Sida 489
samfärdseln mellan Sverige och Finland har länge förelegat, men de tekniska svårigheterna i förening med penningbrist afskräckte, ehuru behofvet kändes trängande. Östra l. stora Bogskär, som höjer sig 7,4 m. öfver hafvet med branta, svårtillgängliga stränder, ansågs erbjuda de minsta svårigheterna, men för sjöfarten var en fyr på vestra l. lilla Bogskär, beläget omkr. 5 km. från det förra, af större nytta, och denna klippa, med endast 8,5 m. höjd öfver vattenytan, valdes slutligen. Arbetet uppdrogs åt svenske öfverfyringeniören. öfverstelöjtnant G. von Heidenstam, som till sin medhjelpare och arbetschef antog förste arkitekten vid Öfverstyrelsen för allmänna byggnader i Finland, G. V. Wilenius. Arbetet, som bekostades af finska staten, börjades 1880 med uppförande af en 8,5–4,7 m. hög grundmur af hoplaskade granitblock, på hvilken sedan restes det vid Ludvigsbergs verkstad i Stockholm tillverkade fyrtornet af jern, hvilket är 32 m. högt och afdeladt i 7 våningar och fullbordades sommaren 1882. Arbetet hade i sitt dåvarande skick kostat 331,543 mk. Men hur starkt och solidt tornet än kunde synas, voro dock elementen ännu starkare. Den 14 Febr. 1889 skadades öfverbyggnaden betydligt af en våldsam sydveststorm, som ända till 18 m. höjd öfver vattenytan ref upp jernplåten, bräckte stöd och sträfvor och sönderslog den rundt fyren löpande balkongen. Nu måste tornets hela betäckning eller ytterpansar göras om af gröfre material och med starkare hopnitning. Åtskilliga andra förändringar vidtogos också: så t. ex. förlades trappan, som förut gått i spiral rundt tornets yttersida, till tornets inre. Med dessa reparationer och förändringar kostar B. fyr nu finska staten närmare 700,000 finska mark. Sjelfva fyrapparaten, tillverkad hos Henri Lepante i Paris, kostar 45,000 frcs; dess sken tangerar hafvet på en radie af 11,5 eng. mil.
*Bogsta, socken. 3,036 har. 506 innev. (1894).
Boguslawski, Albert von, tysk general och militärskriftställare, född i Berlin 1834, blef 1854 officer, deltog i danska, österrikiska och franska krigen, blef 1883 öfverste och regementsbefälhafvare, 1888 generalmajor och befälhafvare för 21:sta infanteribrigaden samt lemnade 1891 krigstjensten med generallöjtnants grad. B. har skrifvit bl. a. Die entwicklung der taktik von 1793 bis zur gegenwart (2 dlr, 3:dje uppl. 1885), Taktische darlegungen aus dem kriege 1870–71 (2:dra uppl. 1872), Das leben des generals Dumouriez (2 bd, 1879), Der kleine krieg und seine bedeutung für den gegenwart (1881), Der zug der engländer gegen Kopenhagen im frühjar 1801 (1890), Taktische darlegungen aus der zeit von 1859 bis 1890 (1892) och Der krieg der Vendée gegen die französische republik 1793–1796 (1894).
*Boheman, K. H., var brorson till mystikern B.
Bohême [båäm], Fr. 1. Böhmen. — 2. De oregelbundet lefvande artist- och literatörkretsarna.
Bohman, Karl Johan, skolman, född i Jönköping d. 29 Sept. 1816, blef 1835 student i Upsala, der han 1842 promoverades till filos. doktor. Han anställdes 1843 såsom lärare vid det af akademiadjunkten C. O. Ramström 1839 öppnade enskilda läroverket Stockholms lyceum och öfvertog 1851, i förening med O. v. Feilitzen föreståndareskapet för detsamma. Jämte rektorssysslan skötte han undervisningen såsom hufvudlärare i latin och filosofi samt under längre tider jämväl såsom hufvudlärare i grekiska, tyska och svensk ämnesskrifning. Grundlig bildning, allvarligt och kärleksfullt bemötande af ungdomen och en snart sagdt till passion gränsande hängifvenhet för undervisningen gjorde honom till en af sin tids mest framstående och omtyckta lärare och Stockholms lyceum till en aktad och mycket besökt läroanstalt. Enligt k. br. d. 23 Okt. 1863 fick läroverket, först bland alla enskilda sådana och en tid det enda, dimissionsrätt till universitetet. Då Stockholms lyceum höstterminen 1875 sammanslogs med Stockholms ateneum under dess rektor och efter dess läroplan, ingick B. som lärare vid det nya läroverket. Ett erkännande af de framstående förtjenster B. genom sin skolverksamhet inlagt om det allmänna gafs bl. a., då riksdagen 1880 voterade honom en pension å 2,000 kr. att utgå fr. o. m. 1881, ehuru han aldrig tillhört statens tjenst. Han afled å Lidingön vid Stockholm d. 9 Sept. 1882.
Bohn, Johannes, tysk läkare, född d. 20 Juli 1640, blef 1665 med. doktor i sin födelsestad Leipzig, 1668 professor i anatomi och 1691 professor i praktisk medicin derstädes. Död d. 19 Dec. 1718. B:s betydelse i medicinens historia ligger framförallt i hans framhäfvande af den experimentella forskningens betydelse för medicinen, hvarigenom han väsentligen bidrog att störta det kemiatriska systemet. Hans förnämsta skrifter äro Circulus anatomico-physioloyicus seu oeconomia corporis humani (1680), Dissertationes chymico-physicae (1685) samt de två rättsmedicinska arbetena De renunciatione vulnerum seu vulnerum lethalium examen (1689) och Dissertatio de officio medici duplici, clinico nimirum et forensi (1704). R. T–dt.
Bohn [bån], Henry George, engelsk bokförläggare och skriftställare af tysk härkomst, f. i London 1796, öppnade der 1831 egen bokhandel, som snart utvecklade sig till den största sortiments- och antiqvariatsaffär i verldsstaden. Från midten af 1840-talet förlade B. billighetsupplagor af äldre och nyare värdefulla arbeten, bildande serierna Standard, Classical, Scientific, Artists', Antiquarian, Philosophical, Philological, Historical, Ecclesiastical, Economic, Novelist's o. s. v. libraries, sammanlagdt uppgående till mellan 600 och 700 bd. För desamma öfversatte B. sjelf arbeten af tyska och italienska klassiker samt kommenterade Gibbon, Butler, Milton och Walton. B. författade Origin and progress of printing (1857), Biography and bibliography of Shakspeare (1863) och A dictionary of quotations from english and american poets (1883) m. fl. arbeten. Vid verldsutställningen 1851 i London var han föreståndare för afdelningen Böcker. B. sålde sedermera sin affär. Han afled i London 1884.
*Bohnstedt, Ludwig Franz Karl, afled 1885. Hans förslag till riksdagshus i Berlin, hvilket 1872 visserligen belönades med första priset, kom ej att utföras.
Bohól (Bojol), ö i Bissayagruppen bland Filippinerna mellan Cebu och Leyte. 3,250 qvkm.
Källa: Project Runeberg ·
