Sida 596
Högseröd ...
qvinnor i Gefle och vid Örebro, med sammanlagdt 87 platser. Vårdanstalterna (asylerna) voro 8, näml. Johannesbergs asylafdelning, idiotanstalten på Sofielund (från 1866), idiotasylen vid Sköfde, anstalterna »Hoppet» och »Tillflykten» vid Vilhelmsro nära Jönköping (endast för epileptiska), »Skuggan» vid Trånghalla nära Jönköping, Mariehäll i Sundbyberg (för epileptiska), Högalid vid Mariestad och asylen vid Åhus, med sammanlagdt 132 platser. Af 20 landsting voro till resp. anstalter för år 1896 anvisade sammanlagdt omkr. 66,000 kr. Statens årliga bidrag har vuxit från 2,500 rdr (af 1870 års riksdag beviljadt för 1871) till 150,000 kr. (af 1897 års riksdag beviljadt att utgå såsom förslagsanslag). Från och med 1886 har statsanslaget utgått på ordin. stat. En 1893 tillsatt k. komité ansåg i sitt betänkande af Mars 1894, att undervisningen borde vara obligatorisk för bildbara andesvaga barn liksom för de döfstumma, och att statsanslaget måtte höjas med 250,000 kr., hvartill skulle komma statens bidrag för en gång (1,8 mill. kr.) till bestridande af halfva kostnaden för uppförande af asyler för icke bildbara andesvaga. De officiella siffrorna ang. de andesvagas antal äro mycket ofullständiga. Enligt folkräkningen 1890 skulle det utgöra (säkert för lågt beräknadt) 7,619 (4,365 mankön och 3,254 qvinkön), deraf 1,310 i åldern 7–16 år. — I Norge, hvarest obligatorisk skolundervisning är föreskrifven för andesvaga barn, finnas 3 anstalter för dylika: institutet Lindern för gossar (122 platser) och Thorshaug för flickor (16l platser) i Kristiania (båda grundlagda 1875) samt Sæthres institut vid Bergen för gossar och flickor (125 elever, grundl. 1882), alla privata, men åtnjutande statsbidrag (1893–94 : 114,990 kr.). — I Danmark, der verksamheten för de andesvaga nått en hög utveckling, äro de af staten understödda anstalterna (statsanslaget för 1893 var 260,000 kr.) Gamle Bakkehus vid Köpenhamn, med filial på Ebberödgaard, och de Kellerska anstalterna, hvilkas början kan räknas tillbaka till 1856 och som bestå af en skolafdelning jämte försöksafdelning, 3 asylafdelningar samt 2 arbetsafdelningar. — I Finland finnes endast en uppfostringsanstalt, näml. i Vånå socken, Tavastehus län, hvilken åtnjuter statsanslag.
*Idislare. Jfr äfven Merycism.
*Idre, kapellförsamling. 738 innev. (1896).
*Idrîsî. Jfr E. A. Brandel: »Om och ur den arabiska geografen I.» (1894).
Idströms torsksaft. Se Torsk.
Idun, en i Stockholm utgifven praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet, hvilken uppsattes i Dec. 1887 af Johan Frithiof Hellberg (f. i Danmarks socken, Uppsala län, d. 5 Aug. 1855, student 1876, sedermera verksam som öfversättare och tidningsman, sedan 1884 i Stockholm). I sitt flitiga afhandlande af såväl hushållsfrågor som hemlifvets ideella intressen viste tidningen att träffa den qvinliga allmänhetens smak samt vann derigenom en betydande spridning (1897 i en upplaga af något öfver 20,000 ex.). Hellberg är fortfarande tidningens redaktör. Redaktionssekreterare har från 1888 varit Johan Nordling. Flertalet af Sveriges nuvarande författarinnor och författare har lemnat vittra eller andra bidrag till tidningen. Denna innehåller i hvarje nummer bl. a. porträtt med biografi af någon svensk qvinna, som verkat förtjenstfullt i en eller annan riktning. I samband med »Idun» utgifves från 1889 en »modetidning» och från 1893 ett »romanbibliotek». Prenumerationspriset var t. o. m. 1890 4 kr. och har derefter utgjort 5 kr.
Iferten. Se Yverdon.
*Ifvarsson, K., hade plats i statsutskottet (sedan 1883 såsom vice ordförande) t. o. m. 1889 och var vice talman äfven vid 1884 års riksdag. Han var led. af 1886 års komitéer för utredande af frågorna ang. fraktlindring vid statens jernvägar och ang. differentialtullar. Död d. 27 Dec. 1889.
*Ifvetofta. 7,243 har. 2,236 innev. (1896).
*Ifd, socken. 3,018 har. 427 innev. (1896).
*Igel. — Om den s. k. artificiella igeln l. Heurteloups igel se Koppsnäppare.
Igelnejonögat. Se Nättingen.
Igelvass, bot. Se Igelknopp.
*Igelösa. 668 har. 256 innev. (1896). Annexet heter Vestra Odarslöf.
Igensättning, gruft. Se Falu grufva. Suppl.
*Iggesund. Iggesunds bruk har ytterligare 1 finvals- och 2 specialvalsverk, 4 ånghammare, 1 lancashirehärd, reparationsverkstad, sågbladsverkstad, manufaktursmedja, såg med 6 ramar, ånghyfleri och qvarn. Årliga tillverkningen är i medeltal 9,000 ton tackjern, 4,500 t. bessemergöt, 1,800 t. smältstycken, 5,000 t. valsadt och smidt stål och jern, 500 t. knipp- och ånghammarsmidt stål, maskindelar och diverse redskap samt 11,000 standards sågade, bilade och hyflade trävaror. Vid sågen sågas omkr. 320,000 timmer. Vid Strömbacka bruk finnas äfven 4 vallonhärdar. Tillverkningen der är omkr. 700 ton ståljern och 1,000 t. vallonjern. Vid Movikens masugn tillverkas årligen omkr. 3,500 ton tackjern. Bruksegendomens taxeringsvärde är nu (1897) omkr. 3,1 mill. kr.; till bruket höra omkr. 130,000 har egen skogsmark och 50,000 har afverkningsrätter.
Igilgilis. Se Djidjelli. Suppl.
Iglesias, Miguel, president i Perú, f. 1822, var 1879–83 krigsminister och 1883–85 republikens president (se vidare Perú) och är nu bosatt i Frankrike.
*Ignaberga. 2,958 har. 822 innev. (1896).
*Ignatius, K. E. F., blef 1885 ledamot af kejs. senaten och chef för Kammarexpeditionen.
*Ignis. I. purgatorius. Se Skärseld. — I. Sancti Antonii. Se Antonius eld. Suppl.
Ihering, Rud. v. Se Jhering (äfven i Suppl.).
Ii, Iijoki, finska namnet på Ijå (se d. o.).
Iisalmi [īs-], stad i Idensalmi socken, Kuopio län, Finland. 1,162 innev. (1895). I. är den forna köpingen Idensalmi (se d. o. 4), som genom fundationsbref af d. 20 Oktober 1891 blef stad.
*Iittis. — 3. Socken. 636 qvkm. 10,590 innev. 1895. Jaala bildar numera eget pastorat.
Ijar, den andra månaden i judarnas festar, den åttonde i deras borgerliga år, har 29 dagar samt infaller i Maj–Juni.
Ikaalinen [i'kal-]. Se Ikalis.
Ikaria. Se Nikaria.
Ikelit, petrogr. Se Jerbo-gneis.
Iklamma, sjöv. Se Urklamma.
Ik Marvel, psevdonym. Se Mitchell, D. G.
Källa: Project Runeberg ·
