Sida 781
Lulua ...
Katalog öfver Finspongs bibliotek (jämte historisk inledning, 1883), Svenska tidningar och tidskrifter utgifna i Nord-Amerikas förenta stater (1886), Sveriges periodiska litteratur. Bibliografi (I, omfattande tiden 1645–1812, 1895; II, omfattande tiden 1813–94, 1896), innehållande bl. a. en banbrytande historik öfver de svenska tidningarna, afd. Tidningsmän i »Svenskt porträttgalleri» (1897), uppsatser i Nordisk Familjebok och tidskrifter, bland hvilka må nämnas Om Kungliga biblioteket i Stockholm (i »Förr och Nu», 1879), Über die abgabe der pflichtexemplare von druckerzeugnissen an die bibliotheken in Schweden (i »Centralblatt für bibliothekswesen», 1891) och Notice sur les bibliothèques publiques de Suède (i »Revue intern. des archives, des bibliothèques et des musées», 1895).
*1. Lundström, J. P., grundade icke eget tryckeri, utan inköpte 1806 det i Jönköping befintliga Marquardska tryckeriet, hvilket härstammade från det af P. Brahe d. y. på Visingsborg anlagda.
*2. Lundström, J. E., dog i Jönköping d. 17 Juli 1888. Jfr Elddon. Suppl.
*Lundström, U. H. M. — Georg Filip L. utgifver sedan 1888 veckotidningen »Figaro».
*Lundström, A. N., var 1887–92 konservator vid botaniska museet i Upsala och upprätthöll derunder flere terminer professuren i botanik. 1892 blef han lektor i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel vid Ultuna landtbruksinstitut samt utnämndes 1897 till förste innehafvare af Kempeska professuren i växtbiologi vid Upsala universitet. På enskildt och offentligt uppdrag har han flere år företagit agronomisk-botaniska och skogsundersökningar i Norrland samt uppgjorde 1892 planen till den växtbiologiska försöksstationen i Norrbotten och anordnade 1895 den skogsbiologiska försöksstationen i Norrland. I flere skrifter har han yttrat sig om skogarnas vård och jordbrukets upphjelpande i Norrland. Vid Stockholmsutställningen 1897 planlade och ordnade L. exportföreningens stora skogsutställning och utgaf i samband dermed den rikt illustrerade beskrifningen Från svenska barrskogar. Af hans rent vetenskapliga arbeten må här nämnas endast Pflanzenbioiogische studien II. Die anpassungen der pflanzen an thiere (i Vet. soc:s i Upsala »Nova Acta», 1887; prisbelönt). L. blef 1890 led. af Vet. soc. i Upsala.
Lundström, Ernst Andreas Johannes, landskapsmålare, f. i Stockholm d. 14 Sept. 1853, elev vid Konstakademien 1875–79, anslöt sig till den s. k. opponentrörelsen 1885 och är medlem af Konstnärsförbundet. Han har målat svenska, italienska och franska landskap, t. ex. två Motie från Berzelii park (1888 och 1889), Hytta i månsken, Vid ballastbryggan, Motiv från Vestmanland (alla tre 1890), Stockholms ström i månsken (1892) och Sommarafton (1897). J. K–e.
Lundström, Anders Herman, teolog, kyrkohistoriker, f. i Filipstad d. 28 Nov. 1858, blef student i Upsala 1877, filos. kandidat 1881, teol. kandidat 1888, komminister i Helga Trefaldighets församling 1889 och derjämte 1893 docent i kyrkohistoria. L. har författat bl. a. Laurentius Paulinus Gothus, hans lif och verksamhet (1893), meddelat värderika Bidrag till svenska kyrkans historia ur inrikes arkiv (i »Hist. tidskr.»; 1894, 97) samt utgifvit Laurentius Petris »Oeconomia christiana» och »De politico magistratu» (i »Sv. lit.sällsk:s skr.», 1897–98).
*Lunds universitet. De 1876 utfärdade statuten undergingo vissa ändringar genom k. stadgan d. 17 April 1891, om filos. kandidat- och licentiatexamen, samt k. kung. d. 17 Juni 1893, ang. val af universitetskansleren (se Kansler. Suppl.). Juridiska fakulteten erhöll 1891 en ny e. o. professur, den medicinska räknar nu 6 ord. och 5 e. o. professurer samt 1 laborator (den e. o. professuren i obstetrik och gynekologi, ehuru upptagen i universitetets gällande stat, har ej kunnat tillsättas af brist på lediga löningsmedel). Den filosofiska fakultetens humanistiska sektion har 9 ord. och 5 e. o. professurer och 3 lektorer (se Lektion. Suppl.), den matematiskt-naturvetenskapliga 6 ord. och 5 e. o. professurer samt 1 adjunktur (personlig), 1 observator och 1 laborator. Vårterminen 1898 uppgick lärarepersonalens antal till 105, på följande sätt fördelade: 25 professorer, 17 e. o. professorer, 1 adjunkt, 1 observator, 1 laborator, 2 assistenter, 2 t. f. lärare inom medic. fakulteten, 49 docenter, 3 lektorer och 3 exercitiemästare; vakanta voro 5 ord. och 3 e. o. professurer samt kem. laboratorsysslan. Studenterna äro nu fördelade på 12 »nationer», i det att den stora Skånska nationen 1889 delades i 5 (Lunds, Malmö, Helsingborg-Landskrona, Ystads och Kristianstads) med hvar sin inspektor och kurator, ehuru ett utskott vårdar de skånska nationernas gemensamma egendom (bibliotek, stipendier och andra fonder). Antalet vid universitetet närvarande studenter v.-t. 1898 var 585, nämligen 72 i den teol., 110 i den jurid., 94 i den medic. och 309 i den filosofiska fakulteten. — Under åren 1886–97 har riksdagen beviljat följande byggnadsanslag: 1888 54,000 kr. till nybyggnad för botaniska institutionens behof, 1891 90,000 kr. till nybyggnad af fysiologisk institution, 1894 149,000 kr. för nybyggnad af anatomisk institution och 1897 168,000 kr. för utvidgning af universitetsbiblioteket, hvarjämte smärre ökningar till dessa anslag sedermera beviljats. Enligt en i April 1897 företagen räkning af bibliotekets bokförråd bestod detta af 162,869 bd tryckta böcker, 5,920 kapslar för tryckta småskrifter och 4,868 handskrifter. Om zoologiska museet se Zoologiska institutioner och samlingar. En i hufvudartikeln ej nämnd institution är konstmuseum (i universitetsbyggnaden), bestående af en Akademiska föreningen tillhörig och der deponerad samling, universitetets egen samling samt ur statens förråd deponerade konstföremål (tillsammans år 1890 112 taflor jämte omkr. 130 blad kopparstick och handteckningar samt några tiotal gipsafgjutningar). — Den 1885 fastställda staten gäller ännu, men statsanslagen uppgingo 1896 till 316,287 kr. (oberäknadt de extra anslagen, 64,750 kr.). De vid universitetet fästa stipendiernas samtliga kapital var s. å. 1,157,258 kr., och 35,597 kr. utdelades i stipendier och premier till 162 stipendiater. Den största stiftelsen, som någonsin kommit universitetet till godo, är Jenny Lind-Goldschmidts testamente (1887) af 50,000 kr. såsom grundfond för »Es. Tegnérs stipendier» för medellösa teol. studerande. F. n.
Källa: Project Runeberg ·
