Sida 966
Röntgen-rör ...
Sainte Maures [sängt mår], högland. Se Indre-et-Loire.
*Sainte Menehould, Sainte. Ordet Sainte utgår.
*Saint-Émilion har såsom stad endast omkr. 850 innev.
Saint-Esprit [sängtesprī], Ordre du. Se Helgeandsorden.
*Saint-Étinne. Läs Saint-Étienne. Staden hade 136,030 innev. 1896. Valenciennes' stenkolsbäcken är större än det vid S.
*Saint Francis är 610 km. lång och segelbar endast 130 km.
Saint Galmier [säng galmiē], stad i franska depart. Loire, 20 km. ö. om Montbrison. Omkr. 2,000 innev. Mineralkällor (kolsyrad kalk), af hvilkas mest till bordsdryck använda vatten årligen utsändas omkr. 15 mill. flaskor. Ett af verldens största glasbruk har anlagts straxt bredvid.
*Saint-Gaudens [säng gådä'ngs] har inga porslinsfabriker.
*Saint-Genois des Mottes dog 1867.
Saint George [sent djårdj]. 1. Förstad ö. om Bristol i engelska grefskapet Gloucester, vid Avon. 36,718 innev. (1891). — 2. Hufvudort på ön Grenada (se d. o. Suppl).
Saint-George [säng sjårsj], Chevalier de, binamn på pretendenten Jakob (III). Se Jakob, F. E. S.
*Saint Georges, J. H. V. de. Hans L'espion du grand monde utkom 1851.
Saint George's channel [sent djårdjis tja'nnöl]. Se Georgskanalen. 1.
*Saint-Germain, Claude Louis, föddes d. 15 April 1707, lemnade Danmark 1772 och var fransk krigsminister 1775–77.
Saint Germain [ṡäng sjärmä'ng], T. de, psevdonym. Se Tardieu, J. E.
*Saint-Germain-en-Laye. Slottet, som anlades redan af Ludvig IV den tjocke (d. 1137), restaurerades 1862–80 af arkitekten Millet. Den 2,2 km. långa terrassen mellan skogen och Seinedalen är ett verk af Le Nôtre (1672). Åt Thiers, som dog i S. 1877, restes der 1880 en staty.
Saint-Germans [sent djö'rmöns], earl of. Se Eliot 2.
*Saint-Gervais, som 1891 hade 219 innev., förstördes d. 12 Juli 1892 fullständigt genom vattenflöde från en glacier i Bionnassay-dalen, men har återuppbyggts på en högre och säkrare plats.
*Saint-Gilles har ingen kyrka i bysantinsk stil. 1116 lades grunden till en kyrka, som, om den fullbordats, anses hafva blifvit en af de vackraste romanska kyrkor i södra Frankrike, men endast den stora treskeppiga kryptan blef färdig. Staden, som på 1100-talet hade öfver 30,000 innev., förlorade sin folkmängd under de följande religionskrigen. — 2. Förstad s. om Bruxelles med stora handelsträdgårdar och fabriker. Omkr. 45,000 innev.
Saint-Gilles [säng ṡjill], helgon. Se Aegidius den helige. Suppl.
Saint-Gobain [säng gåbä'ng], stad i franska depart. Aisne. Omkr. 2,000 innev. Stor spegelglasfabrik, mer än 200 år gammal.
*Saint Helen's bildar sedan 1888 eget grefskap (26,7 qvkm.), med 71,288 innev. (1891). — 2. Vulkan i Kaskadbergen i nord-amerik. staten Washington, 3,250 (2,972) m. hög. Den hade ett utbrott senast 1842.
*Saint Helier hade 29,100 innev. 1891. Hamnen är konstgjord.
Saint-Henri [Fr. uttal: sängt angri], sedan 1874 stad i kanadiska prov. Quebec, s. om Montreal, till hvilket det kan betraktas som förstad. 13,415 innev. (1890).
*Saint-Hilaire. 2. M. de S., f. 1796, dog 1887.
Saint-Hubert [sängt-ybär], stad i belgiska prov. Luxemburg. Omkr. 2,500 innev. En af de största och ståtligaste kyrkor i Belgien, tillika en af de mest besökta vallfartsorter i kristenheten, uppförd öfver jägarnas skyddspatron, den helige Hubertus' (se d. o.) graf.
Saint-Hyacinthe [sent he'jasint], stad i kanadiska prov. Quebec, vid Yamaska, en biflod till S:t Lawrence. 7,016 innev. (1891). Katolsk biskop.
*Saint-Jean-d' Angely. Af det af Ludvig den frommes son Pipin af Aquitanien grundade (rättare reorganiserade) klostret finnes intet spår qvar, men af klosterkyrkan (från 13:de årh.) finnas ruiner.
*Saint John. 1. Floden, som är 965 km. läng, är farbar för mindre fartyg från Woodstock (240 km.) och för fartyg om 100 tons, från Fredericton (132 km.). Inberäknadt bifloderna hafva de segelbara vattendragen en längd af 2,100 km. — 2. Stad i New Brunswick, hade 39,179 innev. 1891. Katolsk biskop. — 3. Hufvudstad på ön Antigua. 9,738 innev. (1891).
*Saint John, engelsk slägt. — 3. P. B. S. dog. 1889. — 4. Sir Spencer S., f. 1825, var 1893–96 envoyé i Stockholm. — 5. H. B. S. dog 1888.
*Saint John's. 2. Floden, som åtminstone är 650 km. lång, har på senare tiden blifvit en besökt turistled. Ångbåtar gå dagligen från Jacksonville upp till Sanford vid sjön Monroe (327 km.), och ännu högre upp gå ångslupar. Äfven på dess 450 km. långa biflod Ocklawaha gå ångbåtar, omkr 320 km.; vid densamma ligger Silver Springs, med underbart klart vatten, måhända den af Ponce de Leon sökta »ungdomskällan».
*Saint Joseph hade 52,324 innev. 1890.
Saint-Josse-ten-Noode [säng-sjåss-täng-nåd], östlig förstad till Bruxelles. 31,380 innev. (1894). Handelsträdgårdar och fabriker. Stort hittebarnshus (från 1500-talet).
*Saint Kits. Läs Saint Kitts [hårdt k].
*Saint-Leu i depart. Oise har förvexlats med S:t-Leu (1852–70 kalladt Napoléon-S:t-Leu) i depart. Seine-et-Oise, 6 km. n. v. om Montmorency. Under första kejsaredömet hade byn tvänne slott, som tillhörde konung Ludvig af Holland, och efter hvilka han och hans gemål Hortense läto kalla sig grefve och grefvinna de S:t Leu. Båda slotten förstördes fullständigt 1830. I kyrkan ligga konung Ludvig, hans fader och två söner samt marskalk Ney begrafna.
*Saint Louis. 1. Staden hade med förstaden Carondolet 451,770 innev. 1890, af hvilka 114,876 födda i utlandet, och beräknades 1896 hafva omkr. 600,000 innev. Utom den tillsammans med viadukterna 1,890 m. långa, i två våningar byggda
Källa: Project Runeberg ·
