Sida 514
Güstrow ...
under hvilka den på nytt blomstrade upp. Ruiner vid det nuv. Palaopoli. Något n. om G. uppstod i början af 19:de årh. anläggningen Marathonisi, äfven den sedan någon tid kallad G., spartanska slättens och norra Mainas förnämsta exporthamn, som 1889 hade omkr. 3,700 innev.
Gyula-Fehérvár [djū-]. Se Karlsburg.
Gyulai [djūlaj], Pál, ungersk skald och kritiker, f. 1826, sedan 1875 professor i ungersk literatur vid Budapests universitet, utmärker sig i sina lyriska dikter (ny uppl. 1882) för känsla och formfulländning. Han har äfven diktat fina noveller, Vázlatok és képek (Skisser och bilder, 2 bd, 1867). G:s literärhistoriska biografi öfver Vörösmarty (2:dra uppl. 1879) är framstående, liksom ock hans studier och kritiker öfver Petöfi (G:s svåger) och Arany. G. är utgifvare af månadsskriften »Budapesti szemle». Han är sedan 1870 sekreterare i ungerska akademiens språkliga och vittra klass och sedan 1881 president för Kisfaludy-sällskapet.
Gyögöfördö [djö-]. Se Mehadia.
*Györy, V., förflyttades 1877 såsom pastor till Budapest och dog 1885. Till Tegnér-jubileet 1882 utgaf han under titeln »Svéd költökböl» (Från svenska skalder) en samling af sina öfversättningar från Tegnér, Runeberg, Franzén, Topelius, Geijer, v. Beskow, Böttiger, Carl XV, Oskar II, V. E. Öman och A. G. Virgin. G. var ledamot af ungerska akademien. I ungerska pressen belyste han under åratal med sympati och insigt svenska förhållanden.
Gådeå-staden, del af Hernösand.
*Gålsjö. Bruksförsamlingen ingår i Boteå socken.
*Gångart. Se äfven Malm 2.
Gångbergarter, geol. Se Djupbergarter. Suppl.
Gångfötter. Se Foglar.
*Gånggrift. Jfr O. Montelius: »Orienten och Europa» (i »Ant. tidskr. f. Sverige», bd 13, 1896).
Gångskytte. Se Jagt, sp. 996.
Gångstock, geol. Se Gång 1.
Gångsyn. Se Ledsyn. Suppl.
Gåra. Se Gara.
Gårda, förstad till Göteborg (se d. o. Suppl.).
Gårdar, biskopssäte. Se Garðar.
*Gårdby, socken i Ölands södra mots tingslag. 1,989 har. 414 innev. (1896).
*Gårdeby. 2,929 har. 586 innev. (1896).
*Gårdsby, socken i endast Norrhvidinge härad. 11,318 har. 1,453 innev. (1896).
*Gårdstånga, socken. 1,656 har, 798 innev. (1896), deraf 1,317 har, 711 innev. i Frosta härad och 339 har, 87 innev. i Torna härad.
*Gårdveda, jordebokssocken och kommun. 750 innev. (1896).
Gås, Hans, biskop i Trondhjems stift. Se Gaas.
*Gåsborn. 24,443 har. 1,909 innev. (1896).
*Gåsevadholm innehafves f. n. (1897) af frih. O. B. A. Silfverschiöld.
*Gåsinge. 10,815 har. 1,613 innev. (1896).
Gåxsjö, socken (från år 1893) i Jämtlands län, Hammerdals tingslag. 772 innev. (1896). Annex till Hammerdal, Hernösands stift, Jämtlands norra kontrakt.
Gå öfver stäf, sjöv. Se Öfver stäf.
Gäddeholm. Se Tureholm.
Gäddnate, bot. Se Potamogeton.
Gädeke [hårdt g]. Se Gaedeke. Suppl.
Gälfötter. Se Kräftdjuren.
Gälgroddjur, zool. Se Stjertamfibier.
Gäll (prestgäll), detsamma som pastorat.
*Gällared, socken i endast Faurås härad. 8,535 har. 905 innev. (1896).
*Gällaryd, socken i endast Östbo härad. 10,546 har. 1,345 innev. (1896).
*Gällby, socken. 1,624 har. 190 innev. (1896). Annex till Södra Björke, Kullings kontrakt.
*Gällinge. 3,310 har. 777 innev. (1896).
*Gällstad, socken. 7,565 har. 1,635 innev. (1896). Bland annexen är ock Södra Säm.
*Gärdesta innehafves f. n. (1897) af frih. A. O. L. Trolle-Löwen.
Gärdhem. Se Gerdhem.
*Gärds. 1. Härad. Af socknarna kallas numera Åsum Norra Åsum, Linneröd Linderöd och Sönnarslöf Östra Sönnarslöf. Till häradet höra inga delar af Häglinge, Svensköp och Åhus. 64,993 har. 22,432 innev. (1896). — 2. Kontrakt. 65,245 har. 21,526 innev. (1896). Om några socknars benämning se ofvan.
*Gärdserum, 15,304 har. 2,258 innev. (1896).
Gärds härads jernväg, 45 km. lång, tillhörig Gärds härads jernvägsaktiebolag, går från Karpalunds station å Kristianstad–Hessleholms jernväg till Degeberga, med grenbana från Efveröd till Åhus. Jernvägen är normalspårig, men utrustad med svagare öfverbyggnad och i allmänhet enklare än hvad vid sådana banor är vanligt samt öppnades för trafik, linien Karpalund–Degeberga d. 6 Dec. 1881 och linien Efveröd–Åhus d. 18 Dec. 1883. Gärdsbanans tåg framgå jämväl å sträckan Karpalund–Kristianstad af Kristianstad–Hessleholms jernväg. J. L.
*Gärdslösa, socken i Ölands norra mots tingslag. 5,156 har. 1,366 innev. (1896).
*Gäsene, härad. Af socknarna benämnes numera Björke för Södra Björke och Säm för Norra Säm. Till häradet hör hela Broddarps socken, men ingen del af Borgstena eller Tämta. 58,461 har. 10,572 innev. (1896).
Gäspkramp. Se Ocedo.
Gäster (Isl. gestir), en klass af den gamla norska hirden (se d. o.).
Gästningsvederlag, kamer. Se Kronotionde.
*Gödecke, P. A., dog d. 18 Aug. 1890 å Vik invid Vexiö. Under 1880-talet var han verksam äfven som literaturkritiker, hufvudsakligen i »Nordisk tidskrift».
*Gödeke, K., dog 1887 i Göttingen. Hans »Grundriss zur geschichte der deutschen dichtung» (3 bd, 1859–81) utkom omarbetad i 6 bd, 1884–95, efter G:s död fullföljd af andra forskare.
*Gödelöf. 2,015 har. 698 innev. (1896).
*Gödestad. 877 har. 344 innev. (1896).
*Gödningsämnen. 1895 funnos i Sverige 52 benmjölsfabriker (de största äro Sandvik vid Stockholm och Sörqvarn i Kolbäcks socken) med ett tillverkningsvärde af 533,500 kr. Dessutom tillverkades nämnda år omkr. 9,3 mill. kg. sillguano (i Bohus län), 54,5 mill. kg. superfosfat (vid 4
Källa: Project Runeberg ·
