Sida 965
Röntgen-rör ...
Safed, stad i turkiska vilajetet Bejrut, 10 km. n. v. om Tiberias sjö, har sedan början af 16:de årh. uppsökts af polska judar, hvilka betrakta den som en helig stad. Berömd rabbinskola. Omkr. 25,000 innev., af hvilka omkr. hälften judar.
Safsabräken. Se Osmundaceae.
Saga, stad i japanska prov. Hizen, i nordvestra delen af ön Kiusiu. 25,622 innev. (1892).
*Sagan, Dorotea. Hennes gemål var brorson till den berömde statsmannen och dog först 1872.
Sagasig, stad. Se Zagazig.
*Sagasta, P. M., afgick. från presidentskapet i konseljen i Juli 1890, men var Dec. 1892–Mars 1895 ånyo premierminister och trädde i Okt. 1897 för sjette gången i spetsen för ett kabinett. Då de af hans företrädare gjorda kraftiga försöken att dämpa upproret på Cuba ej ledde till något resultat, vidtog S. mildare åtgärder, såsom utfärdande af en författning för ön, men kunde derigenom ej vinna de upproriska eller afvärja inblandning från Förenta staternas sida, hvilka i April 1898 förklarade krig.
*Saggatjaure (Saggat-träsk), en af Lilla Lule-elfs källsjöar, belägen något öfver 300 m. ö. h. i Qvickjocks socken, Norrbottens län, omkr. 27 km. lång, begränsad i n. och v. af de vackra Qvickjocksfjällen med topparna Vallispiken, Kaskaivo, Tarrekaise och Staika m. fl. För sitt ovanligt vackra fjällpanorama besökes sjön mycket af turister.
*Saginaw hade 46,322 innev. 1890 tills. med det på andra sidan Saginaw-floden belägna East Saginaw.
Sagittarius. Se Schütz, H.
*Sagnitz ligger i Theal socken, höger om Embachfloden före dess utflöde i Wirtzjerw-sjön. I slaget vid S. och Hummelshof d. 19 Juli 1702 hade ryssarna öfver 20,000 man och ett förträffligt artilleri; svenskarna omkr. 6,000 man och 17 kanoner, de flesta af liten kaliber. Svenskarna förlorade i och efter slaget omkr. 3,000 man. Jfr O. Sjögren: »W. A. von Schlippenbachs lifländska här» (i »Hist. tidskr.», XVI, 1896).
Sagomjelte. Se Mjeltsjukdomar.
Sagres. Se São Vicente. Suppl.
Sagua la Grand, stad på ön Cuba, vid floden Sagua, ofvanför dennas utlopp på norra kusten, genom jernväg förenad med sin hamn Concha. 18,330 innev. (1887). Sockerexport.
*Sagån. Förslag föreligger att aftappa de till S:s vattensystem hörande sjöarna Hallaren, Klasbomyr och Sala damm, hvarigenom jordförbättringar skulle vinnas för omkr. 700,000 kr. Den förstnämnda skall återfå sitt förra naturliga utlopp till Dalefven. (Rättelse: Rad 10 läs Dofte, r. 19 läs Ransta).
Sahalaks (F. Sa'halahti), konsist. pastorat af 3:dje kl., Hattula kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastehus län. Areal 216 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,339 pers. (1895). A. G. F.
Sahanta-sjön, geol. Se Bonneville-sjön. Suppl.
*Sahara. Läs Saharā.
*Sahlin, C. Y., tog 1894 afsked från professuren och bosatte sig i Stockholm, der han är led. af högskolans styrelse (1894) och inspektor för Wallinska flickskolan (1895). Han är hedersled. af Vet.-soc. i Upsala (1886) och led. af Hum. vet. samf. (1889). S. var led. af komitén ang. universitetsstatuten 1873–74 och ordf. i komitén ang. undervisnings-, examensoch studieväsendet inom filos. fakulteterna 1888–89. S. har vidare utgifvit bl. a. Om det inre lifvet (inbjudningsskrift vid jubelfesten 1893), Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt (i »Åt minnet af C. J. Boström», 1897) och Om den etiska seden (i »Skr. utg. af k. Hum. vet. samf.», V, 1897). — Hans son Enar Vilhelm S., skolman, f. i Lund d. 19 Sept. 1862. student i Upsala 1881, filos. doktor 1888 på afh. I. G. Fichtes idealism (belönt med filos. fakultetens pris), docent i teor. filos. 1888–94, föreståndare för teor. profårskursen i Upsala 1890–94, 1892 utnämnd lektor i filosofi och svenska vid Högre allm. läroverket i Örebro, utgifver sedan 1891 »Pedagogisk tidskr.», i hvilken han skrifvit en mängd artiklar i undervisningsfrågor. 1896 valdes han till led. af Andra kammaren för Örebro stad.
*Sahlstedt, A. M. Sp. 345, r. 22, står Bousners bör vara Bouhours.
*Saida. 1. Stad i vilajetet Bejrut, har nu omkr. 15,000 innev. — 2. Stad i Algeriet, vid den jernväg, som från Arseu vid Medelhafvet skall byggas till Tuat i Sahara och som 1897 var fullbordad till Djenien-bu-Resg vid öcknens gräns. 4,542 innev. (1891).
*Said pasja, M., f. 1835, blef i Juni 1895 åter storvesir, afsattes i Okt. s. å. och nödgades för sin personliga säkerhet i Dec. för en tid taga sin tillflykt till britiska ambassaden.
*Saigon, som tillika (sedan 1887) är säte för generalguvernören i franska Indo-Kina, har nu med förstäder och det med S. genom spårväg förenade Cholon omkr. 80,000 innev. (oberäknadt den 1,200 man starka garnisonen), af hvilka 1,800 européer, de fleste fransmän. S. ligger endast 45 km. från Saigonflodens mynning.
Saima kanal. Se Finland, sp. 1305.
Sainete, Sp. Se Cruz, Ramónde la. Suppl.
*Saint-Affrique. Rad 3 står Tarus bör vara Tarns.
*Saint-Aubain, A. N. de. Hans Udvalgte skrifter utgåfvos 1895–97 i 12 bd med en lefnadsteckning af H. Schwanenflügel. E. Ebg.
Saint-Charles-systrarna [säng ṡjarls-]. Se Diakonissa, sp. 1137.
*Saint-Clair. 1. Sjön är endast 932 qvkm. — 2. Floden är endast 65 km. lång. Under densamma byggdes 1889–90 en nära 2 km. lång jernvägstunnel (jernrör af 6,1 m. genomskärning) mellan Sarnia i Canada och Port Huron i Michigan, hittills den längsta flodtunnel i verlden.
*Saint-Cyr-l'École är stad, med omkr. 2,500 innev.
*Saint-Didier-la-Séauve. La Séauve var ett cistercienskloster.
*Sainte-Marie, 55 km. lång med en medelbredd af 3 km., har till hufvudort staden S:té Marie på vestra kusten, vid inre änden af den väl skyddade och säkra viken Port Louis. Någon kanal, som delar ön i tvänne delar, finnes icke. Ön afträddes redan 1750 och 1754 till Frankrike, men togs i besittning först 1821.
Källa: Project Runeberg ·
