Sida 124
.120
och frigifhing, som gjorde det nödvändigt att förflytta mig till arbetsföreståndarekontoret, och då fanns ingen, utom den "lille", som kunde åtaga sig böckerna hos redogöraren, och så kom han, efter ett par månadera förvisning till spinneriet, åter på sin gamla plats, men några bjudningar på sexor eller punsch å redogörarens förråd kunde han dock nu ej erhålla medel till.
14.
Jag förbigår en tidrymd af sex år, under hvilken tid jag fullkomligt införlifvat mig med alla fängelsets förhållanden; alla mina tankar rörde sig kring dessa och icke ens "Walléns bref väckte numera någon annan känsla hos mig än fåfängan att kunna skryta med mina förnäma bekantskaper och mitt forna lysande lefnadssätt och de nederlag jag genom mitt brända hår, bleka kinder och eleganta kostymer gjort i flickornas hjertan. Yid dylika tillfällen togs äfven tidningsreferatet öfver min ransakning till hjelp, och jag läste högt och med sjelfkänsla beskrifningen på "den elegante ynglingen med det fördelaktiga utseendet"; kamraterna hörde stillatigande på mitt skryt en tid, men då jag blef djerfvare och äfven tog mig en viss öfversittare-ton mot dem, lade Björnen sina tunga ramar på mig och dref ut skrytets ande jemte mig sjelf ur aftoncirkeln, med förklarande, att jag kunde komma igen när jag lärt mig taga skeden i vackra handen. Jag beslöt, att sätta mig öfver förolämpningen, moderera mitt språk och för framtiden ställa mig under Björnens beskydd, något som gladd© denne, så att han bjöd mig enskilt på toddy och cigarrer.
Flera förändringar hade under dessa år egt rum på fängelset, den gamle arbetsföreståndaren hade gått hädan; det sista spratt fångarne spelade honom var oskyldigt nog; de narrade honom endast att låta sönderhugga länets — spöpåle, hvilken genom någon hemlig dragningskraft kommit att tillbringa sin overksamma
