Sida 56
Caveau ...
skildrat i Da Zeila alle frontiere del Caffia (3 bd, 1886) och L'Abissinia settentrionale (1887).
Cecco Angiolieri da Siena [tjäckå andjå-]. Se Italienska literaturen, sp. 927.
Čech [tsjech], Svatopluk. Se Czech. Suppl.
Cecidier, bot. Se Gallbildningar. Suppl.
*Cecilia. — 3. C., Gustaf Vasas dotter, var slösaktig och hade, enligt brodern Karls utsago, »ett underligt hufvud», men de beskyllningar för otrohet mot mannen och grof osedlighet under enkoståndet, hvilka framstälts mot henne af den nederländske historieskrifvaren Everhard van Reyd (f. omkr. 1550, d. 1602 såsom råd hos Frieslands ståthållare grefve Vilhelm af Nassau) i »Historie der Nederlantscher oorlogen» (1626) och af hans eftersägare, »låta sig icke förena med hvad om henne är kändt och bära alltför tydligt religionsfanatismens och slägtfejdens märke». Jfr H. W[ieselgren]: »Den skönaste Vasadottern» (i »Hvad nytt från Stockholm?», 1896, n:o 1–5).
Cecropia adenopus, imbauba-trädet, bot. Se Bladskärande myror. Suppl.
Cedant arma togae. Lat., »må vapnen lemna rum för togan» (fredens drägt), ett yttrande i Ciceros »De officiis», I: 22.
Cedar Falls [si'dör fåls], stad i nord-amerikanska staten Iowa, vid Mississippis biflod Red Cedar river. 3,459 innev. (1890).
Cedar Mountains [si'dör ma'untins], bergskedja i Kaplandet mellan Stora Karroo i ö. och Olifant-flodens dal i v., nå i Sneeuw Kop 1,930 m. höjd.
Cedar Rapids [si'dör rappids], stad i nord-amerikanska staten Iowa, vid Red Cedar river, hvars fall lemna de många fabrikerna drifkraft. 18,020 innev. (1890).
Cederblom, Johan Erik, tekniker, lärare, föddes d. 9 Okt. 1834 på Bromö glasbruk i Torsö socken, Skaraborgs län. Han blef student i Upsala 1854 och undergick derstädes 1859 den s. k. bergsexamen (se d. o. Suppl.), inskrefs s. å. såsom auskultant i Kommerskollegium och genomgick den erforderliga kursen vid Falu bergsskola, hvarefter han 1861 antogs till stipendiat på Jernkontorets mekaniska stat. Han skötte derefter kortare tider på förordnande grufingeniörs- och bergmästarebefattningar samt utförde byggnadsarbeten och konstruktioner af motorer och arbetsmaskiner för qvarnar, sågar, masugnar, bessemer- och valsverk. 1865 vardt han vik. och 1867 ord. föreståndare vid Tekniska elementarskolan i Malmö, 1869 lärare i tillämpad mekanik vid Teknologiska institutet i Stockholm och 1877 professor i maskinlära vid samma läroanstalt (nuv. Tekniska högskolan). Han kallades till ledamot af Vetenskapsakademien 1884 och af Landtbruksakademien 1890. — C. är mycket uppburen såsom lärare. Under den tid han innehaft sin lärostol vid Tekniska högskolan har han dels af smak, dels för att vidmakthålla förbindelsen med den verld, för hvilken han eger att förbereda sina elever, indirekt deltagit i det industriella lifvets arbeten såsom konstruktör och rådgifvande ingeniör åt industriidkare. Bl. a. har han konstruerat en varmapparat för centraluppvärmning, hvilken kommit till användning mångenstädes för kaserner, skolhus, sjukhus och privata bostäder. C. har af trycket utgifvit Elementar lärobok i mekaniken (1867), Grunddragen af ångmaskinläran (1876), Anteckningar om ångpannor (1878), Om uppvärmning och ventilation (1882), Ångmaskinlära med mekanisk värmelära såsom grundläggning (1889–93) m. m. samt skrifvit uppsatser i »Järnkontorets annaler».
*Cederborgh, F., föddes på Östra Bors gård, Lindesbergs landsförsamling, blef student 1794 i Upsala och 1800 i Lund, der han 1801 tog kansliexamen. — 1882 utgaf A. Ahnfelt Valda skrifter af C., med företal, der åtskilliga nya bidrag till C:s biografi meddelas. Jfr G. Ljunggren: »Sv. vitt:s häfder etc.» (IV, 1890).
*Cedergren, P. V., lemnade 1879 verkmästarebefattningen.
Cedergren, Henrik Tore Torsten, civilingeniör, telefontekniker, född i Stockholm d. 31 Dec. 1853, genomgick 1872–75 Teknologiska institutet, hvarifrån han sistnämnda år utexaminerades såsom Civilingeniör. För sin utbildning har C. företagit en mängd utländska resor, bl. a. till de elektriska utställningarna i Wien 1883, Bruxelles 1887, Edinburgh 1890, Frankfuit am Main 1891 samt två gånger till Förenta staterna, 1885 och 1893 (Chicago-utställningen), hvilken senare resa utsträcktes ända till San Francisco och omfattade större delen af unionens område och dess förnämsta städer. I början sysselsatte C. sig med flere grenar af industriel verksamhet — husbyggnad, tegelslageri, guldsmedsyrket — men har alltifrån 1883 nästan uteslutande egnat sig åt telefonväsendet. Redan 1877 uppsatte C. i Stockholm mellan sin guldsmedsbutik och sin bostad den första för praktiskt bruk afsedda telefonledningen i Sverige, men sedan Bellbolaget, som under ett par års tid efter amerikanskt föredöme för synnerligt högt pris tillhandahållit allmänheten telefon, icke kunde förmås att sänka sina pris, bildade C., lifligt öfvertygad, att telefonen endast genom låga pris kan få ett stort och allmänt värde, Allmänna telefonaktiebolaget i Stockholm, hvilket konstituerades d. 13 April 1883. Dess syfte är, »att på så billiga vilkor, som med bolagets säkra bestånd äro förenliga, anbringa och uppehålla telefonförbindelse inom Stockholm samt med andra orter»; bolagsordningen bestämmer, att aktieegarna ej kunna erhålla större utdelning än högst 8 proc. å aktiekapitalet, och abonnementet fastställdes till 60 à 100 kr. Bolaget, hvars öfveringeniör och verkställande direktör C. alltsedan varit, grundade sina beräkningar till stor del på en af honom och L. M. Ericsson uppfunnen automatisk vexelapparat, medelst hvilken det blef möjligt att använda endast en ledning till flere (ända till 5) abonnenter (denna apparat har numera, med nutidens dubbeltrådssystem, befunnits olämplig och afskaffats). C. har alltjämt, såvidt möjligt, för bolaget användt uteslutande svenska apparater och stationsinredningar och ständigt med stor skyndsamhet infört de nyaste och bästa uppfinningarna på telefoniens område. Så uppsattes det första multipelbordet i Sverige (och troligen i Europa) i bolagets station i Staden mellan broarna (d. 31 Maj 1884). Bolaget byggde äfven först i landet telefonledning af koppar (till Enköping 1885), dubbeltrådiga abonnentledningar (i Vesterås 1888) och ett helt dubbeltrådigt stadsnät (i Jönköping 1889), hvarjämte C. konstruerat
Källa: Project Runeberg ·
