Sida 184
industrialster 66,9 proc. af importen. Störst var omsättningen med England — 32,5 mill. pesos import (1889 57,8 mill.) och 18,6 mill. export —, Frankrike, Belgien och Tyskland. En 1889 utfärdad lag upphäfde alla införseltullar och satte ad valorem-tullar, vanligen 25 proc., på alla införselartiklar. Endast konstverk, böcker, fartyg, stenkol, plogar, telegraftråd, fisk, sydfrukter, djur och jernvägsmateriel blefvo tullfria. I hamnarna inlöpte med last från utlandet 2,225 segelfartyg, om 620,958 tons, och 7,731 ångfartyg, om 5,641,254 tons, och utgingo 1,487 segelfartyg, om 499,102 tons, och 7,940 ångfartyg, om 5,751,737 tons. — Sedan början af 1887 är metersystemet obligatoriskt, ehuru man ännu begagnar äldre spanska mått och vigter. Mynt är 1 peso = 100 centesimos = kr. 3,60. Det i massor utsläppta pappersmyntet med tvångskurs har medfört stort prisfall.
Jernvägarna hade vid 1892 års början en längd af 12,350 km., hvarjämte flere tusen km. voro under byggnad eller föreslagna. De flesta banor äro byggda af bolag eller enskilda provinser. De vigtigaste linierna äro Central-Norte-banan från Cordoba till Chilcas (884 km.), Andinobanan från Villa Maria till San Juan (255 km.), Buenos Aires–Tilla Mercedes (685 km.), Buenos Aires–Bahia Blanca (1,352 km.). Från Villa Mercedes går den transandinska banan förbi S. Luis och Mendoza öfver Anderna s. om Aconcagua genom Uspallatapasset i en 5 km. lång tunnel. En annan direkt linie mellan Buenos Aires och La Concepcion i Chile är under byggnad.
Telegraflinierna hade 1891 en längd af 31,360 km. och 159 km. kablar; deraf egde staten 16,318 km. linier och 96 km. kablar.
Enligt författningen af d. 25 Sept. 1860 utöfvas lagstiftningsmakten för republiken af kongressen (congréso), som årligen är samlad från d. 1 Maj till d. 30 Sept. och består af »nationens deputeradekammare» och »provinsernas senatorskammare». Den förra räknar 86 medlemmar, valda för 4 år genom direkta val; till den senare sänder hvarje provins' lagstiftande församling och hufvudstadens valkorporation 2 medlemmar, så att senaten räknar 30 medlemmar med 9-årigt mandat; för valbarhet till senaten fordras att hafva fyllt 30 år och hafva en årlig inkomst af 2,000 pesos. De deputerade skola hafva fyllt 25 år. Medlemmarna hafva ett arvode af 8,400 pesos pr år. — Den verkställande makten utöfvas af »presidenten för argentinska nationen». Såsom dennes ställföreträdare fungerar en vice-president, hvilken är senatens talman. Båda måste vara katoliker, födda i landet och för öfrigt fylla de för valbarhet till senaten stadgade vilkor. De väljas för 6 år genom elektorer i provinserna och hufvudstaden och kunna ej omedelbart omväljas. Presidenten är högste befälhafvare öfver hären och flottan, utnämner alla civila och militära ämbetsmän (provinsernas guvernörer väljas dock af valmännen i hvarje provins) och eger att uppsätta biskopsförslag samt är jämte ministersekreterarna ansvarig inför kongressen. Ministèren består af fem statssekreterare: för in- och utrikes ärenden, för finanser, för justitieärenden, för kult och undervisning, för hären och flottan. Presidenten uppbär i lön 36,000 pesos årligen, vice-presidenten 18,000 pesos och statssekreterarna 16,800 pesos.
Finanser. Enligt den sista afräkningen 1887 uppgingo inkomsterna till 57,3 mill. och utgifterna till 54 mill. Budgeten för 1894 upptog inkomsterna till 34,193,400 pesos i guld (deraf i tullar 31,3 mill.) och 20,28 mill. pesos i pappersmynt (deraf 1,6 mill. i direkta skatter, 7 mill. i indirekta skatter, 5 mill. i stämpelafgifter, 4,63 mill. af jernvägar, post och telegraf o. s. v.). Om utgifterna finnas inga uppgifter. Statsskulden uppgick d. 1 Jan. 1894 till 416,78 mill. pesos i guld (deraf utländsk skuld 208,88, inländsk 194,38 och svarvande skuld 13,5 mill. pesos) och 63,98 mill. i pappersmynt (43,5 mill. inländsk, 20,46 mill. sväfvande skuld). Dessutom har hvarje provins sin budget.
Hären består af linietrupper och nationalgardet. De förra rekryteras genom värfning och, om denna icke räcker till, genom utskrifning medelst lottdragning; linien hade 1893 en fredsstyrka af 6,498 man och 1,590 officerare (af dem 37 generalspersoner). Alla vapenföra argentiner af 17–45 år äro pligtiga att tjenstgöra i nationalgardet, hvartill kommer en reserv af män mellan 45 och 60 år. Hela nationalgardet uppgifves officielt till 480,000 man. — Flottan räknar f. n. 55 fartyg, deraf 3 pansarfartyg, med 69,000 indic. hästkrafter, 216 kanoner och 2,670 man. — Republikens vapen är en delad sköld, öfre fältet blått, nedre silfver. I det nedre hålla två hvarandra fattande händer en staf, som räcker upp i öfre fältet och bär en röd frihetsmössa. Bakom öfre sköldranden en uppgående gyllene sol. Skölden omslutes af en ekoch lagerqvist. — Flaggan är blå-hvit-blå.
Historia. Sedan Paraguay och Uruguay skilt sig från La Platastaterna och bildat egna republiker, bildade återstoden 1825 en förbundsstat af 14 republiker, bland hvilka Buenos Aires skulle vara den ledande. Länge fördes häftiga strider om staternas inbördes ställning mellan unitarier (centralister) och federalister. 1826–27 hade de förre öfverhand, stödde af köpmansståndet i Buenos Aires och den rika jordaristokratien samt ledde af Rivadiva, men 1828 blef Rosas (se denne), federalisternas främste man, med gauchoernas biträde guvernör i Buenos Aires och ledare af hela A. samt bekläddes med diktatorisk makt. Han afvärjde de frie indianernas plundringar och sammanhöll staten trots förnyade uppror af unitarierna, ja genomförde, ehuru till namnet federalist, en mycket sträng union, undanrödjande alla, som vågade göra motstånd. Med grannstaterna hade han ständiga strider och sökte särskildt vinna inflytande i Uruguay genom att blanda sig i dess partistrider. A. kom derigenom 1838 i krig med Frankrike, som i två år blockerade La Platamynningen, och 1845 med både England och Frankrike, hvilkas flottor på nytt blockerade A:s kust, tills Rosas lyckades få (1849 och 1850) tämligen fördelaktiga fredsfördrag till stånd. Under tiden växte missnöjet i A. mot hans tyranni, äfven hos hans gamla anhängare, och 1851 ingingo de missnöjde under Urquiza, guvernör i Entre Rios, förbund med Brasilien, Paraguay och Uruguay mot Rosas, som blef slagen och flydde
Källa: Project Runeberg ·
