Sida 160
Arbejdernes byggeforening i Köpenhamn. Se Arbetarebostäder. Suppl., sp. 315.
*Arber har en höjd af 4,910 f. (1,458 m.).
Arbeta hårdt och arbeta illa i sjön, sjöv. Se Gräfva.
Arbetare-akademi (N. arbejderakademie). Se Arbetareinstitut. Suppl.
*Arbetarebostäder kallas vanligen uteslutande för arbetsklassen afsedda byggnader, uppförda af arbetsgifvare, af arbetareföreningar eller andra för ändamålet bildade associationer, af enskilda personer på spekulation eller af offentliga myndigheter.
I större städer, särskildt sådana med utvecklad fabriksindustri, är det blott alltför vanligt att arbetsklassens bostäder till större eller mindre antal alldeles icke motsvara ens mycket lågt ställda kraf på sundhet, utrymme och skydd mot klimatets vexlingar. Ofta äro de i sanitärt afseende illa belägna, på dålig grund eller vid trånga, illaluktande gränder eller inemot kringbyggda gårdar med brist på luft och ljus. Stundom äro hela qvarter upptagna af olämpligt inredda, tätt sammanpackade arbetarebostäder. I sådana »arbetareqvarter», hvarest sjukdom och död trifvas långt bättre än i de rikare stadsdelarna, uppväxer en vanlottad befolkning, som slutligen hamnar sig på samhällets vanvård derigenom att den sjelf blir en verklig samhällsfara. Äfven i och för sig drägliga bostäder förvandlas icke sällan genom »öfverbefolkning» eller »trångboddhet» till härdar för sanitära, moraliska och sociala vådor. Synnerligen vanligt är det också att bostaden, den må vara bättre eller sämre, betingar ett pris, som ej står i rimligt förhållande till dess beskaffenhet. En visserligen mindre, men dock högst beaktansvärd olägenhet är det vidare, om arbetaren nödgas söka sig bostad på alltför långt afstånd från arbetsplatsen. Slutligen inträffar stundom att icke ens tillgång på de uslaste till menniskoboning afsedda kyffen finnes i tillräcklig mängd inom en rimlig omkrets; då inträder »bostadsbrist» i egentligaste bemärkelse med dess sorgliga följder af nöd och förvildning.
Sedan midten af 19:de årh. har bostadsfrågan alltmera erkänts såsom ett af de vigtigaste bland den mångfald af sociala spörsmål, som innefattas under den gemensamma benämningen arbetarefrågan (se d. o. Suppl). »Bostadsfrågan», säger en af de förnämsta auktoriteterna på det socialekonomiska området, G. Schönberg, »har större bärvidd och praktisk betydelse än hela lönefrågan, ja än arbetareförsäkringen». Sparsamhet, nykterhet och sedlighet främjas, dödlighets- och sjukdomsprocenterna sjunka, när goda bostäder undantränga de dåliga. Det finns knappt någon yttre faktor, som i lika hög grad som goda bostäder bidrager till arbetsklassens höjande i sanitärt, moraliskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Att i trots af insigten härom hittills icke mera uträttats på detta område, beror på frågans många tekniska och finansiella svårigheter och problemets vexlande natur i land med olika klimat och lefnadsvanor samt i olika tätt bebyggda trakter. Visserligen torde man i allmänhet vara ense derom att det mest eftersträfvansvärda målet är ett eget, fritt liggande och af plantering eller trädgård omgifvet hus, till hvilket eganderätten förvärfvas genom årliga eller månatliga afbetalningar. Men denna anordning stöter ofta, hälst just i större städer, på oöfverstigliga hinder. Ur önskan att så mycket som möjligt närma sig detta ideal har emellertid den ena af typerna för nyare tidens arbetarehem framgått, nämligen »paviljongs-» l. »cottage»-systemet, hvars motsats är det s. k. »kasern»- l. »block»-systemet. I det förra byggas envåningshus beräknade för 1–4 familjer, i det senare hus af flere våningar, oftast sammanbyggda till ett helt komplex (Eng. block). Det förra lämpar sig vanligen bäst i landtliga förstäder eller vid fabriker belägna på landet eller i utkanten af stora städer. Det senare är ett nödtvång i mera centrala stadsdelar, der byggnadsgrunden är mycket dyrbar, liksom ock då arbetarnas löneförhållanden ej medgifva den större utgiften för ett eget hus eller andel i ett mindre, som ligger mera för sig sjelf. På båda systemen måste ställas den fordran, att läget skall vara sundt, antalet rum och kubikutrymmet tillhörande hvarje bostad tillräckliga samt kommunikationerna med arbetsplatsen goda.
Några land, framförallt England, ega en särskild lagstiftning rörande arbetarebostäder. De många olika engelska lagarna om »labourers' dwellings» och »housing of the working classes» hafva ett dubbelt syfte: att undanrödja redan befintliga helsovådliga bostäder och att underlätta uppförandet af nya och tidsenliga. Den äldsta förskrifver sig från 1851; dess upphofsman var lord Shaftesbury. De mest bekanta äro Torrens' och Cross' lagar. Den förra, af 1868, ger åt de lokala myndigheterna i städer med minst 10,000 innevånare befogenhet att under vissa omständigheter låta på egarens bekostnad reparera eller i nödfall rifva osunda byggnader. Cross' lag, af 1875, afser städer med minst 25,000 innevånare. Den ger i vissa fall åt lokalmyndigheterna rätt att på större områden med trånga eller osunda gator och gårdar antingen låta rifva husen och tillhålla egaren att der uppföra lämpliga arbetarebostäder eller ock att expropriera marken och sjelfva bebygga den. Dessa lagar synas dock icke hafva vunnit tillämpning i någon större utsträckning. — I Frankrike ger lagen om »logements insalubres» af 1850 kommunalförvaltningen rätt att förbjuda begagnandet af osunda boningshus. Denna lag har bl. a. ganska strängt tillämpats i Paris. — För öfrigt söker man i olika land på mångfaldiga sätt att genom helsovårdsstadgar och polisföreskrifter råda bot åtminstone för de svåraste missförhållandena. Äfven genom direkt understöd har staten i ett fåtal fall sökt främja bostadsfrågans lösning. Så i Frankrike, der statsbidrag stundom lemnats — bl. a. för anläggandet af den bekanta Cité ouvrière (»arbetarestaden») i Mülhausen, ett företag, som dock så till vida misslyckats, som dess arbetarehem gjorts till föremål för spekulation och enligt uppgift knappt något enda hus stannat i den ursprunglige egarens händer. Äfven i Danmark har statsbidrag lemnats såsom understöd till bostadsföreningar. I Belgien har man sökt upplifva ifrågavarande byggnadsverksamhet genom s. k. »comités de
Källa: Project Runeberg ·
