Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 601
Originalsida 601
Originalsida 600
Originalsida 601
600–601

Sida 601

Ikonodul ...

gruppen näringsämnen 9,3 proc., på råvaror för industrien 8,3 proc. och på fabriksalster 82,4 proc., och af exporten kommo resp. 40,6 proc., 46,9 proc. och 12,5 proc. på dessa varugrupper. 1894–95 inlöpte i I:s hamnar 5,309 fartyg, om 4,156,386 tons, och utgingo 5,268, om 4,099,436 tons. Af hela tontalet kommo 82,2 proc. på britiska fartyg, 3,5 proc. på britisk-indiska, 1,9 proc. på inländska fartyg och 12,4 proc. på främmande staters. Till d. 10 Mars 1894 upptogos nästan inga införseltullar, men numera införas endast bomullsgarn och andra bomullsvaror tullfritt. — Kommunikationer. Vid slutet af finansåret 1894–95 voro 30,344 km. jernvägar öppnade för trafik, af hvilka 22,763 km. voro statsbanor, 4,819 km. privatbanor byggda af bolag, 2,667 km. tillhörde tributstater och 95 km. främmande linier. T. o. m. 1894 har staten på jernvägar i I. genom byggnad, subvention eller räntegaranti nedlagt 2,552,5 mill. rupier, enskilda jernvägsbolag 706,8 mill. rupier. Af offentliga myndigheter underhållna landsvägar funnos 1895 259,643 km., deraf 55,065 km. Chausseer. – Telegraflinierna hade s. å. en längd af 71,853 km., oberäknadt 436 km. kablar. Antalet byråer var 1,362, oberäknadt Jernvägarnas telegrambyråer.

Undervisningsväsendet. På grund af betänkande af en för undersökning af hela undervisningssystemet i I. 1883 tillsatt komité har man sökt ställa hela skolväsendet på en bredare och mera folklig botten, understödja den enskilda företagsamheten, uppmuntra de inföddes skolor och sörja för att folkuppfostran håller mera jämna steg med de högre klassernas undervisning. Särskildt har man riktat uppmärksamheten på den qvinliga undervisningen och på vissa ociviliserade samhällsklassers uppfostran. 1894 funnos i hela I. 147,590 undervisningsanstalter (7,591 för qvinnor) med något öfver 4 mill. lärjungar (378,194 qvinliga), deraf 156 colleges (4 för qvinnor) med medicinska, yrkes- och tekniska kurser, besökta af 18,571 studerande (97 qvinliga), 5,097 mellanskolor (432 för flickor), med 511,968 lärjungar (38,569 qvinliga), 97,398 primärskolor (5,613 för flickor), med 2,952,575 lärjungar (294,351 flickor), dessutom 117 lärareoch 42 lärarinneseminarier, 5,477 högre och 37,253 lägre privatskolor o. s. v. Utgifterna för det offentliga undervisningsväsendet uppgingo 1894 till 32,48 mill. rupier. Till de i hufvudartikeln nämnda 4 universiteten tillkom 1887 ett i Allahabad, liksom de förra endast en pröfningsanstalt, tillsammans hade de 5 universiteten 4,913 inskrifna studerande 1894. Trots framstegen i undervisningsväsendet är procenten af läs- och skrifkunniga ännu mycket liten, och man beräknar, att endast 20,8 proc. af gossar och 2,2 proc. af flickor i skolåldern besöka skolorna. — 1894 utgåfvos 457 tidningar på 16 inhemska språk och 290 på engelska. Af 7,505 under s. å. utkomna böcker och skrifter voro omkr. 9/10 på inhemska språk. — Myntenheten är sedan 1835 rupien (se d. o.) om 165 troygrän l. 10,692 gram fint silfver. Dess nominella värde är 1,81 kr., men dess realvärde vexlar med Silfrets värde i förhållande till guldets och beräknades i budgeten för 1895–96 till 1 sh. 1,00 d. (omkr. 99 öre). Det indiska på silfver som värdemätare grundade penningväsendet har till följd af vexlingarna i silfrets guldvärde beredt förvaltningen stora svårigheter och föranlät utfärdandet d. 26 Juni 1893 af en lag, hvarigenom myntverken stängdes för allmänheten för obegränsad silfvermyntning och 1 rupie sattes vid alla betalningar till allmänna kassor — 16 eng. pence (15 rupier = 1 pd st.) Derjämte utsläpptes banksedlar af valörer å 5–10,000 rupier som lagligt betalningsmedel, hvilka inlösas mot myntadt eller omyntadt guld i förhållandet 1 rupie = 16 pence. — Mått och vigt. Den bengaliska guz (= 36 eng. tum = 91,438 cm.) är sedan början af 1889 normalt längdmått för hela I. Såsom urmått bestämde visserligen en lag af 1871 kilogrammet under namnet seer med decimalindelning för vigt- och rymdmått, men det vann ej insteg. Tullväsendets maund (Indian maund) = 40 seer à 16 chittak à 5 tola innehåller 37,324 kg., och tola (180 gran, 11,664 gram) är enheten i den nya guld- och silfvervigten. Mera utbredda i rörelsen äro basarmaund, om 37,24 kg. för export, och faktorimaund, om 33,86 kg. för import, i Bombay en kandi om 20 maunds = 254,012 kg. äfvensom i Madras en maund om 11,34 kg. En mängd andra mått och vigter har bibehållit sig, och vid skeppning användes företrädesvis det engelska systemet.

Budgeten för finansåret 1895–96 upptog inkomsterna till 969,243,000 rupier och utgifterna till 968,781,000 rupier. Af inkomsttitlarna märkas grundskatten, 263,7 mill. rupier, opiummonopolet, 68,6 mill., saltskatten, 86,9 mill., tullar, 48,1, acciser, 55,34 mill., jernvägar, 215,36 mill., och bland utgiftsposterna anslagen för hären och försvaret, 253,5 mill., för jernvägarna och andra allmänna arbeten, 325,6 mill., aflöningar till civila tjenstemän, 153,8 mill., statsskuldens amortering, 41 mill. Statsskulden uppgick 1895 till 2,322,87 mill. rupier.

Hären är enligt lag af d. 1 April 1895 delad i 4 armékårer: Bengaliska, Pendjab-, Bombay- och Madras-kåren, hvardera under en generallöjtnant, hvilken lyder direkt under högste befälhafvaren i I. och står under regeringens kontroll. Sammanlagda styrkan utgör omkr. 74,000 européer och 145,000 man inländska trupper. De olika vasallstaterna underhöllo förr en inhemsk armé af omkr. 350,000 man, hvilka till större delen voro föga annat än illa utrustad, odisciplinerad pöbel, men 1888 utarbetade indiska regeringen en plan för uppsättning och utrustning af valda trupper i vissa stater med syfte att sätta furstarna i stånd att bära direkt del i rikets försvar med trupper dugliga att insättas bland indiska arméns regementen. Dessa särskilda kontingenter räkna nu omkr. 19,000 man.

*Indigo. Om s. k. vild indigo se Baptista tinctoria. Suppl.

*Indigoblått kan enligt Heumann erhållas af anilin, om man upphettar detta med monoklorättiksyra. Dervid bildas fenylglykokoll, C6 H5 NH CH2 CO2 H, hvars alkaliska lösning oxiderar i luften till indigoblått.

2 C8 H9 NO2 + 20 = 4 H2 O + C16 H10 N2 O2 fenylglykokoll. indigoblått.

P. T. C.

Källa: Project Runeberg · ·