Sida 71
Flickan på Carl den trettondes torg
flickan på carl den trettondes torö. 71
»Herr grefve,» ropade nu herr Klavér med stark stämma, i det han framtog ett papper, »här är den unga flickans nuvarande adress. Derest ej innan klockan sex i afton hennes betyg, ett betyg så hedrande som hennes uppförande förtjenar, jemte hennes saker och den lön hon här har innestående äro till denna adress afsända, bli i morgon både ni och er grefvinna till vederbörligt ställe instämda, hvarigenom ert beteende mot den värnlösa kommer att erhålla en visst icke önskvärd offentlighet. Uppfylles deremot min begäran till punkt och pricka, vill jag öfver hvad som passerat iakttaga en tystnad, så djup som föraktet någonsin kan förmå.»
Efter dessa ord lemnade herr Klavér rummet; men innan klockan slagit sex på eftermiddagen, hade vår lilla Sophie erhållit allt hvad hennes riddare äskat, och nya tårar af tacksamhet och nya oskyldiga smekningar blefvo segrarens belöning.
Några veckor derefter var vår hederlige Klavér i ett annat fruntimmerskabinett. På soffan jemte honom satt ett äldre fruntimmer, fru Sommerling, enka efter en brukspatron.
»Som jag säger, herr kungl, sekter,» sade hon, »jag är nöjd med flickan; hon är vacker, oskyldig, läraktig och för sina år ovanligt förståndig, efter hvad jag under denna korta tid kunnat förnimma. Ni känner ej, om hon har några anhöriga i lifvet?»
»Jag känner det ej,» svarade Klavér, »men väl att hon vid åtta års ålder togs ifrån Stora barnhuset här i Stockholm och fördes till landet, hvarest hon vistades i tjenst hos en bruksinspektör till sitt femtonde år, då hon kom till Stockholm och togs till barnpiga af grefvinnan Kalf hufvud, från hvars tjenst hon, såsom fru patronessan vet, sist skildes.»
Källa: Project Runeberg ·