Sida 733
Lanciano ...
staden till utträde. Gefle deltager nu ej i landsting. Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, räknadt fr. o. m. d. 1 Sept. det år då valet skett (k. förordn. d. 28 Nov. 1890). Ordförande utses (enl. k. förordn. d. 9 Aug. 1894) af K. M:t för hvarje lagtima ting bland tingets ordinarie ledamöter, och hans befattning skall fortfara till nästa lagtima sammankomst. Landstingens inkomster för 1897 uppgingo till 4,147,761 kr., deraf 897,848 kr. i landstingsskatt, som 1896 uttaxerades af alla landsting utom Gefleborgs, Hallands, Södra Kalmar läns, Södermanlands och Örebro läns, hvilket sistnämnda ännu icke uttaxerat någon landstingsskatt, 237,947 kr. sjukvårdsmedel, 1,145,975 kr. andel i bränvinsförsäljningsafgifterna, 50,763 kr. jagtkassemedel, statsanslag, afgifter för döfstumma, böter m. m., 162,943 kr. räntor, 1,289,688 kr. behållning från föregående år, 362,597 kr. lån. — Utgifterna stego för s. å. till 3,119,210 kr., deraf för fattigvård, välgörenhetsinrättningar o. d. 35,605 kr., för sjukvård 1179,285 kr., för undervisningsväsendet 627,434 kr., för jordbruket och dess binäringar 275,864 kr., för kommunikationsanstalter 172,994 kr., till förvaltningskostnader 121,320 kr., till räntor 292,729 kr. — Landstingens egna tillgångar voro vid 1895 års slut 4,092,361 kr., deraf 353,074 kr. i fastigheter och inventarier och 3,739,287 kr. i fordringar, värdepapper och kontanter. — Länslasarettens och kurhusens tillgångar voro 9,996,762 kr., deraf i fastigheter och inventarier 9,335,410 kr. samt i fordringar, värdepapper och kontanter 661,352 kr. — Skulderna uppgingo till 5,048,233 kr. (Gotlands, Vestmanlands och Vesterbotten läns landsting hade inga skulder). Under år 1895 upptogos nya lån till ett belopp af 600,039 kr. och afbetalades å lån 468,025 kr. I förhållande till summan af samtliga tillgångar utgjorde skulderna 35,8 proc.
*Landstorm. Till landstormen räknas i Sverige efter 1892 års ändringar i värnpligtslagen allt krigstjenstskyldigt manskap mellan 33 och 40 års ålder med undantag af de vid flottan inskrifna, hvilka under samma tid skola tillhöra dess reserv. C. O. N.
*Landtbruk. Då Landtbruksstyrelsen (se d. o. Suppl.) 1890 trädde i verksamhet, blef den statsförvaltning till landtbrukets främjande, som Landtbruksakademien förut haft sig anförtrodd, på forenämnda styrelse öfverflyttad. Samtidigt öfverlemnades förvaltningen af stamholländerifondens medel åt Statskontoret, men att uppgöra förslag öfver medlens framtida användning skulle deremot tillkomma Landtbruksstyrelsen. Bland åtgärder, som staten vidtagit för landtbrukets främjande, äro att anföra: anställandet af landtbruksingeniörer (se d. o.) 1850, af undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning (en 1851 och en 1867), af en undervisare i fiskodling 1856 och en i schäferiskötsel 1874. En undervisare i bränvinsbränning var anställd 1874–76, och för främjandet af fiskerierna tillsattes 1864 en intendent och två assistenter. 1874 anställdes en undervisare i husslöjd och 1878 ytterligare en sådan jämte en elev, hvilken sistnämnda plats indrogs 1891. År 1880 anställdes en entomolog för befordrande af kännedomen om de for landtbruket skadliga insekter, t. ex. ollonborrar, hvilka i början på 1890-talet härjade i södra Sverige och för hvilkas utrotande riksdagarna 1890 och 1893 hvardera gången beviljade ett anslag af 60,000 kr. En agrikulturkemisk försöksanstalt inrättades 1856, sedan 1864 förlagd till Landtbruksakademiens experimentalfält (se d. o.). En likartad institution förefanns vid Ultuna åren 1861–91. År 1877 inrättades fyra kemiska stationer (se d. o.; äfven i Suppl), hvilkas antal ökades 1882 med en och 1885 med ytterligare två. Frökontrollanstalter inrättades 1887; deras antal är nu 18, vid hvilka fröundersökningar verkstälts till ett antal af 6,228 år 1890 och af 7,017 år 1895. Redan 1886 anordnades med statsmedel en växtfysiologisk anstalt vid Landtbruksakademiens experimentalfalt, och 1895 inrättades i Luleå en växt-biologisk anstalt. Till främjande af exporten var 1885–88 en fiskeriagent anställd i London, hvarifrån han öfverflyttades till Berlin, och 1887 inrättades en mejeriagentur i Manchester för att meddela underrättelser om smör- och köttmarknaden i England. Till understöd åt den 1886 bildade svenska mosskulturföreningen (se d. o. Suppl.) har t. o. m. år 1895 af statsmedel utbetalats 57,200 kr. Med ändamål att verka för odling och utveckling af förbättrade sädesslag och frösorter bildades 1886 Sydsvenska utsädesföreningen (sedan 1887 kallad Allmänna svenska utsädesföreningen) med centralanstalt vid Svalöf, och 1894 sammanslagen med den 1888 bildade Mellersta Sveriges utsädesförening under namn af Sveriges utsädesförening (se d. o. Suppl.). Det årliga anslag af 35,000 kr., som 1873 års riksdag beviljade till prisbelönande af hästar, höjdes 1889 till 50,000 kr.; förnyadt reglemente för medlens användning utfärdades d. 7 Mars 1890. Sedan riksdagen för år 1892 beviljat 50,000 kr. att årligen utgå för nötboskaps-premiering, utfärdades reglemente för denna premiering d. 13 Nov. 1891 i närmaste öfverensstämmelse med det sedan 1883 i Skaraborgs län tillämpade systemet. 1897 års riksdag anvisade för år 1898 ett anslag af 50,000 kr. till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Sedan riksdagen 1854 hos K. M:t anhållit om upphäfvande af införseltullen å spanmål och mjöl, borttogs 1855 tullen å landtmannaprodukter, å viss tid. De å verldsmarknaden rådande låga prisen å landtmannaprodukter, som voro utmärkande för senare hälften af 1880-talet och som till väsentlig del voro framkallade af en stor export till Europa från transatlantiska land, föranledde till lifsmedelstullarnas återinförande d. 1 Juli 1888. Den tull å spanmål, som då pr 100 kg. bestämdes till 2,50 kr. för omalen och till 4,30 kr. för målen, nedsattes d. 21 Juni 1892 till 1,25 och 2,50, men höjdes återigen först genom en kung. d. 5 Jan. 1895 och sedermera genom riksdagens beslut s. å. till 3,70 och 6,50 fr. o. m. d. 1 Jan. 1896. Genom dessa tullar har beredts statsverket en årlig ökning i inkomst af omkr. 10 mill. kr. En för jordbruket mycket betydelsefull lagstiftningsåtgärd var äfven afskrifvandet af de på detta hvilande grundskatter, hvilken afskrifning började med 30 proc. år 1885 och fortsattes genom 1892 års urtima riksdags beslut, att ytterligare
Källa: Project Runeberg ·
