Sida 474
innehåller redogörelse för hans iakttagelser och intryck derstädes.
*Bloomington, stad i Illinois, hade 20,484 innev. 1890. — 2. Stad i Indiana, s. v. om Indianapolis. Omkr. 4,000 innev. Statsuniversitet, grundadt 1820, med 45 lärare och 770 studerande (1895).
Blooms [bloums], Eng., smältstycken. Se Jern, sp. 1133.
Blooteling [blå-], Abraham, holländsk kopparstickare och svartkonstgravör, f. 1634 i Amsterdam, utbildade sig derstädes, begaf sig vid fransmännens invasion 1672 till England och vann der framgång i synnerhet med etsningar, men återvände hem efter fredsslutet 1678. Död omkr. 1690. B. förbättrade svartkonstgravyren genom uppfinningen af granuleringsstålet (se Mezzotintogravyren). Han arbetade i flere olika manér, dels efter en mängd berömda målares verk, dels efter egen uppfinning, och var särskildt framstående i porträtt. Högst skattades hans gravyrer efter Rubens.
Blouët [-ä], Paul, fransk skriftställare, känd under psevdonymen Max O'Rell, född i Bretagne 1848, studerade vid Paris' universitet, deltog såsom officer i fransk-tyska kriget 1870 och vardt fånge i slaget vid Sedan, sårades svårt under truppernas strider mot Paris-kommunen och fick afsked med pension. Han kom till England som tidningskorrespondent 1873 och var lärare i franska vid en London-skola 1876–84. Han författade och utgaf från 1883 spirituella skildringar af de angelsachsiska folkens karakter och sedvänjor. Dessa böcker, som af B. skrifvits på franska och af hans hustru öfverflyttats på engelska, gjorde mycken lycka och blefvo öfversatta till flere europeiska språk. På svenska finnas af dem »John Bull och hans ö» (1884). »Jonathan och hans fastland» (1889), »En fransman i Amerika» (1892) och »Firman John Bull & co. och dess stora filialer» (1895). B. har gjort årslånga föreläsnings-turnéer till Amerika, Kaplandet och Australien.
Blowitz [blå-], Henri Georges Stephane Adolphe von, fransk tidningsman af böhmisk-judisk härkomst, f. 1825 i Blowitz, nära Pilsen, hette ursprungl. Opper. Han kom i unga år till Frankrike och var under 1850-talet lärare i tyska vid lycéerna i Tours och Marseille, erhöll 1860 tillstånd att uppkalla sig efter sin födelseort, skref under 1860-talet om literatur och utrikespolitik i »Gazette du midi» samt i Lyon-tidningen »La décentralisation», till hvilken han skickade veckokrönika, och vardt naturaliserad fransman 1870. Etter kriget understödde han Thiers' regering och lemnade gagnelig hjelp vid undertryckandet af kommun-upproret i Marseille. Antagen som tillfällig korrespondent till »Times» 1871, utmärkte han sig på detta fält så, att han 1874 blef detta verldsblads ordinarie Paris-korrespondent, och hans meddelanden dit fingo snart europeisk vigt. B. var en af de förste, som utöfvade interviewen. Statsmän och ministrar sådana som Thiers, Gambetta och Bismarck, ja sultanen sjelf begagnade honom såsom mellanhand för att på allmänna meningen utöfva en för sina handlingar gynsam verkan eller sondera opinionen angåenäe sina planer, dem obetaget att efteråt dementera dessa afslöjanden såsom blotta hugskott af tidningsmannen. B. var under Berlin-kongressen 1878 den bäst underrättade; tack vare honom kunde »Times» offentliggöra Berlin-traktaten i samma ögonblick som de befullmäktigade underskrefvo originaldokumentet i Berlin, och alla officiella forskningar efter hans tillskyndare blefvo fruktlösa. B. eger bättre försänkningar i departementen o. dyl. än de egentliga franska journalisterna. I bokform har B. utgifvit en novellsamling, ett lustspel på vers, reseskildringar m. m.
Bludenz, stad i Vorarlberg, vid högra stranden af Ill och vid Arlbergbanan (Innsbruck–Bregenz). 3,265 innev. (1890). Bomullsspinnerier och mekaniskt väfveri. B., som har ett medeltidsutseende, med trånga, krokiga gator och båggångar (lauben) längs husen, och ett högt öfver staden liggande slott, Gayenhofen, besökes mycket af turister.
*Bludov, D. M., föddes 1785. Han upphöjdes 1842 i grefligt stånd. Lagen om lifegenskapens upphäfvande utfärdades 1861.
Blue books [blou bucks], Eng. Se Blå böcker.
Blue mountains [blou ma'untins]. Se Blå bergen.
Bluffs [blöffs] kallas i Nord-Amerika de låga, i regeln mycket bördiga upphöjningar, som förekomma på prärierna. Särskildt förstår man dermed de många oregelbundna kullar, af 20–75 m. höjd, som ligga längs Mississippis nedre lopp omvexlande med låga, för öfversvämning utsatta sträckor. De bestå af lera af det slag, som i Tyskland kallas »löss». Från New Orleans till Memphis ligga alla städer vid Mississippi på sådana bluffs.
*Bluhme, Kristian Albrecht, var sonsons son till predikanten Joh. Barth. Bluhme (se denne).
Blumenau, af d:r Blumenau från Rudolstadt 1850 anlagd tysk koloni i brasilianska staten Santa Catharina i den bördiga Itajahy-dalen, har omkr. 30,000 innev., af hvilka 20,000 tyskar, 4–5 tusen italienare, 2–3 tusen polacker, schweizare, holländare och ryssar. Kolonien, som omfattar omkr. 60,000 har, har ett sundt klimat och bördig jord. Hufvudsakligen odlas majs, maniok och andra rotfrukter, sockerrör, bönor, kaffe, bomull, tobak, ris och sydfrukter, hvarjämte kolonisterna drifva en betydande svin- och kreatursafvel och något industri (qvarnar, bryggerier m. m.). Hufvudorten B. ligger vid Garcias förening med Itajahy, 80 km. ofvanför den senares utlopp i Atlanten.
*Blumenthal, L. von, upphöjdes 1883 i grefligt stånd, utnämndes 1888 till generalfältmarskalk och generalinspektör öfver 4:de. 1892 öfver 3:dje arméinspektionen.
Blumenthal, Oscar, tysk teaterförfattare och satiriker, f. 1852 i Berlin, af judisk börd, gjorde sig känd som spefull följetonist och teaterkritiker i »Berliner tageblatt» 1875–87 och öppnade 1888 en ny skådebana, Lessingteatern, i Berlin. Han leder denna med framgång och odlar der särskildt det moderna konversationsdramat. B. har utgifvit flere polemiska och satiriska skiss-samlingar, bl. a. Allerhand ungezogenheiten (1875; 5:te uppl. 1877), Bummelbriefe (1880) och Von der bank der spötter (1884), epigram-samlingarna Aus heiterm himmel (1880; ny uppl. 1882) och Aufrichtigkeiten (1887) m. m. Han tillkämpade
Källa: Project Runeberg ·
