Sida 35
under denna tid — Sudans torra tid — blåsa öfverallt nordöstliga torra passadvindar. Men efter hand som solen närmar sig norra vändkretsen, flyttar linien för det lägsta lufttrycket sig mot n. (till omkr. 17°), passaden upphör och aflöses af sydvestliga monsunvindar, som från Guineabukten blåsa in öfver land och nå fram ända till Abessinien. I norra Senegambien blåser nordöstpassaden ännu åtta månader af året, men ju längre man kommer mot s., dess svagare och kortare blir dess makt, och i södra Senegambien spårar man den endast då och då under de fyra vintermånaderna. Hela den öfriga tiden herskar sydvestmonsunen, som medför regn. I Gorée (14,5° n. br.) börjar regntiden omkr. d. 1 Juli, sydligare inträder den tidigare, i Sierra Leone (8° n. br.) redan i början af April. På samma sätt växer också nederbörden (från 1/2 m. i n. till 3 m. och deröfver i s.). Äfven inne i landet faller denna tid mycket regn, och öfver hufvud hela det inre A. liknar denna tid en fullständig park med utomordentligt rikt växt- och djurlif, men är i hög grad osundt. Den högsta temperaturen inträffar i regeln före regntiden. Trakterna mellan 12° och 16° n. br. äro i det hela mycket varma. Medeltemperaturen ligger mellan 33° och 37°, och maxima på inemot 50° förekomma icke sällan, ja längs kusten af Röda hafvet stiger lufttemperaturen stundom till 56° C. Dessa trakter höra ock till de varmaste på jorden. — Trakterna s. om 5° n. br. hafva dubbel regntid eller rättare helårsregn med maxima omkring de tider, då solen är i zenit. Vår kunskap om dessa trakters klimatiska förhållanden är i många hänseenden högst ofullständig, dock synes detta bälte innefatta på vestsidan Öfre och Nedre Guinea till inemot Kongos mynning, på östsidan Somalkusten, de engelska och tyska besittningarna till något s. om Sansibar och i det inre Kongoflodens mellersta lopp samt trakterna kring de stora sjöarna. På vestkusten äro i regeln sydvestliga vindar förherskande, dock blåser icke sällan mellan Nov. och Mars harmattan, en ytterst torr och stoftförande östanvind. I Gabun, under eqvatorn, är tiden från Juni till midten af September den torraste tiden, derefter börjar den stora regntiden, som i Jan. och Febr. får ett mindre afbrott. Från Mars till slutet af Maj infaller den lilla regntiden, men ingen månad är fullt regnlös. Höga temperaturmaxima förekomma sällan, men luftens stora fuktighet gör t. o. m. en värme på 30° ytterst tryckande. Regnmängden är i Gabun omkr. 2,7 m., men aftager starkt mot s. Trakterna omkring Kongos mellersta lopp hafva enligt Stanley betydlig nederbörd, men högslätten omkring de stora sjöarna mindre. I öfverensstämmelse med den betydliga höjden är temperaturen icke hög och skillnaden mellan den varmaste och den kallaste månaden är blott 2 grader (Aug. 20°, Mars 22°). Men skillnaden mellan dagoch natt-temperaturen är ingalunda ringa (i Juli mellan 34,5° och 10°). Längs östkusten hafva vindarna närmast en monsunartad karakter. Regntidens början sammanfaller i Sansibar med solens zenitafstånd (4 Mars och 9 okt.). Under den stora regntiden (Mars–Maj) blåser sydöstmonsunen, under den lilla (Okt.–Jan.) nordöstmonsunen. Mellantiden karakteriseras af skiftande vindar. Årets medelvärme är 26,5°, regnmängden mycket varierande (1,2–4 m.). Söder om eqvatorn blir vinterhalfåret efter hand mer och mer regnlöst, och redan något s. om Sansibar befinna vi oss i det södra sommarregnets bälte. Detta område når på östkusten ända ned till A:s sydspets, på vestkusten deremot blott till Kap Frio (19° s. br.). Söder derom blir kusten nästan alldeles regnlös, och först på andra sidan om Oranjefloden kommer regnet åter, men tillhör der vintertiden. Skälet till denna olikhet mellan öst- och vestkusten ligger dels i de förherskande vindarna, dels i de längs kusten gående hafsströmmarna. Längs östkusten går den varma Kapl. Mosambikströmmen. Den varma fuktiga luften föres af de året igenom förherskande östanvindarna in öfver landet, och då kusten på de flesta ställen är hög, blir nederbörden betydlig och klimatet mycket jämnt. Efter att sålunda hafva afgifvit sin mesta fuktighet till kustbergen förmå vindarna i de inre delarna af landet framkalla endast en sparsam nederbörd. Luften blir mycket torr, och temperaturförhållandena få i öfverensstämmelse dermed en kontinental prägel med stora ytterligheter i värme och köld. Längs vestkusten herska öfverallt från Kap till Sierra Leone sydvestliga vindar. Genom att blåsa öfver den kalla Benguelaströmmen längs kusten afkylas de starkt, gifva anledning till dimmor, men bringa intet regn öfver landet. Kusten blir derför i synnerhet mot s. nästan fullständigt regnlös och der, mellan 17° och 30°, träffas det mot Sahara svarande södra regnfattiga bältet (Damaraland, Stora Namaland och Kalahari). När regn någon gång faller, är det nästan alltid förenadt med åskbyar från öster. — Längst i s. v. afslutas A. af ett vinterregnbälte, omfattande vestra Kaplandet och Lilla Namalandet. Såväl vind- som regnförhållanden beherskas af det öfver det södra Atlantiska hafvet hvilande höga lufttrycket. Om sommaren ligger detta långt mot s. (under omkr. 40°). Denna årstid blåsa i Kap kraftiga sydöstvindar, men då dessa afgifvit all sin fuktighet till sydöstkustens berg, förmå de icke bringa regn. Vintertiden förändras lufttrycksförhållandena öfver Atlantiska hafvet, det barometriska högtrycket skjuter sig mot n., och Kaplandet bestrykes denna årstid af nordvestvindar, som bringa fuktig luft. Nederbörden är i Kapstaden 650 mm., nordligare, i Lilla Namalandet, aftager regnmängden starkt (200–300 mm.), och detsamma gäller också när man öfver Zwarteveld stiger upp på Karroo (340 mm.). Under inflytande af vestkustens kalla ström får Kapstaden en tämligen kylig sommar (Jan. 20,6°), medan omvändt nordvestvindarna om vintern hindra temperaturen att sjunka djupt (Juli 12,6°). I landets inre förekomma i öfverensstämmelse med den torra luften stora svängningar i temperaturen. Sommartiden stiger värmen på Karroo till 49°, medan omvändt stillastående vatten vintertiden täckas med is och de högre bergtopparna äro snöklädda, Men klimatet är utomordentligt sundt, lungsot synes okänd och engelska läkare sända bröstsvaga patienter till Kaplandet med förvånande resultat.
Växtverlden. I öfverensstämmelse med de klimatiska zonerna kan A. delas i 5 vegetationsbälten: 1) de ständigt gröna trädens zon i Nord-A.; 2) norra öcken- och steppbältet i Sahara, Libyska och Nubiska öcknen samt Kordofan och
Källa: Project Runeberg ·
