Sida 780
Lulua ...
hednisk tro och kult i fornsvenska personnamn (i Upsala Univ:s Årsskrift, 1880) och det i ordboksform affattade Personnamn från medeltiden (i »Svenska landsmålen», 1892 o. f.). På senare år har L. uteslutande varit upptagen af Svenska akademiens ordboksarbete och har såsom medlem af dess redaktion alltsedan 1893 åtnjutit ständig tjenstledighet från sitt lektorat. Ad. N–n.
*Lundh, G. F. — Hans son O. C. C. G. L., arkivfuldmægtig 1876–94, dog 1896.
Lundh, H. T., dog i Stockholm d. 25 Mars 1896. En af hans många taflor med ämnet Döda foglar inköptes 1894 för Nationalmuseum.
Lundh, Lars August, tonsättare, f. i Stockholm d. 2 Juli 1838, musiklärare vid Katarina allmänna läroverk 1857, organist i Tyska kyrkan 1869, musikdirektör 1884, har komponerat ett af Musikaliska konstföreningen utgifvet Requiem, sånger, orgelstycken och kantater, hvaribland en för soli och manskör till firande af konung Oskar II:s 25-åriga regeringsjubileum 1897. A. L.
*Lundin, Cl. J., inträdde snart å nyo (1885) såsom medarbetare i »Stockholms dagblad» och verkar der fortfarande såsom krönikör och teaterkritiker. Såsom ett motstycke till »Gamla Stockholm» utgaf han 1887–90 arbetet Nya Stockholm, likaledes vittnande om kännareskap. Vidare må nämnas hans Stockholmstyper förr och nu (1889) samt Tidsbilder ur Stockholmslivet (1895).
Lundin, Hulda Sofia, befordrarinna af qvinlig slöjd, f. i Kristianstad d. 12 Juni 1847, folkskollärarinna 1865, slöjdinspektris för Stockholms folkskolor 1885, har under flere resor i utlandet egnat allvarliga studier åt qvinligt handarbete och med ledning af det bästa hon sett utarbetat en metod för skolbarns undervisning i måttagning, ritning och klippning af mönster samt klädsömnad. Denna metod har antagits vid Stockholms folkskolor och vunnit erkännande äfven utomlands, och fröken L. har i särskilda kurser utbildat lärarinnor i densamma. Fröken L. har skrifvit bl. a. Klädsömnad (1888) och Handledning i metodisk undervisning i kvinlig slöjd (1892, i F. Bergs »Bibliotek för undervisningen»).
Lund–Kjeflinge jernväg, af normal spårvidd, 11 km. lång, tillhörig L.-Kjeflinge jernvägsaktiebolag, trafikeras af Lund–Trelleborgs jernväg med dess materiel. Den öppnades för trafik d. 22 Sept. 1886. J. L.
Lundkovall, bot. Se Melampyrum.
Lundmark, Karl Vilhelm Viktor, operasångare, f. i Upsala d. 27 Febr. 1859, engagerad vid k. operan i Stockholm 1885, har sjungit ett stort antal tenorpartier, bland hvilka må nämnas Tamino i »Trollflöjten», Horace i »Svarta dominon», Georges i »Hvita frun», Manrico i »Trubaduren», Vilhelm i »Mignon» och Konung för en dag. A. L.
Lundquist, Karl Gustaf, universitetslärare, f. i Stockholm d. 5 Aug. 1841, blef student i Upsala 1858, filos. kand. 1867, filos. doktor 1869, docent i fysik s. å., adjunkt i fysik och mekanik 1874 och professor i mekanik 1875. År 1876 och sedan 1878 har han varit censor vid mogenhetspröfningarna. 1876 blef L. led. af Vet. soc. i Upsala. Han har utgifvit bl. a. Bidrag till kännedomen af den jordmagnetiska intensiteten och inklinationen i mellersta och södra Sverige (i Vet. akadis handl., bd 9, 1871), Sur la réflexion de la lumière a la surface des corps isotropes (i »Nova acta Reg. soc. Ups.», vol. 9, 1874), Om värmefördelningen i normalspektrum (i »Öfvers. af Vet. akadrs förhandl.», 1874), Om värmets ledning i en cylinder (derst., 1875) och Om friktion hos vätskor och gaser I (i Upsala univis årsskr., 1875).
*Lundqvist, K. F., konserterade 1893 i Amerika och 1894 i England. 1890 blef han led. af Mus. akad.
*Lundqvist, Ernst, har såsom prosaberättare vidare uppträdt med Profiler (samlingarna II och III, 1886, 1888), Smink (1887), Konstnärsblod (1890), Vid aftonlampan (1891) m. m. En ren lifsuppfattning, vaken iakttagelseförmåga, glimtar af vänlig humor och en förträfflig språkbehandling utmärka hans berättelser, hvilka å andra sidan ej erbjuda originalitetens nyhet i uppfinning eller ton. På scenen har han vidare fått uppförda komedierna Der satt en fogel på lindeqvist (1886), Småflickor (1888), Ett löfte (1889), Lilla professorskan (1891) och Kusin Jacques (1893), hvilka mottagits med erkännande, utan att blifva repertoarstycken.
Lunds dagblad. Se Lunds Veckoblad. Suppl.
*Lunds stift. Af stiftets 439 församlingar hör 1 till moderförsamling i Göteborgs stift och de öfriga till 240 pastorat inom stiftet. Dessa pastorat äro till sin natur: 4 regalt-privilegierade, 1 Patronelt regalt, 147 regala (Oberäknadt Karlskrona amiralitetsförsamling), 2 alternerande regala och konsistoriella, 17 alternerande regala och patronella, 7 prebenden, 34 konsistoriella, 6 alternerande konsistoriella och patronella, 22 patronella (af hvilka 1 tillsattes af ett bolags styrelse). I stiftet ingå Malmöhus län, 4,829,5 qvkm., 388,148 innev., nästan hela Kristianstads län. 6,430,1 qvkm., 219,373 innev., och Blekinge län, 3,014,7 qvkm., 143,810 innev., tillsammans 14,274,3 qvkm., 751,331 innev. (1896).
Lundstedt, Bernhard Vilhelm, biblioteksman, bibliograf, född d. 11 Juni 1846 i Stockholm, vid hvars gymnasium hans fader, Jonas L. (f. 1793, filos. magister primus i Upsala 1818, d. 1859), var lektor. L. blef student i Upsala 1866, filos. kandidat 1873 och filos. doktor 1875, e. o. amanuens i Kungl. biblioteket 1873 och ord. amanuens 1884. Åren 1875–84 tjenstgjorde han äfven i Ecklesiastikdepartementet. Under sommarsemestrarna 1875–80 ordnade och förtecknade han Finspongs bibliotek. I biblioteksvetenskapligt syfte har L. företagit åtskilliga utländska resor och deltagit i flere kongresser, bl. a. såsom Sveriges ombud vid den internationella bibliotekskonferensen i London 1897. På L:s initiativ hafva från Sverige, Norge och Danmark 1894 forskare blifvit sända till Rom för att systematiskt genomgå Vatikanska arkivets samlingar och uppteckna allt hvad der kan anträffas rörande de nordiska landens historia. L. har utgifvit Bidrag till kännedomen om Grekiska språkets studium vid de svenska läroverken från äldsta till närvarande tid (gradualafh., 1875), Förteckning på de böcker, som varit begagnade vid undervisningen i de svenska elementarläroverken 1876–1877 (1881),
Källa: Project Runeberg ·
