Sida 144
8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
144 Slag på Fjälemyr.
Sverig i det 14, 15 og 16 Aarhundrede», Kjöbenhamn 1865), antaga att landstigningen egt rum den 21 Juli vid Klintehamn, men inga äldre författare uppgifva att den skett der. Visserligen har i närheten af Klintehamn funnits (i slutet af 13- och början af 1400-talet) ett gammalt fäste, som hetat Landskrona och äfven lär benämnts Kronevall, men besagde fäste fanns ej i Valdemars tid. Emellertid har väl namnet Kronevall gifvit anledning till den förmodan att landstigningen skett vid eller i närheten af Klintehamn.
Straxt efter landstigningen lär en skärmytsling egt rum mellan de landstigne danskarne och landsboarne närmast i trakten, men desse kunde naturligtvis ej mota fienden, som anträdde sitt tåg mot Visby. Vid ankomsten till Ejmundsbro och Fjälemyr möttes en större mängd af gutniska krigare, som ville hindra marschen. Slaget stod på den under högsommaren troligen uttorkade myren, och lär varit ganska skarpt , men ej blifvit utkämpadt den dagen (det har förmodligen varit mot aftonen härarne sammanstött), utan fortsatts följande dagen, då segren blef på Danskarnes sida, hvarpå desse, sedan 600 Gutar stupat, fortsatte sin marsch mot Visby. Enligt Strelows uppgift, har man nedbrutit (förmodligen snarare nedbränt) förstäderna utanför norra och östra portarne (den södra förstaden, som var fienden
Källa: Project Runeberg ·