Sida 419
*Bibelöfversättningar (sp. 462). Bland nyare bibelöfversättningar förtjenar i första rummet nämnas den ytterst omsorgsfulla revisionen af engelska bibelöfversättningen (1881). De första svenska öfversättningar i egentlig mening af delar af bibeln verkställdes af Jöns Budde (se denne. Suppl.). Vår första öfversättning af Nya test. (tryckt i Stockholm 1526; i bokstafstrogen uppl. å nyo utg. af A. Andersson 1893) har alltsedan midten af 1600-talet i allmänhet tillskrifvas Laurentius Andreae. Men H. Schück (i »Hist. tidskr.». 1894) och A. Andersson (i inledningen till deri af honom utgifna uppl. af »Een nyttwgh wndenvijsning») hafva sökt leda i bevis, att öfversättningen verkstälts af Olaus Petri med biträde af lärjungar. Öfversättningen är utförd med anmärkningsvärd filologisk kritik, är stödd på den af Erasmns utgifna grekiska texten. Erasmus' latinska och Luthers tyska öfversättningar samt — ehuru i mindre grad — på Vulgata. Den s. k. Gustaf I:s bibel (tryckt i Upsala 1540–41) är ett verk af flere öfversättare, bland hvilka Olaus Petri intog ett framstående rum, under redaktion af Laurentius Petri. Om de af bibelkommissionen verkställda öfversattningarna se Bibelkommission (äfven i Suppl.).
P. Waldenström har utgifvit ny öfvers. af Nya test. med förklarande anmärkningar (1883–94), O. F. Myrberg ny öfvers. af Nya test. (1890; 2:dra uppl. 1894) samt af Ijobs bok, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikareboken och Höga visan (1895) och den katolske presten J. P. E. Benelius en öfvers. af Nya test. efter Vulgata (1895). En lappsk bibelupplaga ombesörjdes 1811 af dåv. biskopen i Hernösand K. G. Nordin.
Danmark. Den auktoriserade öfversättningen af Nya test. är af 1819 och Gamla test:s af 1871. 1885 nedsattes en komité, bestående af stiftsprosten Rothe samt professorerna Madsen, Styhr och Ussing, för att företaga en revision af Nya test. Arbetet påbörjades, men till sist undanbådo sig komiterade uppdraget, hvarefter Ministeriet for kirke- og undervisningsväsenet 1892 uppdrog åt slottspastor A. S. Poulsen och prof. J. L. Ussing att utarbeta en reviderad öfversättning af Nya test. Denna utkom 1895. Prof. Skat Rördam utgaf 1887–92 en filologiskt noggran öfversättning af Nya test. med förklaringar.
I Norge utkom 1890 Gamla test. för första gången i helt ny norsk öfversättning, och den af F. V. Bugge utarbetade öfvers. af Nya test. närmar sig nu (1896) sin fullbordan. På grundvalen af denna norska öfversättning är en ny finsk öfversättning af Gamla test. under tryckning och ny öfvers. af Nya test. under förberedelse. En öfversättning på norskt landsmål af Nya test. utgafs 1890 af E. Blix.
På isländska öfversattes Nya test. 1540 af Odd Gottskalksson efter Luther, hela bibeln 1584 af Gudbrand Thorlaksson.
Bibenell, bot. Se Poterium.
Biberin, farmak. Se Bebeeru-bark. Suppl.
Bibiru-bark, farmak. Se Bebeeru-bark. Suppl.
*Bibliografi. K. Gessners å sp. 467 omnämnda »Bibliotheca universalis» utgjorde ett försök till sammanställning af alla då kända arbeten på latin, grekiska och hebreiska. Bland bibliografier öfver den bibliografiska literaturen må nämnas Vallée: »Bibliographie des bibliographies» (1883, suppl. 1887). »List of bibliographical works (etc.) placed in the reading room of the British Museum» (2:dra uppl. 1889) och Ottino och Fumagalli: »Bibliotheca bibliographica italica» (1889); bland författare-lexika Jöcher: »Allgemeines gelehrten-lexikon» (1750–51, forts. af Adelung och Rotermund 1784–1819), Vapereau: »Dictionnaire universel des littératures» (1876) och »Dict. univ. des contemporains» (6:te uppl. 1893) samt A. de Gubernatis: »Dictionnaire international des écrivains du jour» (1888–91).
En allmän bibliografi är Georgii: »Allgemeines europaeisches bücher-lexicon» (1742–58). Tanken på en förteckning öfver alla tryckta böcker har åter upptagits, nämligen af det nyinrättade »Institut international de bibliographie» i Bruxelles. Inom de olika områden, som i hufvudartikeln uppstälts för den bibliografiska vetenskapen, må följande tillägg göras.
a) Dyrbara och sällsynta arbeten. Till Brunets »Manuel du libraire» etc. utkom ett supplement 1878–80: ett supplement till Brunet är också Deschamps: »Dictionnaire de géographie ancienne et moderne à l'usage des libraires et des amateurs de livres» (1870); vidare märkas Clement: »Bibliothèque curieuse historique et critique» (1–9, 1750–60, ofullb.) och Laporte: »Bibliographie contemporaine» (1884–89, forts.): Vicaire: »Manuel de l'amateur du livre du XIX:e siècle 1801–1893» (1894; forts.).
b) Förbjudna ock indragna arbeten. Rensch: »Index der verbotenen bücher» (1883–85).
c) Anonyma och psevdonyma arbeten. Barbier: »Dictionnaire des ouvrages anonymes» etc. (3:dje, tillökade, uppl. 1882: suppl. 1889); Quérard: »Les superchéries» etc. (2:dra tillökade uppl. 1882); D'Heilly: »Dictionnaire des pseudonymes» (ny uppl. 1887); Melzi: »Dizionario di opere anonime» etc. (suppl. af Passano 1887), Placcius: »Theatrum anonymorum et pseudonymorum» (1708), med forts. af Mylius: »Bibliotheca anonymorum et pseudonymorum» (1740), Weller: »Die falschen und fingierten druckorte» (2:dra uppl. 1864) och »Lexicon pseudonymorum» (2:dra uppl. 1886); Van Doorninck: »Vermomde en naamlooze schrijvers» (1883–85): Halkett och Laing: »A dictionary of anonymous and pseudonymous literat. of Great Britain» (1882–88); Cushing: »Initials and pseudonyms» (1886, ser. 2 1888) och »Anonyms» (1890): Sommervogel: »Dictionnaire des ouvrages anonymes et pseudonymes publiés par des religieux de la Compagnie de Jésus» (1884); Hj. Pettersen: »Anonymer og pseudonymer i den norske litteratur 1678–1890» (1890).
d) Alla arbeten utgifna af och om en viss samhällsklass eller person. Backer: »Bibliothèque des écrivains de la Compagnie de Jésus» (ny uppl. af Sommervogel, 1890; forts.); Quétif och Echard: »Scriptores ordinis praedicatorum» (1719–21): Renouard: »Annales de l'imprimérie des Alde» (3:dje uppl. 1834) och »Annales de l'imprimérie des Estienne» (1837–38);
Källa: Project Runeberg ·
