Sida 157
.153
I början företog jag detta arbete blott för att förskingra de nya plågsamma tankar, hvilka alltid öfverföllo mig, då jag arbetade deruppe hos direktören: Jag hade ju kunnat vara hans och Auroras jemnlike, hade kunnat vara kamrer vid kanske just detta fängelse, och då — och nu —
Senare fick jag ett bättre skäl att fortsätta mina anteckningar.
19.
Kronoarbetskarlens berättelser.
"Jag vill börja med att förtälja för er, att det i middags under rasttimman tog en ända med förskräckelse på spritförfalskningen uppe i entreprenörens snickareverkstad. Som ni troligen veta, inbillade den danske verkmästaren sig, att den svenska spriten sjönk i gradantal om han förvarades länge, hvilket nog hade sin riktighet; han införskref då varan från Danmark, men äfven den danska spriten kunde icke hålla sig uppe, utan försvagades allt mer och mer ju längre den stod inlåst i verkstadens skåp. Han talade med vår fanjunkare om spritens besynnerliga föränderlighet, och denne anhöll då att få låna nyckeln till skåpet på en liten stund, under det fångarne hemtade sin middag; verkmästaren lemnade honom nyckeln, men erhöll den tillbaka efter en kort stunds förlopp. "Jag har stält något bredvid spritflaskan, som nog skall afhjelpa det onda, men gå nu ej dit upp på en stund," skall fanjunkaren ha sagt. "Ah, for fanden!" svarade dansken, som började begripa något af saken. En stund, innan arbetet skulle börja, gingo en del af arbetarne in i verkstaden och lade sig på golfvet för att hvila, medan "Långe ormen" fick uppdrag att öppna skåpet och slå sprit i en af matskålarne samt ersätta den medelst att hälla något vatten på flaskan. Skåpet är djupt och mörkt, långe ormen böjde sig långt in, men just som han grep om flaskans hals, kände han sin egen omfattad med en stark hand; han gaf till ett fasligt
