Gotlands land och folk

278 Uladisl. Wobisser, Eyler Hallenberg, Otto Rud, Krist/Hvitfeldt, Jöns Biide.

Uladislaus Wobisser, den nye länsherren, hitkom. Han innehade Gotland i 5 år, eller 1539—44 och lät påbygga och förbättra slottet. 1540 gick ett jordskalf öfver landet.

Eyler Hardenberg fick Gotland efter honom och styrde det i nära sju år, från den 10 November 1544—51 den 8 Juli, då han aflöstes af

Otto Rud, hvars höfdingetid var sex år, 1551—57. Han lär varit föga omtyckt, såsom varande en hård och despotisk herre. Särdeles klagas öfver hans vandaliska framfart mot S:t Katarina kyrka, som på hans tid ännu var i någorlunda stånd, men som han förstörde. ). Han efterträddes af

Kristofer Hvitfeldt, som blott i tre år, 1557—60, innehade Gotland, hvarefter

Jöns Bilde till Ljunggard blef Gotlands höfding och har beröm för att hafva varit from och gudfruktig samt mycket älskad af allmogen. Under hans elfvaåriga höfdingetid, 1560—71, inföll det häftiga sjuåriga kriget mellan Sverige och Danmark (1563—70), som icke vidare berörde Gotland än att på första sommaren svenska flottan kom för Gotland och gjorde landstigning i Östergarn, hvars kyrka jemte 5 bondgårdar afbrändes, hvarefter Svenskarne åter drogo bort, utan att under hela kriget vidare angripa Gotland, hvilket var så mycket mera underligt, som svenska flottan under detta krig hade öfverväldet i sjön och ofta kryssade under landet. 1563 — 64 var en ovanligt svår vinter, så att hela Östersjön var tillfrusen.

Efter det häftiga sjöslaget vid Öland, den 26 Juli 1566, kom danska flottan, åtföljd af åtskilliga lübska skepp, till Visby för att begrafva sina döda, och var då lugnt och vackert väder, men sedan folket kommit i land uppstod en förskräckligt svår nordvestlig storm, som vräkte den på öppna redden liggande flottan mot stranden och