiens och meteorologiens områden. Till en början egnade han sig med förkärlek åt matematikens historia och har på detta fält utgifvit flere värdefulla undersökningar; bland större hithörande arbeten må nämnas Ziele und
Källa: Project Runeberg ·
