Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger

Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 35
34–35

Sida 34

mångenstädes inom de tropiska regnens bälte. Dessa regnbäddar bilda ofta, genom det under jordytan qvarstannande vattnet, yppigt grönskande oaser, som utgöra en egendomlighet för det afrikanska landskapet. Stora sådana regnbäddar äro Draa, Saura, Mia Igharghar i norra Sahara, Nosob i Kalahari och Stora Fiskfloden i Stora Namalandet.

Klimat. Beläget till största delen mellan tropikerna, har A. ett varmt klimat, ytterligare skärpt genom verldsdelens slutna form, dess nästan fullständiga brist på bukter, dess egendomliga terrängförhållanden och läge s. v. om Asiens stora öcken- och steppland, hvilket allt bidrager att utestänga hafvets tempererande och utjämnande inflytande. På grund af dessa omständigheter är A:s klimat starkt kontinentalt med stora ytterligheter. Med afseende på vind- och regnförhållandena visar A. en större regelbundenhet än någon annan verldsdel. Den tropiska zonens förherskande luftströmningar, passaderna, beherska nämligen större delen af kontinenten (30° n. – 30° s. br.), och nästan hela A. har derför antingen tropiska regn eller nästan alls intet regn; endast de nordliga kustlanden och en mindre del af Kaplandet stå under en annan regnregim, i det vinterregn der äro förherskande. Men bortsedt från dessa undantag sammanfaller regnet öfverallt med solens zenitstånd. Linien för den högsta årstemperaturen — den meteorologiska eqvatorn — skär A. ungefär under 5° n. br. På bägge sidor om denna linie, i det s. k. stilla bältet, inträffar derför två gånger om året regntid, som sammanfaller med solens två zenitstånd. Längre mot s. och n. inskränkes deremot regnet till sommarhalfåret, och året delas der i en regntid och en torr tid. Omkring vändkretsarna, der passaderna blåsa mest konstant och med största kraft, blir nederbörden sparsam eller uteblir t. o. m. alldeles, och der, mellan 17° och 30°, ligga ock de stora öcken- och stepplanden Sahara och Kalahari. Efter regnets fördelning under året indelas således A. i 5 klimatiska bälten: 1) vinterregnbältet längs Medelhafvet, 2) det norra regnlösa bältet (Sahara), 3) tropiska regnbältet, 4) södra regnfattiga bältet (Kalahari) och 5) södra vinterregnbältet.

Det norra vinterregnbältet eller Medelhafszonen, landsträckorna n. om 30°, har ett klimat, som starkt påminner om Syd-Europas: en relativt hög vintervärme, en varm regnlös sommar med öfvervägande nordliga vindar, ringa luftfuktighet och en djupblå, molnlös himmel. Typiskt utveckladt är detta s. k. Medelhafsklimat emellertid blott i kusttrakterna. Längre in i landet, på högslätterna och i Atlasbergen, modifieras klimatet i öfverensstämmelse med den tilltagande höjden på flere sätt. Den årliga medelvärmen ligger mellan 17° och 21,5° (Oran och Kairo), och skillnaden mellan sommar och vinter är omkr. 13°. De inre högslätterna (sjottregionen) utmärka sig deremot genom stora svängningar i temperaturen. Termometern stiger om sommaren till inemot 50°, men faller vintertiden under noll (stundom till – 12°). Snö är derför tämligen vanlig. Regnet är i Nord-Afrika starkt beroende af de förherskande vindarna. Under sommaren upphettas Sahara och Sudan starkt, och under inflytande deraf blåsa denna årstid öfver Medelhafstrakterna kraftiga torra nordanvindar. Sommaren blir derför mer eller mindre regnfattig, mer ju längre man kommer österut. Luften är samtidigt ovanligt torr och genomskinlig, och en molnlös, präktigt blå himmel hvälfver sig öfver det varma landskapet. Endast längst ut mot v. är luften fuktig, och starka dimmor från hafvet äro vanliga. Om vintern deremot faller nederbörd, beroende af det låga lufttryck, som denna tid bildar sig öfver Medelhafvet. Men förhållandet är långt ifrån lika gynsamt på alla ställen, och särskildt aftager regnet starkt mot ö. Regnmängden är i Alger 710 mm., i Alexandria 220 mm., men redan något sydligare, i Kairo, knappt 30 mm. Östligare, längs Röda hafvet, uteblir regnet stundom alldeles flere år. Regnet faller i Nord-Afrika öfverallt i korta skurar, och den tid det verkligen regnar är derför endast ringa. Medelhafskusten hemsökes ofta af torra stoftförande och brännande heta öckenvindar (scirocco, samum, chamsin), oftast kanske under tiden från Febr. till Juni. Få trakter på jorden egna sig bättre än Sahara och Libyska öcknen att åskådliggöra den oerhörda betydelse, som klimatet har för ett lands utseende. Sahara är nämligen icke, såsom man förr antagit, en gammal hafsbotten, utan det är en meteorologisk bildning, hvars hela öckenlika karakter, hvars sanddyner och kulturfientliga jord ära resultat uteslutande af dess egendomliga klimat och framförallt af dess nästan totala brist på regn. Om sommaren hvilar ett lågt lufttryck öfver Sudan; öfver Sahara blåser derför en kraftig nordöstpassad, som förhindrar bildning af de små cykloner med uppstigande luft, hvilka äro vilkor för regn i dessa trakter. Icke häller vinterregnen norr ifrån förmå i regeln tränga in i Sahara, ty om vintern ligger öfver öcknen ett högt lufttryck, och i den centrala delen inträffa denna årstid antingen vindstilla eller svaga vindar, som mot s. efter hand öfvergå i nordöstpassaden. Då lufttrycket alltså icke under någon årstid gynnar den uppstigande luftens rörelse, hvaraf nederbörd är beroende, blir följden att Sahara är ytterst regnfattigt, ehuru icke, som man förr antog, fullkomligt regnlöst. Söderifrån tränga de tropiska regnen tillfälligtvis fram till Tibesti och Air, medan omvändt Tassilis och Ahaggars bergland stundom indragas i vinterregnbältet i n. Luften är ytterst torr, och då det skyddande hölje af vattenånga, som eljest reglerar jordens uppvärmning, saknas, är solstrålarnas verkan sommartiden oerhördt stor, medan omvändt utstrålningen vinternätterna kommer termometern att falla djupt. Dagvärmen stiger sommartiden till öfver 50° i skuggan, sanden upphettas till bortåt 70°, men nätterna utmärka sig för en uppfriskande svalka, och om vintern sjunker natt-temperaturen stundom under – 5° och bäckarna i oaserna täckas af en tunn isskorpa.

Ungefär under Bornus breddgrad ligger sydgränsen för den egentliga öcknen, och den stora steppen vidtager, genom hvilken öfvergången sker till Sudans mimosaskogar och dermed till de tropiska regnens zon, bestående af ett nordligt och ett sydligt sommarregnbälte och ett mellan dessa liggande område med helårsregn. Det förstnämnda, ungefär mellan 17° och 5° n. br., synes i sina regn- och vindförhållanden hafva en utprägladt monsunartad karakter. Vintertiden ligger det lägsta lufttrycket ungef. under 5° n. br. och

Källa: Project Runeberg ·