Sida 510
Guldkuren ...
industriutställning i Stockholm 1897, vid hvilken utställning han sedermera presiderade. Äfven vid 1887 års landtbruksutställning i Trondhjem var han president. Kronprinsen har gjort vidsträckta resor, såsom med sin gemål till Nordkap (sommaren 1887), Italien och Egypten (vintern 1890–91), hvarest färden sträckte sig uppför Nilen ända till Wadi Halfa, vid 2:dra katarakten, eller såsom konungens representant vid Europas hof vid märkligare högtidligheter, t. ex. drottning Viktorias 50-års regeringsjubileum (1887), Kristian IX:s 25-års d:o (1888), storfurst Konstantins begrafning (1892), tsar Nikolaus II:s kröning (1896). I sitt äktenskap har han tre söner (se Viktoria). 1. Ehd.
*Gustaf Adolf. 1. Socken i Kristianstads län. 1,493 har. 708 innev. (1896). G. A. anses vara moderförsamlingen och Rinkaby annex. — 2. G. A:s kapell, i Göteborgs och Bohus län. Se Kungshamn. — 3. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, förut Fiskebäck. 8,611 har. 1,464 innev. (1896). Annex till Habo, Skara stift, Redvägs kontrakt. — 4. G. A:s kapell, Värmlands län. 27,540 har. 2,541 innev. (1896). Kapell till Ekshärad (se d. o. Suppl.).
*Gustaf Adolf, socken i Finland, tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Gustaf-Adolfsstiftelsen räknade vid 49:de hufvudförsamlingen i Dessau 1896 45 hufvudföreningar, 1,849 småföreningar (filialföreningar), 538 qvinnofilialer och 11 studentföreningar. Inkomsterna uppgingo 1894–95, frånsedt donationer, till 2,056,194 mk, utgifterna till 1,580,992 mk. Föreningarnas och centralstyrelsens sammanlagda kassabehållning utgjorde 1896 3,991,061 mk. Sedan sin tillkomst har G.-Adolfsstiftelsen utgifvit omkr. 32,6 mill. mk. Stiftelsen har nu understödsföreningar äfven i Frankrike, Ryssland, Rumanien och Italien. Utom i Stockholm och Göteborg finnes i Lund en filialafdelning (upprättad 1882, genom prof. Skarstedts initiativ).
Gustaf Olofsson, friherre, riksmarsk. Se Stenbock 1.
*Gustafsberg. 2. Fabriken använder nu (1897) 12 ångmaskiner, om tills. 200 hästkrafter, 1 vattenhjul, 1 petroleummaskin, 1 elektrometer, 3 drejmaskiner, 11 svarfmaskiner, 150 formmaskiner, 20 tryckpressar och 25 ugnar samt sysselsätter omkr. 800 arbetare. Tillverkningsvärdet 1895 var 1,361,110 kr. Fabrikens och godsets folkmängd var vid 1896 års slut 2,005 pers., för hvilka bolaget sörjer på ett mönstergillt sätt. Bolaget har sedan 1881 hvarje år till arbetarna utdelat 5,000 kr. såsom andel af vinsten, fördelade efter hvars och ens arbetsförtjenst för året, samt under de senare åren skänkt medel till en pensionsfond, hvilken nu uppgår till 30,000 kr. I fabrikspersonalens sparbank innestodo vid 1896 års bokslut 149,508 kr. på 215 delegare. Bolagets 6 ångfartyg upprätthålla trafik med Stockholm ända till 9 gånger dagligen i hvardera riktningen. Derjämte har fabriken eget telefonnät med 10 samtalsstationer och vexelstation, genom hvilken nätet står i förbindelse med rikstelefonens och Allmänna telefonbolagets nät.
*Gustafsburg (T. Gustavsburg) har en stor flodhamn.
*Gustafsson, Richard, var representant för Stockholms stad i riksdagens Andra kammare 1885–87 och 1891–92.
Gustafsstad. Se Tuna.
Gustaviansk stil, konsth. Se Zopf. Jfr Empire-stil. Suppl.
Gustavianum. Se Upsala universitet, sp. 1481.
Gustrin, Emil Finneve, pedagog, ämbetsman, född d. 1 Okt. 1839 i Grefbäcks socken, Skaraborgs län, blef student i Upsala 1860 och promoverades 1868 i Lund till filos. doktor med första hedersrummet (primus) samt utnämndes s. å. till docent i praktisk filosofi derstädes. Han ledde den s. k. profårskursen vid Lunds katedralskola 1871–80 och förestod derjämte 1874–78 Lunds privata elementarskola. 1878 blef G. lektor i modersmålet och filosofisk propedevtik vid Örebro högre allm. läroverk och 1880 t. f. rektor vid Karlstads. 1882 utnämndes han till kansliråd och byråchef för högre undervisningsärenden i Ecklesiastikdepartementet. Under resor, företagna med statsmedel 1871 till kontinenten och 1873 till Finland och Ryssland, hade G. studerat lärarebildningens organisation; i k. profårskomitén 1873 var han ledamot och sekreterare, och de närmast följ. åren kallades han att deltaga i öfverläggningarna rörande samma organisationsfråga. G. var äfven en tid ledamot af läroverkskomitén 1882–84 samt ordförande i 1890 och 1893 års läroverkskomitéer. Han har bl. a. med kraft förfäktat lämpligheten af att förkorta sommarskolferierna. G. har utgifvit gradualafhandlingen Om menniskans odödlighet (1868), Geometrisk elementarkurs (2 bd, 1874–79), Om tankelagarne (1878), Några ord om skolferierna (1880), Om pedagogiken och dess betydelse för praktisk uppfostran och undervisning (i K. Kastmans samling »Skolan och hemmet», 1881) m. m. Han var ordförande vid Nordiska läraremötet i Köpenhamn 1877.
*Gusum. Jernbruket och garfveriet äro nu nedlagda. Deremot har mässingsbruket mycket utvidgats, och med detsamma har förenats tillverkning af manufakturvaror. Kyrkan har af G:s egare öfverlemnats till G:s »kyrkolag», och gudstjensten uppehälles af komministern i Ringarums församling, hvilken är bosatt vid G.
*Gutenbergska stiftelsen. Rätt till inträde i kassorna ega alla vid boktryckeri eller stilgjuteri i Sverige anställda typografer och stilgjutare, såväl manliga som qvinliga, i åldern mellan 18 och 30 år; afgiften är 16 kr. årligen, hvaraf 8 kr. tillfaller stiftelsen och 8 kr. sjuk- och begrafningskassan. Pension utbetalas numera med 100 kr. årligen. Styrelsen består af en boktryckeriegare och tvänne delegare. Delegareantalet utgjorde vid 1896 års slut 328, af hvilka 53 åtnjöto pension. Stiftelsens behållning uppgick vid 1896 års utgång till 76,000 kr. Boktryckerisocietetens ledamöter lemna till stiftelsen ett årligt bidrag af 3 kr. för hvarje hos dem arbetande delegare.
Guthrie [göttri], hufvudstad i nord-amerik. territoriet Oklahoma, vid Cimarron river, biflod till Arkansas, och vid Atchison–Topeka–Santa Fé-jernvägen. 2,788 innev. (1890), nu närmare 10,000. Orten anlades 1889, då territoriet bildades.
*Guthrie, F., dog 1886.
Källa: Project Runeberg ·
