Sida 571
Hildebrand ...
verkat för sin vetenskap. Genom sitt eget varma intresse för henne och genom sin förmåga att väcka andras har han också gifvit de historiska studierna i Upsala stark fart. Äfven i den politiska diskussionen har H. gjort sina inlägg. — H. har utöfvat ett mångsidigt författareskap på det historiska området. Bland hans skrifter må nämnas Semiterna (i »Ill. verldshist.», utg. af E. Wallis, 1875), Statsreglering och konungamakt (i »Sv. tidskr.», 1874), Skandinavisk laghistoria (derst. 1876), de i »Hist. bibl.» förekommande uppsatserna Antinormannismen i den ryska historieskrifningen (1879), Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen ang. Jakob De la Gardies fälttåg (1879–80) och Ur brefvexlingen emellan konung Johan III och tsar Ivan Vasilievitsch (1880), vidare En rysk emigrant i Sverige för tvåhundra år sedan (den bekante Kotosjichin; i »Hist. tidskr.», 1881; öfvers. på ryska i kejs. vet. akad. handl., 1882), Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till det habsburgska huset 1589–1604 (derst., 1883), Om förhållandet emellan landslagens båda redaktioner (i »Ups. univ:s årsskr.», 1884), Till belysning af Polens nordiska politik före och efter kongressen i Stettin 1570 (s. å.), Sigismunds svenska resor (s. å.), Öfversigt af Sveriges ställning till främmande makter vid tiden för 1772 års statshvälfning (s. å.), De äldsta svensk-ryska legationsakterna (s. å.), Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder (i »Hist. tidskr.», s. å.), Rysslands omdaning (2 hftn, oafslutadt, 1888–89), Storpolitiska villobilder från Frihetstiden (1889; i »Nord. tidskr.»), Rysslands orientpolitik och Sverige (i »Ny sv. tidskr.», 1890), Rysslands historia (i Nordisk Familjebok, s. å.), Ryssland under nordiska krigets återverkan (i »Nord. tidskr.», 1892), Helsingelif under Helsingelag (1893), Inledning till Skandinaviens historia (s. å.) och Sveriges statsskick under reformationstiden (s. å.), bägge utgörande »grundlinier till föreläsningar», Rysslands äldsta tsardöme (i »Ny sv. tidskr.», 1894) och Medeltidens statsskick omkr. 800–1350. Valda texter (1895). Under åren 1875–76 utgaf H. först i förening med H. Forssell, sedermera ensam »Svensk tidskrift», och 1892–96 var han en af redaktörerna för den i tvångsfria häften utgifna publikationen »Svenska spörsmål».
Hjörleif. Se Ingolfr Arnarson.
*Hjörungavåg. Slaget stod 994.
Hlaðir, Fornn. Se Lade.
Hlassa, hufvudstad i Tibet. Se Lha-sa.
Hlér, Isl. Se Lä.
Hlésey, Isl. Se Læsö.
Hlubczyce, det tsjechiska namnet på Leobschütz.
*Hoangho. Den största förödelse H. i historisk tid anställt egde rum våren 1887, då floden genombröt sina dammar ofvanför Kaifong och tog sydöstlig riktning ned till Hevei-ho med samma mynning, som den hade före 1852, ödeläggande mer än 30,000 qvkm. land och dränkande minst 2,5 mill. menniskor, hvarjämte millioner omkommo genom hungersnöd. Två år användes på uppkastning af dammar, då ett nytt genombrott inträffade 1889, som förstörde ytterligare 165,000 qvkm. land samt 800 städer och byar.
*Hobart, A. Ch., afled 1886 i Milano.
Hobart, stad. Se Hobart Town. Suppl.
*Hobart Town heter sedan 1881 Hobart och hade 24,905 innev. 1891 (medförstäderna 30,600). Staden är säte för en anglikansk och en katolsk biskop, har ett universitet (endast examensanstalt), flere colleges, en teknisk skola och andra bildningsanstalter. För sitt svalare klimat besökes staden om sommaren mycket af befolkningen på det australiska fastlandet.
*Hobbes, Th. Se vidare Bibelkritik. Suppl.
*Hobergsgubben. Vådevillen är af L. A. Weser.
*Hoboken hade 43,648 innev. 1890, deraf 17,364 födda i utlandet (omkr. 10,000 i Tyskland). H. skall 1898 förenas med New York till ett stadssamhälle. Der hafva Hamburg-amerikanska ångbåts bolaget och Norddeutsche Lloyd sina varf.
Hoboken, kommun i belgiska prov. Antwerpen, nära Schelde, vid skärningen af statsbanorna Antwerpen–Boom och Antwerpen–Vieux-Dieux. Omkr. 7,000 innev. Skeppsvarf.
*Hoby, socknar. 1. Bräkne-H., i Blekinge län. 18,109 har. 5,628 innev. (1896). — 2. Östra H. (Hofby), i Kristianstads län. 1,638 har. 2,122 innev. (1896). — 3. Vestra H., i Malmöhus län. 765 har. 391 innev. (1896).
*2. Hochschild, K. F. L., blef 1848 student i Lund (ej i Upsala). Han afböjde 1883 ett erbjudande att blifva statsminister (efter A. Posse), och erhöll på begäran afsked från utrikesministerämbetet d. 25 Sept. 1885. H. tillhörde Första kammaren t. o. m. 1886. Han blef 1887 ordförande i Sveriges allmänna exportförenings styrelse. Han är ledamot af Mus. akad. (1866) och Landtbruksakad. (1888). Han har författat Desirée, reine de Suède et de Norvège (1888, svensk öfvers. 1889) och utgaf 1897 »Några blad af Rutger Fredrik Hochschilds anteckningar (Armfeldtska konspirationen).»
*Hochstetter, Ch. F. v., afled 1884.
Hockey [hå'cki], Eng., ett engelskt bollspel, som spelas äfven på isen. En H.-klubb stiftades i Stockholm 1896.
Hodeida, befäst turkisk stad i arabiska landskapet Jemen, vid Röda hafvet. Omkr. 25,000 innev., deribland många judar, greker, engelsmän, fransmän och italienare. H. är medelpunkten för utförseln af kaffe, som odlas i stora plantager ända till trakten af Sana, äfvensom af bomullsväfnader, perlor, senna, myrrha m. m.
*Modell, F. O. L., dog på Lemshaga å Värmdön d. 25 Maj 1890.
Hodgson [hå'djsjön], Brian Houghton, engelsk Buddha-forskare, f. 1800, d. 1894, var tjensteman i Indien från 1819 och engelsk resident vid hofvet i Nepal 1833–43. Han upptäckte redan 1824 i Nepal buddhaismens på sanskrit affattade originalurkunder och skänkte kopior af dessa heliga skrifter till olika land i Europa, hvarigenom en säker grundval lades for Buddhaforskningen (jfr Buddha, sp. 1291). 1835 erhöll H. såsom gåfva af Dalai-lama i Tibet två exemplar (unika i Europa) af tibetanernas encyklopedi l. samfällda andliga och verldsliga literatur (i 334 bd). Dessa oskattbara urkunder hafva först på senare åren börjat grundligare genomforskas af orientalister. H. författade värdefulla
Källa: Project Runeberg ·
