Sida 989
Schücking ...
sträfvande lyckats, i andra fall misslyckats. Socialisternas försök att genom en ändring af förbundsförfattningen få statens garanti af »rätten till arbete» afslogs (1894). En vigtig grundlagsändring gjordes 1891, då folket fick initiativ äfven i fråga om ändringar i författningen, hvartill fordras 50,000 röster. J. Fr. N.
Schweizerté. Se Calamintha. Suppl.
*Schwendener, S., blef 1893 led. af svenska Vetenskapsakademien.
*4. Schwerin, H. H. von, blef 1897 e. o. professor i geografi och historia vid universitetet i Lund. S. har utgifvit Herodots framställning af Europas geografi (1884), Slafveri och slafhandel i Afrika (1891), Muhammedanismen i Afrika. Antropo-geografisk studie (1892), S. v. Afrikas kust. Ett bidrag till Afrikas geografi (1895) och Helgoland. Historisk-geografisk undersökning (i Lunds univis Årsskr., XXXII, 1896).
Schwetz, stad i Westpreussen, reg.-området Marienwerder, vid Weichsel och Schwarzwasser. 7,000 innev. (1895). Dårvårdsanstalt (i ett f. d. bernhardinkloster).
*Schwetzingen. 5,540 innev. (1895). Slottet byggdes af markgrefven Karl Ludvig (1649–80), förstördes af fransmännen 1689, ombyggdes 1756 af Karl Teodor, som ock anlade de vackra trädgårdarna i Versailles-stil.
Schworbe. Se Ösel, sp. 693.
*Schwyz. 1. Kanton. Lagförslag och anslag för en gång af 50,000 frcs samt årligen återkommande anslag öfver 10,000 frcs måste underställas folkomröstning (obligatoriskt referendum), alla statsfördrag samt vissa dekret och förordningar af kantonsrådet komma under omröstning, om 2,000 medborgare fordra det (fakultativt referendum).
Schwäbisches meer [mēr]. Se Bodensjön.
*Schyberg, S. G., blef kanslist 1826 samt prot. sekr. 1829 i K. M:ts kansli och 1835 i expeditionen.
*Schybergson, M. G., är kusins son till S. G. Schyberg (se denne). Han utgaf 1890–97 en serie läroböcker i historia för elementarläroverken och publicerade såsom en del af »Åbo universitets lärdomshistoria», utg. af Svenska literatursällskapet i Finland, Historiens studium vid Åbo universitet (1891). S. erhöll 1892 nämnda sällskaps pris för historisk författareverksamhet och är sedan 1897 ordförande i dess bestyrelse. Hans »Finlands historia» utgafs i en af F. Arnheim verkställd bearbetning och förkortning under titeln Geschichte Finnlands 1896 såsom en del af den Heeren-Ukertska samlingen »Geschichte der europäischen staaten».
*Schylander, K. G., föddes i Stockholm d. 3 Jan. 1751 och dog d. 19 Nov. 1811. Jfr J. Flodmark: »Stenborgska skådebanorna» (1893).
Schytte (artistnamn Scotta), Frida, dansk violinspelerska, f. i Köpenhamn d. 31 Mars 1871, elev af Massart och Berthelier i Paris, har sedan 1889 på konsertresor (Stockholm 1890, 91, 97), vunnit bifall genom sitt qvinligt behagfulla föredrag. A. L.
*2. Schäfer, Arnold, dog 1883.
Schäfer, Karl, tysk arkitekt, f. i Kassel 1844, professor i medeltidsbyggnadskonst 1884 vid tekniska högskolan i Berlin och 1894 i Karlsruhe, der han äfven är »oberbaurat», har bl. a. utfört universitetsbyggnaderna i Marburg och skrifvit bl. a. Die bauhütte, entwürfe im stil des mittelalters (3 bd, 1883–95) och Die holzarchitektur Deutschlands vom 14. bis 18. jahrhundert (1884–88).
Schäfer, Dietrich, tysk historiker, f. i Bremen 1845, blef 1871 e. o. professor i historia i Jena samt ord. professor der 1883, i Breslau 1884, i Tübingen 1888 och i Heidelberg 1896. Han har skrifvit bi. a. Dänische annalen und chroniken von der mitte des 13. bis zum ende des 15. jahrhunderts (1872), Die hansestädte und könig Waldemar von Dänemark (1879) och Geschichte von Dänemark (omfattande tiden 1523–59) och utgörande 4:e bandet af Dahlmanns danska historia; 1893), der han i motsats till exempelvis Allens starkt apologetiska framställning af Kristian II närmar sig den äldre uppfattningen. S. har utgifvit 3:dje afd. (åren 1477–1530) af »Hansa-recesse» (5 bd, 1881–94) och »Das buch des lübeckischen vogts auf Schonen» (4:de bandet af »Hansische geschichtsquellen», 1887) m. m.
Schäffer, Johan Jakob. Se Ehrensvärd 1.
*Schäffle, A. E. F., har vidare skrifvit Die steuern (2 bd, 1895–96) och är sedan 1892 ensam utgifvare af »Zeitschrift für die gesamte staatswissenschaft».
Schässburg. Se Segesvar.
*Schöffer, P. Rad. 1–2 står boktryckare i Gernsheim bör vara boktryckare, född i Gernsheim.
Schöldström, Birger Fredrik, skriftställare, f. i Kungsbacka d. 10 Dec. 1840, aflade 1861 mogenhetsexamen samt har sedan 1863 egnat sig åt literär och publicistisk verksamhet, bl. a. såsom redaktör af »Söndagsnisse» (Dec. 1869–Nov. 1870), och »Stockholms aftonpost» (1871–72) samt såsom medarbetare i »Nya Dagligt Allehanda» (1873–83). Han har utgifvit bl. a. en serie »Minnen och anteckningar» under olika titlar (1883, 88, 90, 91, 92, 93, 95), Svenska teaterbilder (1892), öfversatt åtskilliga af Petöfis dikter, meddelade i Harposlag och svärdsklang (1888), samt skrifvit lefnadsteckningar öfver J. G. Schultz (1884), M. Cramaer (1885) och K. Wetterhoff (1889), i sammanhang med upplagor af deras skrifter, samt öfver E. Flygare-Carlén (1888).
*Schöll, G. A. — Hans son Rudolf dog 1893.
Schönau. Se Zeisig, J. E.
*2. Schönbeck, H. O., afled i Stockholm d. 2 Juli 1896.
*Schönbein, C. F., upptäckte 1840 ozon.
*2. Schönberg, A., blef d. 29 Juni 1762 rikshistoriograf, men utan lön, erhöll fr. o. m. 1773 på extra stat lika mycket som lönen och kom först efter v. Celses död (1784) på ord. stat.
Schöneberg, sedan 1898 stad i preuss. regeringsomr. Potsdam, förstad till Berlin på sydvestra sidan, s. om botaniska trädgården, med gymnasium, realskola, ett privat militärinstitut och en stor privat dårvårdsanstalt samt mångsidig industri. Bronsstaty af kejsar Vilhelm I. 62,674 innev. (1895).
*Schönfeld, E., dog i Bonn 1891.
*Schönleben, J. B. von, var icke generalguvernör öfver Skåne.
*Schönström, P., tog afsked 1726.
Källa: Project Runeberg ·
