Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 595
Originalsida 595
Originalsida 594
Originalsida 595
594–595

Sida 595

Högseröd ...

psykologischer sophist» (1889), E. Reich: »H. I:s dramen» (1894), L. A. Salomé: »H. I:s frauengestalten» (1892; öfvers. till norska af H. Garborg). Äfven på engelska, franska, polska, holländska och italienska har en Ibsen-literatur uppblomstrat. J. B. Halvorsen har i »Norsk författer-lexikon» egnat 22:dra och 23:dje häftena (1889) till en uttömmande Ibsen-biografi. O. A. Ö.

2. Ibsen, Sigurd, sociolog, den föregåendes son, f. i Kristiania d. 23 Dec. 1859, kom 1864 med sina föräldrar till utlandet, blef student i München och studerade juridik samt blef juris doktor vid universitetet i Rom. 1884 återkom han till Norge, anställdes 1885 vid Utrikesdepartementet i Stockholm och var sedermera attachéstipendiat i Washington och Wien. 1890 utträdde han ur diplomatiens tjenst, bosatte sig i Kristiania såsom publicist och har drifvit en våldsam propaganda för upphäfvande af den diplomatiska och konsulära gemensamheten emellan de förenade rikena. 1896–97 höll han föredrag vid universitetet öfver sociologiska ämnen. Han har utgifvit Unionen (1891) och Mænd og magter (1894). H. har afslagit en erbjuden docentur vid universitetet, sedan upprättandet af en professur för honom tillsvidare fått bero. O. A. Ö.

Icariens [ikariäng], Fr. Se Ikarier.

Icciodurum. Se Issoire.

Ichthyol (af Grek. ichthys, fisk, och Lat. oleum, olja), en produkt, som erhålles genom torr destillering af en på fossila fiskrester rik skiffer från Seefeld i Tyrolen. Destillationsprodukten behandlas med öfverskott af koncentrerad svafvelsyra, hvarvid bildas en sulfonsyra, hvars ammoniumsalt är ichthyol och skall hafva sammansättningen C28H36(NH4)2S3O6. Det är en rödbrun, tjockflytande och illaluktande vätska, som lätt löses af vatten. Ichthyol nyttjas som invärtes medicin för många sjukdomar, men i synnerhet som utvärtes läkemedel mot hudsjukdomar, gikt, brännskador o. s. v. P. T. C.

Ichthyomyzon, zool. Se Nejonögonfamiljen .

*Ichthyosis. Jfr Leucoplacia oris.

Ichthyotoxin (af Grek. ichthys, fisk, och toxikon, gift), gift i blodserum af ål (Anguilla, Muraena), en giftig ägghvitekropp, som förstöres vid kokning och efter nedsväljning i magsäcken, men som efter insprutning under huden eller direkt i ett blodkärl alstrar först excitation (upphettning) och kramp, sedermera förlamning. Om en större mängd ålblod drickes, kunna deraf framkallas häftiga kräkningar och diarré, hvadan det är möjligt, att detsamma utom ichthyotoxin innehåller ännu ett annat gift. Detta är kanske beslägtadt med giftet hos färska (osaltade) nejonögon, hvilka lära kunna alstra en förgiftning, hvars symtom likna rödsot (blodigt diarré). Jfr Fiskgift, C. G. S.

Ichthysmus (af Grek. ichthys, fisk). Se Fiskgift.

Icilius, Quintus. Se Guichard.

Iconium, Lat. Se Konia.

Iconoclast, psevdonym. Se Bradlaugh. Suppl.

Idacius. Se Idatius.

*Idaho upptogs som stat i unionen 1890. Det hade s. å. 84,386 innev., af hvilka 17,456 födda i utlandet (1,524 i Sverige). Antalet indianer på reservationer var 4,198 år 1895. Jernvägarna (bl. a. Northern- och Union pacifik banorna) hafva en längd af 1,422 km. Ett statsuniversitet anlades 1893 i Moscow. Staten sänder 1 ombud till representanternas hus.

*Idala, socken. 2,570 har. 411 innev. (1896).

Iddesleigh [i'dsli], lord. Se Northcote, S. S. H.

Idédrama. Se Skådespel.

*Ideler. Rad. 13 och 17 står Metereologia bör vara Meteorologia.

Ideles. Se Ahaggar. Suppl.

*Idenor. 5,120 har. 1,080 innev. (1896). Pastoratet tillhör Helsinglands Norra nedre kontrakt.

*Idensalmi. — 4. Blef stad 1891 (se Iisalmi. Suppl.).

*Identitet. Å rad 6 läs: indiscernibilium (ej discernibilium).

Identitetshypotesen, filos. Se Parallellteorien.

*Idiopati. — 2. Idiopatisk anemi. Se under Perniciös.

Idioplasma (af Grek. idios, egen, och plassein, bilda). Se Ärftlighet, sp. 541.

*Idiotanstalter. Den första idiotanstalten i Sverige, hvilken förtjenar detta namn, öppnades d. 1 Sept. 1866 å Nya Varfvet vid Göteborg med 3 elever af fröken Emanuella Carlbeck (född d. 24 Aug. 1829 i Norunga socken, Elfsborgs län), hvilken genom sitt föredöme blifvit epokgörande i vårt land vid behandlingen af sinnesslöa barn. Hennes anstalt flyttades derifrån först till landtstället Kastholmen nära Falköping, derefter till Kultomten nära Sköfde och 1875 till den af henne inköpta landtegendomen Johannesberg nära Mariestad, hvilken hon 1883 skänkte till Skaraborgs läns landsting, ehuru hon fortfarande förestår anstalten, hvilken består af skola, arbetshem och asyl (för obildbara idioter) med sammanlagdt 74 elever (1896). Anstalten åtnjuter i anslag af statsmedel 4,600 kr. »Föreningen för sinnesslöa barns vård» (se d. o. Suppl.) uppehåller skola i Stockholm (sedan 1870), seminarium för utbildande af idiotlärarinnor (sedan 1879), arbetshem för manliga idioter, som genomgått skolan (inrättad 1878 i Stockholm, sedan 1888 vid Rickomberga nära Upsala), samt arbetshem för qvinliga idioter i Stockholm (sedan 1888). Vid 1895 års slut funnos i Sverige 19 uppfostringsanstalter (skolor), nämligen, utom de nämnda vid Johannesberg och i Stockholm, vid Strengnäs sedan 1874 (20 platser), i Gefle (skola för qvinliga elever i staden, 22 platser, och för manliga elever vid Karlsberg, 24 platser), vid Söderköping (32 platser), vid Lund (50 platser), Nannylund vid Eksjö (50 platser), i Örebro (20 platser), vid Karlsro nära Upsala (25 platser), i Hammarby socken i Stockholms län (30 platser), i Karlshamn (20 platser), vid Hessleholm (36 platser), vid Karlstad (40 platser), vid Falun (12 platser), å Stretered vid Kållereds station å Vestkustbanan (45 platser), hvilka alla hafva anslag af statsmedel och landsting, samt följande privatanstalter: Inaberg vid Södertelge (10 platser), Ebenezer vid Bankeryd i Östergötland och idiotanstalten å Sofielund vid Strömsholm. Arbetshemmen voro 6, nämligen de redan nämnda i Stockholm, vid Rickomberga och vid Johannesberg, arbetshemmet för män vid Karlsro, för

Källa: Project Runeberg ·