Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger

Originalsida 473
Originalsida 473
Originalsida 472
Originalsida 473
472–473

Sida 473

Fig. 1.

— En kolf (spadix) är ett ax med köttig hufvudaxel. — Ett hänge (amentum) är ett ax, som efter blomningen affaller helt. — Kotte (conus) är ett ax med stamdel och högblad vid fruktmognaden förvedade. Exempel härpå äro alens honhängen (deremot uppfattas barrträdens »kottar» numera vanligen ej såsom en blomställning utan såsom den ur en enda blomma framgångna mångfröiga fröställningen).

c. Flock (umbella) har kort hufvudaxel och skaftade blommor (fig. 1. C). Vid de enskilda blommornas fäste sitter ofta en samling högblad, som fått namn svepe.

d. Hufvud (capitulum) har kort hufvudaxel och oskaftade blommor (fig. 1, D). — Då blomhufvudet vid basen är omgifvet af en samling sterila högblad, en holk, kallas det korg.

Nu nämnda blomställningar kallas enkla, men då sidoaxlarna af första ordningen å nyo förgrena sig, uppstå s. k. sammansatta blomställningar. Likartad kallas en sådan blomställning, der sammansättningsleden äro af ett slag, t. ex. ax ordnade i ax, klasar i klase, olikartad deremot, då de ej äro det, t. ex. ax i klase (så hos en del gräs, der denna sammansatta blomställning kallas vippa), hufvud i qvast etc.

Fig. 2.

II. Cymösa (af Grek. kyma, växtskott) l. knippelika blomställningar äro de, hos hvilka blommorna utvecklas i nedstigande (basipetal) följd, i det att (den relativa) hufvudaxeln alltid afslutas med en blomma utvecklad före den blomma, hvilken afslutar hvarje sidoaxel, som utvecklas. — För utbildningen af hithörande blomställningar äro förbladens antal och ställning af största betydelse; de vigtigaste af hithörande blomställningar äro åtorgifna i fig. 2.

a. Tvåsidiga knippet (dikasiet), hos hvilket från hvarje (relativ) hufvudaxel utgå två sidoaxlar, d. ä. blombärande grenar (fig. 2. A).

b. Ensidiga knippet (monokasiet), hvilket uppstår, då hvarje (relativ) hufvudaxel bär endast en sidoaxel, d. ä. blombärande gren (fig. 2, B och C). Alltefter dennas ställning uppstå olika slag af knippen, bland hvilka två hufvudslag äro att urskilja beroende på om förbladen och dermed blommorna äro ställda i median- eller i transversalplanet i förhållande till hufvudaxeln. I senare fallet uppstår sicksackknippet (bostrix, fig. 2, B), om skiftevis blommor utvecklas (ur antidroma axlar): den första på en sida om hufvudaxeln, den andra på motsatt sida af den nya hufvudaxeln, den tredje på samma sida som den första etc.; skrufknippet (cincinnus, fig. 2, C.), hos hvilket alltid den på samma sida sittande (homodroma) sidoblomman utvecklas. — I det fall återigen att sidoaxlarna, såsom hos monokotylerna är regel, äro ställda i medianplanet, kunna dessa antingen, såsom hos solfjäderknippet, utvecklas på insidan af den relativa hufvudaxeln eller, såsom hos skärknippet, på utsidan.

c. Mångsidiga knippet (äfven kalladt strålformiga knippet: pleiokasiet), hos hvilket hvarje (relativ) hufvudaxel bär mera än två grenar.

En cymös blomställning af något bland nu nämnda slag, hvars blommor äro starkt sammanträngda, så att blomställningen får ett hufvudlikt utseende, kallas blomnystan eller blomgyttring.

Ej alltid äro i naturen de racemösa och cymösa blomställningarna skarpt skilda eller endera slaget uteslutande förekommande hos bestämda arter, slägten eller familjer, utan i somliga fall kunna knippen vara anordnade i ax eller i klase etc. Dylika blomställningar kallas blandade. G. A.

Blom-te. Se Te, sp. 1459.

*Blomvippa, bot. Se Blomställning. Suppl.

Blondbrunt. Se Bruna färger.

*Blondin föddes 1824 och lär f. n. (1890) vara sysselsatt med att skrifva sina memoarer.

Blonie, stad i guv. Varsjav, Polen, i det forna Masovien, 22 km. v. s. v. om Varsjav, vid Weichsels billod Ursov. Omkr. 1,400 innev. Der hade Karl XII sitt högkvarter från början af Aug. till de sista dagarna af Dec. 1705.

*Bloomer, Amalia, född 1817, afled i Iowa 1894.

*Bloomfield, J. A. D., afled barnlös 1879. — Hans fader Benjamin B., född. d. 13 April 1768, död d. 15 Aug. 1846, blef 1793 artilleriofficer och avancerade till generallöjtnant, var 1823–33 envoyé i Stockholm samt derefter kommendant i Woolwich. Hans dotter Georgiana utgaf 1884 Memoir of Benjamin. Lord Bloomfield (2 bd; »Förre engelske ministern i Stockholm lord Bloomfields memoarer från svenska hofvet», 1886), ett föga betydande arbete, som till allra största delen handlar om hans beskickning till Sverige samt

Källa: Project Runeberg ·