Sida 10
rättade arbetet vara en arbetsenhet. Enheten i C.G.S-systemet, då massan 1 gr. förflyttas 1 cm. längs riktningen af kraften 1 dyn, kallas en erg. 1,000,000 erg = 1 megerg.
Dimensionseqvation: [A] = [f l] = [m l2 t–2].
I äldre enhetssystemet var arbetsenheten en kilogrammeter, motsvarande alltså 0,9806 megadyn ⨯ 100 cm., d. v. s. 98,06 megerg.
En i rörelse befintlig kropps rörelseenergi är eqvivalent med ett mekaniskt arbete och mätes derför med samma mått: erg och megerg. Detsamma gäller eller kan gälla om hvarje annan energiform. En sådan är, bland andra, en värmemängd. Emellertid är det af praktiska skäl brukligare att mäta värmemängder i kalorier (se Värme). En kilogramkalori motsvarar 428 kilogrammeter; en gramkalori motsvarar således 0,428 kilogrammeter, d. v. s. 42 megerg.
Täthet, d = massa per volymsenhet.
Dimensionseqvation: [d] = [m l–3].
Tryck, p, är den på ytenheten af en vätska eller gas utöfvade tryck-kraften. Trycket mätes sålunda i dyn (megadyn) per qvadratcentimeter.
Dimensionseqvation: [p] = [f l-2] = [m l–1 t–2].
Om barometerståndet vid 45° lat. och hafsytan vid ett tillfälle är 76 cm., betyder detta, då qvicksilfrets täthet är 13,596, ett tryck af 76 . 13,596 . 980,6 dyn per qvcm. eller 1,013 megadyn per qvcm. Vid annan observationsort måste resultatet multipliceras med förhållandet mellan tyngdkraftens acceleration å orten i fråga och vid 45° lat. och hafsytan. Denna barometerns s. k. »reduktion till normaltyngd» har af meteorologerna först på sista tiden beaktats.
Magnetisk massa, µ. Två magnetpoler med magnetiska massorna µ och µ' på afståndet r verka på hvarandra med kraften
f = konst. µ µ' / r2
Man bestämmer magnetiska massenheten så, att konstanten blir = 1.
Dimensionseqvation: [µ2] = [f l2] = [m l3 t–2],
alltså [µ] = [m1/2 f3/2 t–1].
Magnetiskt moment, M. En (enkel) magnets magnetiska moment är = produkten af dess nordpols magnetiska massa och afståndet mellan polerna.
Dimensionseqvation: [M] = [µ l] = [m1/2 l5/2 t–1].
Ett magnetfälts intensitet, I, i en gifven punkt är den kraft, hvarmed en i punkten befintlig eller tänkt magnetpol af massan 1 åverkas.
Dimensionseqv.: [I] = [µ l–2] = [m1/2 l–1/2 t–1].
Tänker man sig ett tunt, jämntjockt blad på ena sidan likformigt belagdt med positiv magnetisk massa och på den andra med lika stor mängd negativ, så skulle bladet bilda en mycket kort magnet: ett s. k. »magnetiskt blad». Med dettas styrka, s, förstås magnetiska momentet per ytenhet af bladet.
Dimensionseqvation: [s] = [M l–2] = [m1/2 l 1/2t–1].
Verkan i en yttre punkt af ett sådant magnetiskt blad är beroende endast af bladets styrka och begränsningslinie, således oberoende af bladets form i öfrigt.
Elektrisk strömstyrka, i. En sluten elektrisk ström alstrar ett magnetfält af samma intensitet som det, hvilket alstras af ett magnetiskt blad med strömbanan till gränslinie, och hvars styrka är proportionel mot den elektriska strömstyrkan. Sättes proportionalitetsfaktorn = 1, blir strömstyrkan mätt i absolut elektromagnetiskt mått.
Dimensionseqvation: [i] = [m1/2 l1/2 t–1].
Den praktiska enheten för strömstyrka har fått namnet ampère och är 0,1 af den ofvan definierade elektromagnetiska enheten.
Elektriskt ledningsmotstånd, r. Går en ström af intensiteten i genom en ledningstråd med motståndet r, blir den i tråden på tiden t alstrade värmemängden proportionel mot produkten ri2t. Mot samma produkt blir derför ock den för motståndets öfvervinnande nödiga energien proportionel. Sättes proportionalitetsfaktorn = 1, fås motståndet uttryckt i absolut elektromagnetiskt mått.
Dimensionseqvation: [ri2t] = [A], alltså [r] = [Ai–2 t–1] = [lt–1].
Denna enhet för ledningsmotstånd är emellertid för praktiskt behof alldeles för liten; till praktisk enhet har man derför valt en annan, 109 gånger så stor; denna har erhållit namnet ohm.
Elektromotorisk kraft och potentialskillnad, E. Om en stapel med elektromotoriska kraften E sänder en ström af intensiteten i genom en ledning, hvars hela, inre och yttre, motstånd är r, måste enligt ohmska lagen: i = konst. E/r. Sättes konstanten = 1, fås E uttryckt i elektromagnetiskt mått, om i och r äro mätta i elektromagnetiskt mått.
Dimensionseqvation: [E] = [ri] = [m1/2 l3/2 t–2].
E mäter på samma gång potentialskillnaden mellan polerna vid öppen strömbana. Äfven för elektromotorisk kraft har för praktiskt ändamål införts en annan enhet, som är 108 gånger större än den ofvan definierade och fått namnet volt. Som man finner, äro äfven de praktiska enheterna så afpassade, att 1 ampère =1 volt/1 ohm.
Elektricitetsmängd, e. Genom hvarje tvärsnitt af en strömbana, der strömstyrkan är i, passerar på t sekunder elektricitetsmängden e = it.
Dimensionseqvation: [e] = [it] = [m1/2 l1/2].
Den af 1 ampère på 1 sekund levererade elektricitetsmängden kallas en coulomb; 1 coulomb är alltså 0,1 af den elektromagnetiska enheten.
Kapacitet, C. Om en kondensators beläggningar laddas med elektricitetsmängderna +e och –e, och dervid dem emellan uppstår en potentialskillnad E, så mätes kondensatorns kapacitet af qvoten e/E.
Dimensionseqvation: [C] = [e E–1] = [l–1 t2].
Om en kondensators laddning är en coulomb för en potentialskillnad af en volt mellan
Källa: Project Runeberg ·
