Sida 570
Hildebrand ...
Österrike och i Sverige. I dessa land skiljer man mellan inskrifna (erkända, registrerade) och icke-inskrifna kassor. De förra underkasta sig i större eller mindre mån statens uppsigt samt normativbestämmelser i fråga om reglemente, revision m. m. I ersättning åtnjuta de vissa förmåner: de erkännas såsom juridiska personligheter, kunna förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt kära och svara inför domstol och andra myndigheter. I vissa fall erhålla de direkt statshjelp, så exempelvis i England stämpelfrihet och i Sverige förvaltningsbidrag efter medlemsantalet. I det sistnämnda landet gäller lagstiftningen (lagen af d. 30 Okt. 1891) s. k. sjukkassor, hvilka lemna understöd endast vid sjukdom jämte begrafningshjelp (se Sjukkassa). — England, »associationsidéns hemland», är äfven hjelpkassornas stamort. Dess Friendly societies, som nått en storartad utveckling, äro dels hjelpkassor i vanlig mening, dels s. k. arbetareordnar (Odd Fellows, Foresters m. fl.), de senare påminnande om frimurareorden eller om nykterhetsordnarna, men med ekonomisk sjelfhjelp till hufvudsakligt ändamål. Friendly societies äro stundom byggda på rent försäkringstekniska grunder, stundom endast på tämligen primitiv uttaxering. I spetsen för den. engelska registreringsmyndigheten står en särskild ämbetsman (Chief registrar of Friendly societies). — I Tyskland och Österrike skiljer man mellan »fria hjelpkassor» och »tvångskassor»; i de senare stadgar lagen inträdestvång för vissa klasser af arbetare i samband med statens lagstiftning rörande sjuk- och olycksfallsförsäkring. E. Bn.
Hjelptorf. Se Mantalsräntan.
Hjelpved. Se Mantalsräntan.
*Hjelsta. 2,073 har. 564 innev. (1896).
*Hjelstaholms pastorat 1,440 innev. (1896).
Hjelster, bot. Se Jolster.
*Hjelt, O. E. A., som 1885 erhöll afsked med arkiaters n. h. o. v. har ytterligare utgifvit bl. a. Svenska och finska medicinalverkets historia 1663–1812 (3 bd, 1891–93). Han blef led. af Vet. soc. i Upsala 1894.
*Hjernarp. 6,284 har. 1,953 innev. (1896).
*Hjerpeslägtet. Hjerpen är utom Norr- och Vesterbottens län fridlyst d. 15 Febr.–d. 15 Aug.
Hjerpeströmmen. Se Indalselfven.
*Hjerpås. 4,325 har. 1,239 innev. (1896).
*Hjersås, socken i endast Östra Göinge härad. 8,449 har. 1,752 innev. (1896).
Hjert-atrofi. Se Mikrokardi.
Hjertberg, Ernst Gustaf, donator, f. i Stockholm d. 21 Mars 1831, d. der d. 3 Mars 1888, var sedan 1876 protokollssekreterare i Nedre justitierevisionen. Se vidare Vitterhets historie och antiqvitetsakademien, sp. 1257.
Hjertborrar, zool. Se Sjöborrar.
Hjertfel. Se Hjertsjukdomar.
*Hertlanda. 2,453 har. 273 innev. (1896).
*Hertum. 13,297 har. 3,045 innev. (1896).
*Hessa. Se vidare Hufvudskål.
*Hjo, med ett område af 901 har, deraf 63 har vatten, hade 1,554 innev. 1896. Taxeringsvärdet 1895 var 1,705,500 kr., deraf 481,300 kr. för jordbruksfastighet. 1895 hade staden 25 handlande (med 25 biträden), hvilka i bevillning erlade 1,018 kr., 37 handtverkare (med 23 arb.) och 6 fabriker, med ett tillverkningsvärde af omkr. 90,000 kr. Pedagogien indrogs med d. 1 Juli 1893. För riksdagsmannaval är staden nu förenad med Lidköping och Skara till en valkrets.
Hjob. Se Ijob.
*Hjo landsförsamling. 3,613 har. 1,275 innev. (1896).
*Hjort, P. — Jfr »P. H. Et tilbageblik i anledning af hundred aaret efter hans födsel» (1893).
*Hjorted. 26,879 har. 4,012 innev. (1896). — Döfstuminstitutet upphörde i Juni 1895.
*Hjortsberga. 1. Socken i Blekinge län. 6,716 har. 1,246 innev. (1896). — 2. Socken i Kronobergs län. 10,334 har. 1,334 innev. (1896). Till H. är Qvenneberga annex.
Hjortsvamp. Se Elaphomyces.
Hjortvipa. Se Hjort, D. T.
Hjo–Stenstorps jernväg, smalspårig (0,891 m.), tillhörig Hjo–Stenstorps jernvägsaktieboiag går från Hjo till Stenstorps station å Vestra stambanan och öppnades för trafik d. 18 Nov. 1873. Från Svensbro station utgår en grenbana till Tidaholm (sträckan Svensbro–Ekedalen öppnades för trafik d. 20 Nov. 1874, Ekedalen–Tidaholm d. 1 Juni 1876). Sammanlagd längd 55 km. J. L.
*Hjularöd. Efter ritningar af G. Clason och Wahlman uppfördes 1894–97 å en af vallgraf omgifven holme en ny slottsbyggnad i romansk stil med anläggningen påminnande om franska medeltidsslott. Egare äro nu A. och H. Toll.
Hjuldjur, hjulmaskar. Se Hvirfveldjur.
Hjulormen. Se Lindormen, 2.
Hjulplog. Se Plog.
*Hjulsjö. 24,884 har. 2,938 innev. (1896).
Hjulsport. Se Velociped.
*Hjulsta eges af f. d. majoren frih. J. A. Kantzow.
*Hjälstad. 1,578 har. 587 innev. (1896).
*2. Hjärne, U., är Sveriges förste romanförfattare med sitt arbete Stratonice (1665).
*8. Hjärne, Rud., dog i Stockholm d. 25 Dec. 1884.
9. Hjärne, Harald Gabriel, historiker, universitetslärare, den föregåendes brorson, föddes på Klastorp i Skaraborgs län d. 2 Maj 1848, blef 1865 student i Upsala, der han 1871 aflade filos. kandidatexamen och 1872 promoverades till filos. doktor med första hedersrummet (primus), efter att hafva försvarat afh. Om den fornsvenska nämnden enligt Götalagarne. S. å. kallades han till docent i historia. Under det derpå följande årtiondet företog han dels på egen bekostnad, dels som stipendiat, dels med särskildt statsanslag vetenskapliga resor till Danmark (1879) och Ryssland (1880, 1883) samt till Tyskland, Österrike och Italien (1881–82). Från Sept. 1882 t. o. m. Jan. 1885 förestod H. e. o. professuren i historia vid Upsala universitet samt utnämndes 1885 till e. o. professor och 1889, efter Hammarstrand, till professor i nyss nämnda ämne. Vid jubelfesten i Upsala 1893 kreerades han till juris hedersdoktor. Under en kortare tid af 1892 och 1894 vistades han för studier i England. Såsom ordförande i Historiska föreningen (sedan 1884), skapare af det historiska seminariet samt nitisk arbetare för och vid de s. k. sommarkurserna (sedan 1893) har han, utom å ämbetets vägnar,
Källa: Project Runeberg ·
