Sida 988
Schücking ...
1896 uppgafs antalet nötkreatur till 1,304,790, hästar till 108,530, får till 271,430, getter till 414,970 och svin till 565,780. — Bomullsindustrien sysselsatte 1890 i sina olika grenar 89,000 pers. och i 1,571 fabriker 54,160 arbetare, sidenindustrien på samma sätt 60,700 pers. och i 227 fabriker 27,820 arbetare. Genom 1877 års fabrikslagstiftning bestämdes maximalarbetstiden i fabriker till 11 timmar, söndagsarbete förbjöds och särskilda bestämmelser utfärdades om qvinnors och barns användande i arbete. Antalet under förbundets fabriksinspektion stående fabriker var 1895 4,933. Införseln hade 1897 ett värde af 1,114,44 mill. frcs och utförseln af 747,43 mill. Enligt en 1894 företagen räkning funnos då 7,637 hotell och pensioner med 82,000 sängar, och det på dem nedlagda kapitalet beräknas till 500 mill. frcs. Jernvägarna hade 1897 en längd af 3,783 km. I Febr. 1898 beslöts, att alla jernvägar skola inköpas af förbundet, hvilket redan vidtagit åtgärder för detta ändamål. Antalet postanstalter var 1,501 år 1897. Frågan om inrättande af en statsbank med sedelmonopol hvilade 1896 till afgörande genom folkomröstning, men förkastades 1897. — Universiteten äro nu 5, sedan akademien i Lausanne 1891 blef en fullständig högskola, hvartill komma den katolska högskolan i Freiburg (sedan 1889) och akademien i Neuchâtel, med tillsammans 3,143 studerande 1896. — Rörande författningen må anmärkas att kantonen Freiburg nu är ensam om representativdemokratien och att folkinitiativ (infördt i författningen 1891) första gången kom till användning 1894; framlägga nämligen 50,000 medborgare medelst namnunderskrifter ett af dem utarbetadt lagförslag, måste det, sedan det behandlats af de olika kantonernas råd, framläggas till folkomröstning. Förbundsrätten består nu af 14 ledamöter och 9 suppleanter. Genom allmän folkomröstning d. 13 Nov. 1898 bestämdes, att samma civillag och straffrätt skola gälla i alla kantoner. — Budgeten för 1898 upptog inkomsterna till 91,37 mill. frcs (deraf tullar 46, post- och jernvägsmedel m. m. 39,5 mill.) och utgifterna till 89,34 mill. (deraf till härväsendet 25,5, post och jernvägar m. m. 37,5, allmänna förvaltningen 1,148 samt räntor och amorteringar 4,23). Förbundets tillgångar uppgingo 1897 till 155 mill. frcs och skulderna till nära 81 mill. Förbundet upptager endast en direkt skatt, värnskatten (1897: 2,37 mill. frcs), af hvilken hälften tillfaller kantonerna. Af monopol har S. två, nämligen krutregale och (sedan 1886) alkoholmonopolet med särskild förvaltning. Hela afkastningen af det sistnämnda (1896: 6,38 mill. frcs) fördelas mellan kantonerna, hvilka måste använda 1/10 af hvad dem tillkommit att bekämpa alkoholmissbruket i dess orsaker och följder. Kantonernas sammanlagda inkomster och utgifter uppgingo 1890 till omkr. 80 mill. frcs och deras skulder till omkr. 259,5 mill. (Rättelse: Sp. 751, r. 31 uppifr., står 1815 bör vara 1803,) A. W–g.
Försvarsväsendet. Truppernas sammansättning har undergått åtskilliga förändringar och är numera följande: Uppbådet (»der auszug») utgöres af 4 armékårer, hvar och en bestående af 2 divisioner om 2 infanteribrigader på 2 reg. om 3 bataljoner, 1 skarpskyttebataljon, 1 guidekompani (sqvadron), 1 artillerireg. på 4 batterier, 1 ingeniörhalfbataljon, 1 divisionslasarett, 5 ambulanser, 1 förvaltningskompani och 1 hjulryttareafdelning. För armékåren tillkomma 1 kavalleribrigad med 2 dragonreg. om 3 sqvadroner, 1/2 guidekompani, 1 kårartillerireg. med 6 batterier, 1 krigsbroafdelning, 1 telegrafkompani, kårlasarett, 1 kårförplägnadsanstalt och 1 hjulryttareafdelning. För hela armén tillkomma dessutom 1 1/2 guidekompanier, 1 bergsartillerireg. med 4 batterier, 5 divisioner positionsartilleri om 2 kompanier (jämte 3 kompanier och 1 trängkompani af landtvärnet), 3 fåstningsart. divisioner med tills. 16 kompanier, 1 jernvägsbataljon, 1 ballongkompani, 2 ambulanser och 1 hjulryttareafdelning. Tillsammans gör detta: 32 infanterireg. med 96 bataljoner (äfven dessa numrerade i följd inom hela armén), 8 skarpskyttebataljoner, 8 kavallerireg. med 24 sqvadroner, 12 guidekompanier, 13 artillerireg. med 60 batterier, 10 positionsartillerikompanier, 8 ingeniörhalfbataljoner, 1 jernvägsbataljon m. m. Landtvärnet delas i sjelfva verket i två uppbåd, det första med manskap mellan 33 och 39 års ålder, det andra med sådant intill 44 år. Hvartdera uppbådet uppsätter af infanteri 33 bataljoner, förenade i 11 reg., och 4 skarpskyttebataljoner. Förutom positionsartilleri (se ofvan) uppsätter landtvärnet för hvarje armékår 1 mobil kårpark med stab och 4 kompanier samt 1 depotpark med stab och 2 kompanier, hvarjämte landtvärnet uppsätter allmän träng för hela armén. Genom afdelande af trupper till befästningarna vid S:t Gotthard och S:t Maurice inträda vissa rubbningar i truppernas normala indelning (det första försvaret af dessa befästningar öfvertages af den lilla ständiga bevakningen och af dalvärnet eller den landstormspligtiga befolkningen i befästningarnas omnejd). — Fältarméns styrka uppgår till 105–110 tusen man, landtvärnets till något mera än hälften häraf, hvartill kommer den utan organisation varande landstormen. — Beväpningen för hela infanteriet af såväl uppbådet som landtvärnet utgöres af det år 1889 antagna repetergeväret af Schmidts modell, som laddas med 12 patroner, och som f. n. undergår vissa förbättringar. Kavalleriet har erhållit en karbin af Mannlichers modell. — Arméns budget och kantonernas utgifter för ändamålet utgjorde för 1897 omkr. 29 mill. frcs. — S., som förr icke egde något fast försvar, har under de senaste tio åren inrättat en starkt befäst ställning vid S:t Gotthard med högra flygeln stödd af befästningarna vid S:t Maurice och den venstra af en befäst ställning vid Luziensteig (ännu icke påbörjad), medelst hvilka befästningar de vigtigaste öfver Alperna ledande vägarna spärras. C. O. N.
Historia. Då i Okt. 1890 en revolution utbröt i Tessin, intervenerade förbundet och återställde ordningen. Vigtiga handelsfördrag ingingos 1892 med Tyskland och Österrike, medan ett tullkrig uppstod mot Frankrike. Den 1 Sept. 1891 firades under stora högtidligheter 600-årsdagen af förbundets bildande. Till följd af det reaktionära katolska partiets och en del »bondeföreningars» motstånd i de kantoner, der de herska, mot reformer och förbättringar har det liberala partiet ställt som sitt mål att lägga allt flere institutioner under förbundets öfverhöghet. I åtskilligt har detta
Källa: Project Runeberg ·
