Sida 191
stiftsbibliotek, med sin hufvudbeståndsdel i de Benzeliusska samlingarna (gammal förteckning af Lindblom 1793, 95, handskriften förteckning på stället efter nyordnande). Förteckningar på samlingarna i Kalmar, Karlstad, Gefle, Göteborg, Linköping, Strengnäs (pergamentsbrefven), Skara, Vesterås och Vexiö finnas flerestädes i den äldre serien af »Handl. rör. Skand:s hist.»
Af städernas arkiv utgöra de s. k. rådhusarkiven den förnämsta delen. De hafva varit utsatta för mycken vanvård under tidernas lopp och äro i allmänhet både otillräckligt skyddade och svårtillgängliga. Rikast är naturligtvis Stockholms stads arkiv, som numera förvaras dels i rådhuset, dels i särskild lokal på Riddarholmen.
Kyrkoarkiven, af hvilka ett eller annat går upp till medeltiden, hafva likaledes i allmänhet haft otjenliga förvaringsrum, och mycket har ur dem af brist på tillsyn gått förloradt. Förteckningar på deras innehåll, utförda efter meddeladt formulär, hafva på grund af k. cirk. d. 26 Okt. 1883 uppgjorts och insändts till Riksarkivet.
I afseende på dessa smärre offentliga arkiv har saknaden af nödig tillsyn och vård alltmer blifvit föremål för klagomål och anmärkningar, i samma mån som intresset för historisk och biografisk forskning tilltagit. Åtgärder hafva emellertid vidtagits för att förekomma förskingring eller förstöring af ämbetsverks och myndigheters arkiv (k. kung. d. 5 Juni 1885). Yrkanden hafva vidare framstälts och förslag hafva uppgjorts till de äldre handlingarnas centraliserande, hufvudsakligen för såvidt det angår landsorten, i ett mindre antal provinsarkiv under öfverinseende af Riksarkivet. Förslagen hafva emellertid stött på motstånd från olika håll och ännu icke ledt till något resultat. Frågan hör likväl till dem, som ej borde kunna läggas ned, och det är att hoppas, att man äfven i Sverige förr eller senare hinner det mål, som redan med framgång blifvit uppnådt både i Norge och Danmark (jfr utlåtande af riksarkivarien d. 24 Dec. 1888 i »Medd. fr. Sv. Riksark.», XIII, och B. Taube: »Om provinsarkiv», derst., h. VIII, 1884).
På enskilda arkiv har Sverige varit mycket rikt. Flere hafva emellertid blifvit skingrade eller förstörda; andra hafva blifvit sammanslagna. Så har det gått med de Stureska och Hornska samlingarna. Af de förra finnas fragment i Lunds univers. bibliotek och annanstädes, af de senare i Riksarkivet och K. biblioteket. Med de äldre Sparre- och Bielke-arkiven har det gått på samma sätt. Några af de vigtigaste hafva förenats med Riksarkivet och de stora biblioteken. Ett af de dyrbaraste och mest anlitade enskilda arkiven, Skoklosters (Brahe-Wrangel-Bielke m. fl.), är sedan 1892 jämte kataloger deponeradt i Riksarkivet. Af de qvarvarande är utan tvifvel det största det Bondeska på Eriksberg, som bl. a. upptagit resterna af det forna Stenbockska arkivet jämte flere smärre enskilda samlingar. Bland de öfriga må nämnas det af grefve A. Lewenhaupt på Sjöholm bildade (notiser i »Hist. tidskr.» 1895), arkiven på Säfstaholm (Bonde-Fleming m. fl.), Brokind (Oxenstierna-Stake-Falkenberg-Scheffer) och Vik (alla tre förtecknade i »Hist. Handl.», III, 1863, IV, 1864, VII, 1870); på Espelunda (Wrangel-Skytte-Gyllenstierna-Mörner m. fl.) och Bergshammar (Sack-Sparre-Lillie-Bielke m. fl.); de båda senare förtecknade i »Hist. tidskr.» 1882 och 1885: på Löfsta (De Geer); det Ehrensvärdska på Tosterup; det Wachtmeisterska (äfven den Brinckmanska samlingen) på Trolle-Ljungby; det Piperska på Engsö (förteckn. i Klingspors och Schlegels monografi öfver Engsö, 1877) m. fl., och dessutom befinna sig flerestädes i enskild ego smärre handskriftssamlingar, till en del i nyare tid bildade uti autografintresse; särskildt märkas bruksoch egendomsarkiv, som ofta gå ganska långt tillbaka i tiden; sådana finnas ännu på Rydboholm och Tidön m. fl. st. Bland de största i den vägen torde vara Falu Bergslags (Kopparbergs grufverätts) arkiv. Ehd.
*Arkiv-exemplar. Namnet kommer deraf att exemplar af de tryckalster, som boktryckare var skyldig att lemna, ursprungligen levererades till Riksarkivet. Detta ämbetsverks befattning med nämnda exemplars mottagande och fördelning till biblioteken upphörde först 1866. Genom lagen af d. 10 Juni 1882 äro boktryckare i Norge skyldiga att aflemna ett exemplar af allt tryck till universitetsbiblioteket i Kristiania.
Arkiv för nordisk filologi, en tidskrift, som uppsattes efter det andra nordiska filologmötet, i Kristiania 1881, och hvars 1:sta band förelåg färdigt 1883 samt af hvilken f. n. (1895) 11 årgångar utkommit. De 4 första utgåfvos i Kristiania under redaktion af professor G. Storm, de öfriga hafva offentliggjorts i Lund under ledning af prof. A. Kock, som fortfarande är tidskriftens hufvudredaktör. Hvarje årgång innehåller 4 häften och kostar 6 kronor. I tidskriften införas afhandlingar på alla moderna språk (hon har innehållit flere på tyska och engelska), och hon har bjudit på ett rikt omvexlande innehåll, dels rent filologisk-lingvistiskt, rörande både äldre och nyare språkperioder, dels literaturhistoriskt, mytologiskt (sagohistoriskt), af såväl allmän som speciel art. Särskildt förtjena att påpekas flere vigtiga, delvis grundläggande afhandlingar af norrmännen S. Bugge (textkritiska, rimologiska, mytförklarande artiklar m. m.), G. Storm (literaturhistoriska m. m.) och M. Nygaard; svenskarna A. Noreen (filologiska, om näsljuden m. m.), A. Kock (mycket vigtiga afhandlingar om omljudets och brytningens historia), Th. Wisén och Es. Tegnér; danskarna J. Hoffbry (konsonantstudier), K. Kålimd och A. Olrik; isländingarna K. Gislason, B. M. Olsen och J. Thorkelsson; tyskarna Sievers, Maurer, Mogk och Gering; vidare må nämnas holländaren R. Boer och skotten Craigie. Tidskriften har äfven meddelat en mängd anmälningar och nekrologer samt förtjenstfulla bibliografiska öfversigter. »Arkiv för nordisk filologi» har lyckligt fyllt sin uppgift att vara ett för de nordiska landen gemensamt språkvetenskapligt organ och intager en betydelsefull plats i Europas filologiska tidskriftsliteratur. F. J.
*Arkli. Arklimästare vid Stockholms förråd finnes numera ej. H. W. W.
Arklow [ārklå], stad i irländska grefsk. Wicklow, vid mynningen af den af Th. Moore besjungna Avocafloden. Omkr. 4,000 innev. A. är hufvudsätet för Wicklows fiske af ostron och sill, som fångas i stor mängd på Arklowbankarna
Källa: Project Runeberg ·
