Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 600
Originalsida 600
Originalsida 600
Originalsida 601
600–601

Sida 600

Ikonodul ...

qvkm. innev. Baroda 21,304 2,415,396 Central-Indien 201,514 10,318,812 Radjputana 337,380 12,016,102 Kasjmir 209,500 2,543,952 Sikkim 8,000 50,000 Stammar ö. om Assam 39,100 120,000 Lusjai och Kasjin 121,300 300,000 Sjanstaterna 200,000 1,700,000 Belutsjistan 315,000 400,000 Brit. Belutsjistan 35,000 145,417 Afgansk-indiska gränsområden 82,000 500,000 Chitral- och Dardu-områdena 70,200 480,000 Arabiska skyddsområden i 20,700 130,000 Kuria-Muria-öarna 70 — Somalkusten 192,000 153,000 Sokotra 3,579 12,000

2. Stater under egna regeringar: Bengalen 92,806 3,296,379 Nordvestprovinserna 13,232 792,491 Pendjab 99,190 4,263,280 Madras 24,886 3,700,622 Bombay 178,819 8,059,298 Centralprovinserna 76,234 2,160,511 Assam (Manipur) 21,500 221,000 ――――――――――――――― Tillsammans 2,639,84270,260,000 ――――――――――――――― Hela indiska kejsaredömet 5,147,340291,444,900

Med afseende på religionsbekännelsen antecknades vid 1891 års folkräkning 207,731,727 hinduer, 57,321,164 muhammedaner (tillsammans öfver 92 proc. af hela befolkningen), 9,280,467 naturdyrkare, 7,131,361 buddhister, 2,284,380 kristna, 1,907,833 sikher, 1,416,638 djainer, 89,904 parser, 17,194 judar o. s. v. Af de kristna voro 168,000 européer, 79,790 eurasier och 2,036,590 infödingar; 1,315,263 voro rom.-katoliker, 295,016 anglikaner, 201,684 syriska, armeniska och grekiska kristna, 191,746 baptister, 65,376 lutheraner o. s. v. — Antalet städer 1891 var 2,035 med sammanlagdt 27,25 mill. innev., af hvilka 75 hade öfver 50,000, 40 mellan 35 och 50 tusen och 109 mellan 20 och 35 tusen innev. Största staden är Bombay, med 821,764 innev., derefter följa Kalkutta med 810,786, Madras med 452,518, Haidarabad med 415,039, Lakhnau med 273,028 samt Benares med 219,467 innev.

Materiel kultur. Med afseende på yrke och sysselsättning fördelar 1891 års census befolkningen på följande sätt: af jordbruk lefde omkr. 171,7 mill., af olika slags industriel verksamhet 47,6 mill., i annans tjenst voro 11,2 mill., arbetare 25,5 mill., af allmän tjenst lefde 5,6 mill., af undervisning och konstnärlig verksamhet lefde 5,6 mill., af handel och transporter 8,6 mill. o. s. v. För så vidt uppgifter af landtmäteristyrelsen föreligga, nämligen för ett område af 2,110,140 qvkm. (hvari icke ingå vasallstaterna), voro 1893–94 89,7 mill. har (42 proc.) odlad jord (deraf 10,82 mill. har voro gräsbärande mark), 45,8 mill. har (22 proc.) ej odlad, men odlingsbar jord, 52 mill. har (25 proc.) improduktiv mark och 21,3 mill. har (11 proc.) skogbärande mark. Af den odlade jorden voro s. å. anslagna åt odling af ris 27,3 mill. har, af hvete 8,9 mill., af andra sädesslag 36,25 mill., af oljeväxter 5,9 mill. har, af sockerrör 1,21 mill., af bomull 4,17 mill., af jute 894,230 har, af kaffe 494,000 har (mest i Madras och Coorg), af tobak 482,650 har, af tebusken (mest i Assam och Bengalen) 156,450 har, af indigoplantan 614,250 har o. s. v. — Kreatursräkningar hafva företagits i alla provinser med undantag af Bengalen och gåfvo 1894 till resultat 1,114,000 hästar, ett något mindre antal åsnor och mulåsnor, 65,7 mill. nötkreatur, 12,5 mill. bufflar, 32,4 mill. får och getter samt 235,500 kameler (nästan alla i Pendjab). Åt skogarna har man först på senare tiden egnat någon vård. De upptaga öfver 21 mill. har, men hafva till följd af det brukliga svedjandet redan fullständigt försvunnit från många trakter. 1877 voro endast omkr. 45,850 qvkm. skog reserverade för statens räkning, men 1893–94 egde staten 185,450 qvkm. skog, och man sörjer nu för plantering af lämpliga trädsorter och särskildt för bevarandet af de värdefulla teakskogarna. — Den vigtigaste industrigrenen är fortfarande bomullsindustrien, som 1894 sysselsatte omkr. 130,000 pers. i 136 fabriker, med 29,360 väfstolar och 3,5 spindlar samt ett produktionsvärde af omkr. 63 mill. rupier; dernäst kommer juteindustrien med 27 fabriker (de flesta vid Kalkutta), 69,000 arbetare, 9,600 väfstolar och 192,700 spindlar samt ett produktionsvärde af omkr. 35 mill. rupier. Deremot är ylleindustrien, med 5 fabriker och ett produktionsvärde af 2,4 mill. rupier, ännu obetydlig. – Rörande bergsbruk må nämnas, att stenkol finnas i mäktiga lager mellan Ganges och Godavari och särskildt i Damodar-dalen (grufvorna vid Ranigandj och Kararbari lemna 9/10 af alla indiska kol) i Chota Nagpur, vid Wurrora i Centralprovinserna, i Narbadas och Godavaris dalar samt i Assam och vid Dardjiling o. s. v. 1894 brötos af 43,200 arbetare ur 123 grufvor 2,8 mill. tons stenkol; men blott Kalkutta och de norra jernvägarna använda indiska kol. — Handeln har under de sista 15 åren betydligt utvecklats. Öfver landgränserna till Afganistan, Tibet, Nepal, Sikkim, Bhutan, Sjanstaterna och Siam exporterades 1894–95 varor för 37,55 och importerades for 43,5 mill. rupier. Till sjös hade införseln s. å. ett värde af 831,1 och utförseln 1,171,4 mill. rupier (deraf ädla metaller för resp. 95,8 och 82,8 mill. rupier). Af nämnda exportsumma representerade 1,037,57 mill. rupier värdet af landets egna produkter. Vigtigast bland importvarorna voro bomullsfabrikat (326,7 mill.), maskiner och andra stål- och jernvaror samt jernvägsmateriel (103,5 mill.), siden och silke (23 mill.), socker (28,75 mill.), yllevaror (15,4 mill.), oljor (22,2 mill.), stenkol (14,73 mill.) och bland exportvarorna ris (138 mill.), hvete (25,6 mill), bomull (158,5 mill.), opium (90,6 mill.), jute (rå och fabrikat, 107,8 mill.), frön (mest oljefrön, 142 mill.), te (75,5 mill), indigo samt andra färg- och garfämnen (56 mill.), kaffe (21,2 mill. rupier). Af importen kommo på

Källa: Project Runeberg · ·