Sida 57
Caveau ...
(1890) den kabeltrumma, som, innan den för bolaget kunde utföras (1895), med endast en ringa förändring kom till användning i rikstelefonens underjordiska kabelnät i hufvudstaden. Denna trumma (af cement) för telefonkablar är utan gensägelse en af de bästa, som existera. Derjämte har C. alltjämt nedbringat årspriset, så att det för billigaste klassens abonnement nu utgör 36 kr. och snart torde sättas ännu lägre. »Resultatet af låga afgifter och C:s oaflåtliga energi har blifvit, att Sverige i telefoniskt afseende intager första platsen i verlden» (Bennett). Genom sin till regeringen i bolagets namn d. 4 Febr. 1888 ingifna ansökan att få anlägga telefonledningar till Göteborg, Malmö och Sundsvall kan C. anses hafva gifvit impulsen till det storartade nät af långdistansledningar, som sedermera anlagts af staten, efter det nämnda ansökan af farhåga för telegrafverkets inkomster afslagits. För att undgå de svårigheter lagstiftningen uppställt i fråga om telefonledningars framdragande öfver kronans mark m. m. har C. förmått sitt bolag att till rikstelefonen försälja sina fristående nät i Jönköping och Helsingland samt de mera aflägsna delarna af det stora nätet i Mälareprovinserna mot erhållande af 50-årig koncession för obehindradt utöfvande af telefonverksamhet inom ett område af 70 km. från Stockholms Stortorg. »Innevånarna inom 70-km.-radien hafva intet skäl att klaga, ty sedan C:s energi blifvit koncentrerad inom denna cirkel, har densamma utan något undantag blifvit det med telefon bäst utrustade stycke land i verlden» (Bennett).
Utvecklingen intill 1891 af Stockholms telefonnät, som till sin hufvudsakliga del utgöres af Allmänna bolagets nät, har i korthet skildrats under rubriken Telefon (se d. o.). Efter nämnda tidpunkt har utvecklingen fortgått i en rent af förvånande skala, som framgår af följande tabell, utvisande antalet apparater inom förenämnda 70-km.-område:
Bellbol. Allm. telef. Rikstelef. (å Östermalm) 1891 d. 31/12 — 6,691 1,235 1892 » 202 8,248 1,979 1893 » 525 9,031 2,555 1894 » 800 10,346 3,243 1895 » 1,074 12,003 3,824
För att uppbringa sitt vidsträckta nät till höjden af teknisk fulländning och åt alla sina abonnenter tillförsäkra rätt att samtala å rikstelefonens interurbana ledningar har bolaget 1892–93 ombyggt såväl sina stationers inredning som alla sina abonnentledningar till dubbeltrådiga, hvilket arbete erbjudit synnerligen stora tekniska svårigheter, enär expeditionen pågått utan en dags eller ens en timmes afbrott. Derigenom har bolagets nät, näst efter det i Paris, blifvit det största dubbeltrådiga lokalnät i verlden. Från och med sommaren 1895 har bolaget börjat anlägga underjordiska kabelledningar i ofvan nämnda slag af cementtrummor. — Jfr tioårsberättelsen »Stockholms Allmänna Telefon-Aktiebolag 1883–13 April–1893» (1893) och A. B. Bennett: »The telephone systems of the continent of Europe» (London 1895).
*2. Cederhielm, J., afled d. 23 (ej 3) Sept. 1729.
*5. Cederhielm, G. L., anställdes 1770 såsom kungl. lifdrabant. (Orden »hos Gustaf III», rad 4, utgå.)
Cederholm, Axel Fredrik, skådespelare, konstdilettant, född i Stockholm d. 29 Sept. 1780, aktör vid Operan och Dramatiska teatern 1800–20, lär hafva varit »af naturen rikt utrustad, med skön, reslig gestalt och manlig, välljudande stämma» samt spelade Leon i »Slottet Montenero», Carl Gustaf i »Drottning Christina», titelrollen i Czar Peter skeppstimmerman i Holland m. fl. — Såsom målare vann C. flere pris i Akademien för de fria konsterna. Han utförde ett stort antal aqvareller, gouacher och teckningar med arkitektoniska och landskapsmotiv, hemtade från Stockholm och dess omgifningar och fortsatte sålunda E. Martins och J. C. Linnerhjelms verksamhet som vedut-målare. Upsala universitets bibliotek besitter i den s. k. Westinska samlingen en mängd af dessa teckningar, hvilka äro af en viss betydelse för kännedomen om Stockholmstraktens äldre topografi. Tvänne gouache-målningar af C. (Nationalmuseum, dat. 1818, och Drottningholm) framställa Karl XIV Johans kröning. C. dog i Stockholm d. 9 Dec. 1828. J. K–e.
*4. Cederschiöld, F. A., afled i Stockholm d. 10 Mars 1883.
5. Cederschiöld, Gustaf, sjukgymnast, massör, den föregåendes son, född d. 13 Okt. 1845 i Nora, var 1869–70 underlöjtnant vid Svea lifgarde, hvarefter han 1872–79 med framgång förestod ett af honom inrättadt sjukgymnastiskt institut i Hannover och 1879 öfverflyttade till Stockholm, der han 1888 erhöll professors titel. Sedan han lyckligt behandlat storhertigen af Baden vid dennes besök i Stockholm, förmådde fursten honom att 1889 öfverflytta till Baden-Baden, hvarifrån C. 1895 åter förlade sin verksamhet till Stockholm. I sin massage-behandling använder C. företrädesvis svaga retningar och milda s. k. passiva rörelser. Han har utbildat flere lika originella som enkla metoder mot migrän (genom retning af nervus sympathicus på halsen) samt vissa öron- och ögonsjukdomar, mag- och tarmkatarr m. m. G. har sedan 1886 användt en af honom uppfunnen metod att genom massage af slemhinnan (medelst en med batist omvirad silfvertrådsögla) bota näs- och svalgkatarrer. Denna metod, som vunnit erkännande af utländska specialister, har han 1895 börjat införa i Stockholms folkskolor. Han har beskrifvit den i en uppsats i »Allgem. medic centralzeitung», Okt. 1890. C. har vidare skrifvit broschyrerna Über die schwedische heilgymnastik (1877) och Über passive bewegungen (1878) m. m.
6. Cederschiöld, Johan Gustaf Kristofer, språkforskare, den föregåendes syssling, född i Stockholm d. 25 Juni 1849, blef 1868 student i Lund, der han 1873 aflade filos. kandidatexamen och 1874 promoverades till filos. doktor. Han var docent i nordiska språk vid universitetet i Lund 1875–82 (afeked 1883), föreståndare vid Göteborgs Nya Elementarläroverk för flickor 1882–89 samt derjämte 1884–86 lärare och 1885–86 studierektor vid Kjellbergska skolans
Källa: Project Runeberg ·
