Gotlands land och folk

244 Rapporter från Norby till kon. Kristian.

dannemän och gode karlar alle, att e. n. ville värdigas med samma Hans van Sleswick att skrifva oss besked och bestämdt till, med e. n:s egen handskrift (namnteckning) nedan uti e. n:s bref, hvad tröst och undsättning vi oss af e. n. skola förmoda och på hvad bestämd tid, så att vi derefter måtte veta att skicka allt ting. E. n. ville icke taga mig till misstycke eller desse dannemän och gode karlar att vi begära nu sådant besked af e. n. Gudi vare det klagadt att det är kommet så långt, att e. n. icke hafver mera fritt (qvar) än detta arma land! Vi vilje dock gerna göra vår trogna tjenst till fullo och e. n. till godo våga lif och gods och allt det vi ega, om e. n. vet att göra oss tröst och undsättning; men vet e. n. ingen tröst och undsättning att göra oss inom en möjlig tid, att e. n. då ville för vår trogna tjenst skull «ramme» vårt bästa (se på vårt bästa) och med e. n:s öppna bref och sigill återgifva oss (lösa oss från) den ed och trogna tjenst, vi e. n. svurit hafve, så att vi kunna «fördagtinga» (underhandla om) oss och landet i tid, så att detta land icke skall blifva förderfvadt i grund och i längden trängas från Danmarks krona. Yttermera, käraste nådigste herre! att Kalmar och Öland e. n., Danmarks rike och mig äro afhändigade vordne, då skall Gud veta att jag hafver der ingen skuld uti. Kalmare slott hade jag för ett år väl bespisat och med krut, bössor och värjor alldeles försörjdt, desslikes med folk och riddarsmäns män såsom jag förmenat . Så slå dem galge och hjul, som det hafva uppgifvit. Jag kan icke se hvad en hvar bär i hjertat. Desslikes var ock Kustö (i Finland) med all den nödtorft de behöfde för två år väl försörjdt Så hafva de svenska en hel sida af slottet nedskjutit till grunden och sedan med makt stormat slottet och vunnit, som e. n. skall förfara i sanningen. Jag hade förliden höstas tillskrifva Rolof Mattsson att han skulle ju hålla Viborg och Nyslott och förpligtade