Sida 734
Lanciano ...
afskrifning med 10 proc. hvarje gång skulle ega rum 1893 och 1894 samt sedermera hvartannat år t. o. m. 1904 (se vidare Grundskatt. Suppl.).
Af rikets folkmängd 1895 bodde 80 proc. på landsbygden, och af denna del sysselsatte sig 64 proc., d. v. s. 51 proc. af hela folkmängden, med landtbruk. Af fastlandsarealen upptog s. å. den odlade jorden 12 proc. och den skogbärande 47 proc. Den odlade arealen har från 1880 till 1895, hvad åkern beträffar, ökats från 2,6 till 3,4 mill. har, men ängen deremot minskats från 1,9 till 1,5 mill. har. Af åkervidden användes 1895 13,s proc. till höstsäd, 36 proc. till vårsäd, 5,9 proc. till rotfrukter, 32,2 proc. till gräs och foderväxter samt 12,3 proc. till träda. Värdet af skörden beräknades 1895 till 509 mill. kr., i hvilket värde spanmålen ingick med 195 och fodret med 260 mill. kr. Kreatursstocken, reducerad till nötkreatur, har från 1880, då den utgjorde 2,9 mill. st., ökats till 3,4 mill. år 1895. En absolut minskning har inträdt i antalet får och getter, men deremot har svinens antal ökats i hög grad, eller från 419 tusen år 1880 till 787 tusen år 1895.
Varuomsättningen i landtmannaprodukter på utlandet har från år 1880 undergått stora förändringar. Landtbrukets förnämsta exportartiklar voro före nämnda år hafre och korn. Af hafre utgjorde utförselöfverskottet i medeltal för åren 1881–85 225,100 ton och af korn 12,755. I medeltal för åren 1891–95 uppgick utförselöfverskottet af hafre dock ej till mer än 138,900 ton, och af korn infördes i medeltal årligen 3,250 ton mer än som utfördes. Såsom landtbrukets förnämsta exportartikel har smöret intagit spanmålens plats. Årliga utförselöfverskottet af smör utgjorde i medeltal 1881–85 5,300 ton, 1886–90 11,755 och 1891–95 19,175 ton. I exporthänseende har äfven svinskötseln fått en betydelse, som den förut saknat. I medeltal för 1881–85 öfversteg införseln af svin och fläsk utförseln med 5,195 ton, men 1891–95 öfversteg åter utförseln af samma artiklar införseln med i medeltal 1,663 ton. Härmed sammanhänger äfven den förändring, att fläsket genom inrättandet af svinslågterier nu fått en större betydelse som exportvara än hvad svinen förut hade. Utförselöfverskottet af svin, som i medeltal för 1881–85 utgjorde 25,930 st., har för 1891–95 nedgått till 3,515 st., hvaremot landets utförsel af fläsk, som under förstnämnda period uppgick till endast 485 ton i årligt medeltal, under sistnämnda period ökats till 7,200 ton. I olikhet härmed har utförseln af nötkreatur och får minskats. I medeltal för 1881–85 utgjorde utförselöfverskottet af de förra 28,657 och af de senare 28,350, men under 1891–95 har detta öfverskott nedgått till ett medeltal af 17,360 för de förra och 9,725 för de senare. Till en väsentlig del torde detta förhållande vara framkalladt af de svårigheter, som alltmera blifvit förbundna med utförseln af lefvande djur till främmande land. Till följd deraf antog också 1897 års riksdag till främjande af denna exportgren en lag ang. köttbesigtning och slagthus, hvarigenom man hyste förhoppning att exporten af lefvande djur skulle ersättas af en köttexport. Inom landet har den minskade kreatursutförseln emellertid medfört den verkan, att införselöfverskottet af kött nedgått från 1,367 ton i medeltal för 1881–85 till 234 ton för 1891–95. Med afseende å brödsäden har den inom landet producerade ej räckt till för befolkningens behof. I medeltal för ären 1881–85 utgjorde införselöfverskottet af råg och rågmjöl 173,820 ton och af hvete och hvetemjöl 66,870 ton, eller tillsammans 240,690 ton. Medeltalet af detta införselöfverskott var deremot för åren 1891–95 för förstnämnda säde 115,396 och för sistnämnda 143,116, eller tillsammans 258,512 ton. Deraf framgår äfven hurusom i brödkonsumtionen rågen alltmera ersattes af hvetet, hvilket också framgår deraf att, enligt gjorda beräkningar, hvetekonsumtionen fördelad på individ af befolkningen under senaste trettio år mer än tredubblats. — »En systematiskt ordnad samling af gällande författningar ang. landtbruket» utgafs 1896 i 4 bd af F. Egerström. J. H. F.
*Landtbruksakademien. Af de statsfunktioner, som genom k. br. d. 12 Jan. 1849 anförtroddes Landtbruksakademiens förvaltningskomité, öfverflyttades genom k. br. d. 13 Dec. 1889 samtliga de rent administrativa på den nyinrättade Landtbruksstyrelsen (se d. o. Suppl.), till följd hvaraf numera återstår endast den konsultativa, i hufvudsak innefattande åliggandet att, när komitén derom anmodas, gå K. M:t tillhanda med upplysningar och yttranden i förekommande ärenden, som röra landtbruket och dess binäringar eller eljest ega gemenskap med föremålen for komiténs verksamhet. — Nya stadgar för akademien blefvo af K. M:t stadfästa d. 31 Okt. 1890. Af de förändringar i förut gällande normer för akademiens verksamhet, som genom dem infördes, torde här böra nämnas: att akademiens högtidssammankomst, som förr hölls i Sept., skall ega rum d. 28 Jan. (årsdagen af akademiens installering 1813), att den skyldighet att vid högtidssammankomsten afgifva berättelse om hushållningssällskapens verksamhet under näst föregående år, som enligt de äldre stadgarna ålåg föredraganden på Statistiska afdelningen, bortfallit, samt att den förut gällande föreskriften om förstärkning af förvaltningskomitén för behandling af vissa af K. M:t öfverlemnade ärenden med två för kunskap och erfarenhet i det egentliga landtbruket utmärkta ledamöter likaledes i de nya stadgarna utgått. — Af statsmedel uppbär akademien nu (1897) till löner 5,000 kr., till ersättning af kostnader för afgifvande till K. M:t af anbefallda utredningar och utlåtanden 1,000 kr., till förhyrande af lokal för uppställning och förevisning af akademiens samlingar (landtbruksmuseum) 4,000 kr., till underhåll af detta museum 1,500 kr. och af fiskerimuseet 400 kr. samt till inköp af modellredskap 3,000 kr., af hvilket sistnämnda anslag dock numera 1,500 kr. användas till förhyrande af lokal för fiskerimuseet (se vidare Landtbruksakademiens experimentalfält. Suppl.). Akademiens fond hade vid slutet af år 1896 en behållning af 248,273 kr. 1 öre. C. L.
*Landtbruksakademiens experimentalfält har numera anhaltsstation å Stockholm–Rimbo-jernvägen. Verksamheten är fr. o. m. 1886 fördelad på fyra afdelningar: nämligen för landtbruk, trädgårdsskötsel, agrikulturkemi och växtfysiologi, hvar och en under sin föreståndare. Till den
Källa: Project Runeberg ·
