Sida 361
Berât, Turk., kejserlig resolution, patent, konfirmation. Jfr Barât (äfven i Suppl.).
Béraud [berå], Jean, fransk målare, född i Petersburg 1849, är lärjunge af Bonnat. Han framställer det eleganta Paris och älskar framförallt rampljuset, med skådespelerskor eller ballettdamer, eller ock den mondaina verlden i teaterlogerna, bulevarderna i aftonbelysning, det inre af kaféer eller ölstugor. Men hans bilder synas i utförandet alltför tunga för det lätta innehållet. Derför lyckas han också bäst i teckningen. I Stockholm har man af denna art sett Avantscen i Théâtre français. Vid franska utställningen i Köpenhamn 1888 representerades han af tre karakteristiska taflor: Sortie de l'Opéra, La brasserie och Le sarcophage de Victor Hugo. C. R. N.
*Berber, det allmänna europeiska namnet på den sedan 7:de årh. af araberna öfversvämmade och under islam hemfallna hamitiska urbefolkningen i norra Afrika, hvilken är utbredd från vestra kanten af Nil-landen öfver Sahara och dess oaser till Atlantiska hafvet i v., från Medelhafvet i n. till Sudans negerstater i s., och som trots alla inom det stora området uppträdande olikheter med afseende på språk, kroppsbyggnad, hudfärg och ansigtsbildning dock är tämligen likformig. Typiska för dem äro ovalt ansigte med afplattning i trakten af kindkotorna, kort, trubbig, platt näsa, små ögon, rund haka. De förr ofta omtalade blonda berberna äro enligt Rohlfs endast några få individer, hvilkas typ måhända härstammar frän vandalerna. Till berberna böra otvifvelaktigt räknas, jämte de nu utdöda guancherna (urbefolkningen på Kanarieöarna), forntidens libyer, mauror l. mauretaner, numider, gaetuler, fazanier, nasomoner m. fl. Redan forntidens geografer kände den rätta inhemska benämningen på alla dessa folk, amaziker l. maziker, ett namn (amasigh, i plnr. i-mosjar), som många hithörande folk ännu gifva sig. I Marokko kalla sig de rene berberna masig (amasig) eller sjelluh, sitt språk te-masig-t eller sjellah. Till dem höra närmast sanhandsja i vestra Sahara, de portugisiske upptäckarnas azanagues. Större delen af mellersta Sahara innehafves af tuarik, hvilka sjelfva kalla sig i-mosjar (se d. o.). I Algeriet höra till de rene berberna fransmännens kabyler (af Arab. qābile, stam). I Tunisien kalla berberna sig suawua (åtminstone de från Algeriet vid den franska eröfringen öfver gränsen komna, fransmännens zuaver), medan araberna kalla dervarande bergsstammar med ber-biskt språk djebelija (bergsbor). Berber äro vidare innevånarna kring Ghardaja i algeriska Sahara. (Beni-Mzab), kring Ghadames, i Sokna vid Fessans gräns, i Siwah samt i de Egypten närmare belägna oaserna i Libyska öcknen, i hvilken berbertypen icke forsvunnit trots den mycket tidiga egyptiska eröfringen och senare uppblandningar med främmande blod. Alla dessa libyska folk bära i hierogiylinskrifter namnet tehennu (ljusa) och kännetecknas på de egyptiska monumenten genom tatueringar i form af ett kors, hvilka ännu lära vara brukliga bland kabylqvinnorna. Till berberna torde ock, efter Nachtigals undersökningar, få räknas tibbu (se d. o.) i östra delen af Sahara. Samtliga berberfolk och berberspråk bilda den libyska gruppen af den hamitiska folk- och språkstammen (se Hamiter och Hamitiska språk). Språket skrifves med arabiska bokstäfver; endast i-mosjar hafva utbildat ett eget, efter rent geometriska principer konstrueradt alfabet, det s. k. tifinar.
Berber, stad i Nubien, på högra Nilstranden under 17° 59' n. br. Omkr. 10,000 innev. Det är en vigtig handelsplats, öfver hvilken de från det inre Afrika kommande karavanerna taga vägen till det 420 km. aflägsna Sauakin vid Röda hafvet.
*Berbera besattes 1875 af Egypten och 1884 af England. Det har en liten garnison af indiska trupper och en folkmängd af omkr. 2,000 pers., som tidtals, vid karavanernas ankomst, mer än fördubblas.
Berbiska apan, zool. Se Inuus ecaudatus.
*Berceau betyder såsom konstterm granuleringsstål. Se Mezzotinto-gravyren.
Berceuse [-sös], Fr., vaggsång, vaggvisa.
*2. Berch, Anders, stiftade i Upsala ett »Theatrum oeconomico-mechanicum», som skulle omfatta slöjdredskap och prof på »varor utur de tre naturens riken, ifrån råa ämnet, alla förädlingsgraderna igenom, till yttersta färdighet». Samlingen är nu införlifvad med Nordiska museet och har värde för vår odlingshistoria.
Berchtesgadener hoher thron. Se Untersberg.
*Berck-Heyde. 1. Job B., holländsk målare, född i Haarlem 1630, död derstädes 1693, utgick ur Frans Hals' skola och studerade äfven under Jacob de Wet samt målade förnämligast arkitektur. På grund af misstag vid tolkningen af signaturen har han ända till midten af 1870-talet varit sammanblandad, åtminstone delvis, med sin broder, Gerrit. Job B. målar mest interiörer med den finaste clairobscur och förträffliga figurer. Så Amsterdams börs (flerestädes i Holland) och flere kyrkointeriörer, såsom Groote Kerk i Haarlem (1676, i Dresdens galleri), så äfven åtskilliga taflor, i hvilka figurerna äro nästan hufvudsak, såsom Kristus välsignar barnen. (1662) och Frans Hals' atelier (i Haarlems museum). Mera enstaka står ett Vinterlandskap (i Berlins museum). — 2. Gerrit B., holländsk målare, den förres broder, f. 1638 i Haarlem, död derstädes 1698, var äfven lärjunge af Frans Hals samt af sin äldre broder Job och intogs 1660 i Haarlems S. Lukas-gille. Han uppehöll sig en tid jämte sin broder i Heidelberg, och från denna tid härstamma troligen hans om Wouwermans skola påminnande ryttare- och hästtaflor, som finnas i Dresden, Petersburg och Wien, likasom äfven gatuvyer från Bonn och Köln (i Schwerin, Rotterdam och Florens' Uffizi) förskrifva sig från denna resa. Mestadels har han för öfrigt framställt stadsvyer, torg och offentliga byggnader, skildrade med godt perspektiv, pittoresk verkan och förträfflig luft. Oftast har han målat Damm i Amsterdam med rådhuset (4 gånger i Rijksmuseum, men dessutom i Dresden, Antwerpen, Schwerin, Karlsruhe m. fl. st.). Utsigter af Haarlem finnas äfven på flere ställen. I Sveriges nationalmuseum ses af honom en holländsk hamn. C. R. N.
Berck-sur-Mer [-syr mär], stad i franska depart. Pas-de-Calais, 2 km. från Kanalen, i skydd af
Källa: Project Runeberg ·
